SCAs skogar är hem för mängder av växter och djur. Och det ska de fortsatta att vara. Under 2020 påbörjade vi ett arbete för att göra vårt naturvårdsarbete ännu mer effektivt. Syftet är att förbättra de livsmiljöer som är viktiga för arter som missgynnas av skogsbruk. Detta kommer att hjälpa oss att nå ännu högre precision i vårt arbete med biologisk mångfald.
Av den stora mångfalden av djur- och växtarter har vi identifierat 203 rödlistade arter som finns på vårt markinnehav och påverkas negativt av olika skogsbruksåtgärder. Det rör sig bland annat om vissa svampar, mossor, lavar, insekter och fåglar. För att identifiera dessa arter gjorde vi under 2020 en fördjupad analys av den svenska Rödlistan. För de här arterna krävs specifika åtgärder för att bevara eller utveckla livsmiljöer som svarar mot arternas behov.
Som stor skogsägare i Norrland har SCA ett särskilt ansvar för de här arterna och vi kallar dem därför för våra ansvarsarter. Tillsammans med andra aktörer inom skogsbruket och med samhället i stort vill vi se till att deras miljöer finns i en sådan omfattning att arterna kommer att kunna finnas i kvar i framtidens skogslandskap.
Utveckla och bevara livsmiljöer
I vår analys har vi även identifierat och beskrivit 12 olika typer av livsmiljöer, som bedöms representera de specifika krav som ställs av våra ansvarsarter. Många av av skogens arter klarar sig relativt väl med de miljöer som skapas när vi bedriver skogsbruk med vardagshänsyn.Men flera av våra ansvarsarter har däremot mer specifika krav på sin livsmiljö, och kan behöva olika typer av riktade åtgärder.
Exempel på livsmiljöer som vi har identiferat
Äldre grandominerad naturskog (barrnaturskog) med död ved i olika nedbrytningsstadier.
Lövrika skogar med död ved i olika nedbrytningsstadier.
Sump- och bäckskogar.
Ljusa tallskogar med död ved i olika nedbrytningsstadier.
Brandfält, det vill säga skog som nyligen har brunnit.
Vi har analyserat hur mycket av de här livsmiljöerna som finns inom vårt markinnehav, och som vi känner till. Vi arbetar dels med att bevara och utveckla, dels om att nyskapa miljöer. Att spara ljusa äldre tallskogar, skapa soliga luckor i särskilda skogsområden och göra naturvårdsbränningar är några exempel.
Totalt omfattar livsmiljöerna ca 400 000 hektar av vårt innehav, och de finns inom våra frivilliga avsättningar och på impediment, som är lågproduktiva marker där vi inte bedriver skogsbruk, samt inom vissa av de hänsynsytor som vi sparar vid våra föryngringsavverkningar.
Mer fakta
I vårt dokument "Förstärkt värnande av skogens biologiska mångfald - Ett initiativ av SCA" kan du läsa mer om vårt arbete samt se listan på våra ansvarsarter.
Den svenska rödlistan är en lista över arter som finns i Sverige och innehåller en bedömning av risken för att de ska dö ut inom landet. Listan sammanställs och förvaltas av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Arterna på Rödlistan delas in i kategorier utifrån hur sårbara de är. Den senaste rödlistan publicerades 2020.
Listan innehåller 21 740 bedömda arter och av dem är 2 249 arter klassade som hotade. Tittar man på vilka av dem som finns i våra skogar och missgynnas av skogsbruk så handlar det om cirka 200 arter. Det rör sig bland annat om svampar, mossor, lavar, insekter och fåglar.
Här visar vi tre exempel på ansvarsarter och de livsmiljöer som de är beroende av.
Livsmiljö
Gamla barrskogar där det alltid har funnits levande träd och/eller gott om död ved.
Spillkråka
Spillkråkan (Dryocopus martius) är Sveriges största hackspett och lever i barr- eller blandskogar som gärna får vara lite ljusa och ha gott om gamla träd och död ved. Helst väljer den en hög och grov asp som boträd, men tall går också bra. Den kan göra sitt bohål i levande träd, vilket inte alla hackspettar klarar.
Gamla bon utnyttjas av till exempel fåglar och fladdermöss. På så vis är spillkråkan är viktig nyckelart. För att gynna spillkråkan behöver vi se till att det både finns gamla skogar i landskapet och grova tallar och aspar som passar som boträd i brukade skogar.
Livsmiljö som gynnar norna och många fler
Livsmiljö
Barrskog eller lövrik skog på näringsrik mark, där det alltid har funnits levande träd.
Norna
Orkidén norna (Calypso bulbosa) växer i något fuktiga, örtrika och mossiga barrskogar på kalkrik mark. Nornan är känslig för alla ingrepp i sin miljö och kräver helst orörd skog. Den gynnas både av att vi undantar gamla skogar från virkesproduktion, så kallad frivillig avsättning, och att vi lämnar hänsynsytor vid avverkning. Nornan är svår att upptäcka, i synnerhet när den inte blommar. Kända växtplatser skyddas alltid.
Livsmiljö som gynnar doftticka och många fler
Livsmiljö
Skogar som har gott om lövträd eller är rena lövskogar med både levande och döda träd.
Doftticka
Dofttickan (Haploporus odorus) är en svamp som vid fuktigt väder sprider en tydlig anisdoft. Den växer i stort sett enbart på levande sälgar som fått växa och bli större träd. Genom att spara värdefulla skogar med gott om gamla sälgar, lämna alla sälgar vid avverkning och gallring samt värna unga sälgar vid röjning kan vi se till att dofttickan har kvar sin livsmiljö i landskapet.
Vill du läsa om fler ansvarsarter?
Den svarta plattbaggen är till exempel beroende av en speciell sorts svamp som växer på brandskadade björkar, medan tallgråtickan trivs bäst i så kallade sandskogar som inte har varit kalavverkade. Läs om dem och fler av SCAs ansvarsarter.
Den extremt sällsynta skalbaggen rödhalsad brunbagge finns i Tjäderbergets mångfaldspark nära Lycksele. Det visar ett fynd som en forskare från SLU gjorde i somras. Arten har aldrig tidigare hittats i Västerbotten och den är klassad som starkt hotad.
SCA är en av flera deltagare i det omfattande vattenvårdsprojektet LIFE Revives som går ut på att återskapa bestånd av flodpärlmussla och dess livsmiljö i norra Sverige. Under året har vi tagit bort gamla trummor och ersatt dem med smarta och kostnadseffektiva valvbågar som bidrar till att återskapa en naturlig bäckbotten där fisken kan vandra, vilket gynnar musslan.
Det finns häckande vitryggig hackspett på SCA-mark i Västerbotten. Den mycket sällsynta hackspetten har stora krav på sin livsmiljö och SCA har gjort flera åtgärder i området för att försöka gynna den. Det arbetet verkar nu äntligen ha gett resultat.
