Att röja är mycket viktigt om man vill ha träd som växer bra och på sikt ger rakt fint sågtimmer. Men hur vet man egentligen när det är dags att röja? Och vad händer i skogen efter att man har röjt? Malin Sörhammar, SCAs skogsvårdsledare i Västerbotten, hjälper till att reda ut det.
Varför är det bra att röja?
– När man röjer tar man bort en del stammar och ger på så sätt mer ljus och näring till de stammar som är kvar. Lövträd växer snabbare än tall och gran, så även om du har planterat barrträd tar lövträden ofta över på sikt ifall du inte röjer.
Man behöver också ta bort en del stammar av gran och tall, för att träden inte ska behöva stå och trängas och därmed bli små och klena. Det är ungefär samma princip som när man gallrar morötter i ett grönsaksland. Man behöver ta bort en del för att andra ska få en chans att växa till sig.
Vid röjningen förbättrar man också kvaliteten på det framtida virket eftersom man främst tar bort skadade och krokiga stammar, medan de fina stammarna får växa vidare.
Vad händer med skogen efter en röjning?
– När träden får mer utrymme, ljus och näring så växer de på sig snabbt. Det blir inte en större virkesvolym totalt sett, men volymen koncentreras till kraftiga stammar i stället för att spridas ut på många klena träd. Det gör att lönsamheten blir mycket bättre när det blir dags för gallring och föryngringsavverkning, tack vare att det blir en högre andel timmer och lägre avverkningskostnader.
Risken för skador från snö och vind minskar också när man röjer i rätt tid eftersom de träd som blir kvar snabbt kommer att bli grövre och stabilare.
När är den bästa tidpunkten för att röja?
– Det kan vara lite komplicerat, eftersom det inte går att ange en generell ålder eller en generell höjd. I norra Sverige brukar den första röjningen bli aktuell när träden är någonstans mellan 10 och15 år, men den exakta tidpunkten styrs av lövträdens tillväxt i förhållande till barrträden.
Lövträden bör inte växa om barrträden, särskilt inte om du har planterat tall eller contortatall. De är nämligen så kallade pionjärträdslag, som vill ha det öppet och ljust för att trivas och växa bra. Om konkurrensen om ljuset blir för stor under en lång tid blir tillväxten mycket låg och en del tallar kommer också att dö. Gran är bättre än tall på att klara trängsel, men även den växer mycket bättre efter en röjning.
Så länge lövträden inte har växt om barrträden är det bra om man kan väntamed röjningen tills barrträden är två till tre meter höga. Vid röjningen bildar nämligen kapade björkar stubbskott, som riskerar att växa i kapp barrträden. Men väntar man tills barrträden är så passhöga så hinner stubbskotten vanligtvis inte i kapp. På så sätt kan man spara in ett röjningstillfälle.
Bör man röja en eller två gånger?
– På bördiga marker är det vanligt att man behöver röja två gånger och på riktigt bördiga marker kan det till och med behövas tre röjningar. På magra marker brukar det däremot räcka med en röjning. Det är trädensbehov av ljus och utrymme som styr. Om lövträden har hunnit växa upp igen efter en röjning och blivit högre än barrträden så är det dags igen.
Hur kan jag påverka min framtida skog vid en röjning?
– En röjning ger ofta stora möjligheter att forma skogen. Framför allt kan du välja vilka trädslag du vill satsa på. Kanske vill du satsa på virkesproduktion av gran eller tall inom vissa områden, medan du vill lämna mycket lövträd på andraställen för att gynna fåglar, insekter och andra arter. Det är speciellt lämpligt att lämna mycket lövträd på fuktiga partier, men spara även lövträd spritt i beståndet, förslagsvis i luckor. En inblandning av löv sprider riskerna, om barrträden skulle drabbas av skador som till exempel törskate eller älgbete.
