I slutet av augusti var det dags för referensgruppmöte i SCAs mångfaldspark Märlingsberget i Jämtland. Under mötet träffades olika intressenter som är engagerade i parken för att diskutera utförda och kommande åtgärder. I år blev det extra fokus på naturvård och contortatallens närvaro i parken.

Mötesdagen bjöd på strålande sensommarväder med sol och värme. På träffen deltog representanter från Länsstyrelsen Jämtland, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Jiingevaerie sameby, Orangutang Skogs- och naturvård samt SCA.

– Dialog är viktigt för vårt arbete med parken, för att vi ska kunna lära oss mer och utveckla arbetssätten. Det är många olika intressen som samspelar; som exempelvis naturvård, biologisk mångfald, rennäring, friluftsliv och myndigheter, sade Håkan Blomquist som är naturvårdsspecialist i Jämtland och ansvarig för Märlingsberget.

Mötet inleddes med allmän information om parken.

– I våra mångfaldsparker är minst 50 procent av arealen naturvårdsskogar och SCAs ambition är att anamma ett landskapsperspektiv och minska fragmenteringen. Parkerna ska inte vara något skyltfönster, utan ge oss kunskaper som vi kan ta med oss till vår verksamhet utanför parkerna, sade Anna Cabrajic, en av SCAs skogsekologer.

Flera besökspunkter

Linda Nilsson från Skogsstyrelsen berättade sedan kort om EU-projektet Grip on life som handlar om kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.
– Här i parken, längs sjön Öster-Märlingens södra kant, har vi gjort en 2,5 km lång informationsslinga med skyltar om naturvårdande skötsel i tallskog, som också är skonsamt mot våra vattendrag, berättade Linda.

Naturvård och försök med nya och alternativa metoder var lite av den röda tråden under mötesdagen. Gruppen tittade bland annat på olika åtgärder i röjning, lövhägn och besökte Mittuniversitetets veteraniseringsförsök som pågår i Märlingsberget och i ytterligare en av SCAs parker. Projektet går ut på att hitta de bästa metoderna för att skynda på bildningen av ved som normalt bara finns hos gamla träd, för att på så sätt återskapa livsmiljöer för hotade arter.

Diskussion om contortatall

Ett annat återkommande diskussionsämne under dagen var contortatallens vara eller icke vara.

– När parken först kom på tal för cirka tio år sedan så önskade alla utom SCA att contortatallen skulle tas bort direkt. Men vi vill vänta lite för att kunna ta vara på virket och där är vi nu, säger Håkan Blomqvist. I parken finns 175 hektar contortatall, efter att vi börjat avveckla en del bestånd och mer ska avverkas framöver.

Tomas Persson, renskötare inom Jiingevaerie sameby, brukar ha sina renar på vinterbete i parkområde och hans ståndpunkt var tydlig:
– Bort med contorta. I contortaskogar växer ingen renlav. Där det en gång varit tall ska det åter planteras svensk tall, då kan det bli bra bete för renarna.

Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen beklagade också contortatallens närvaro. Hon gladdes över  ett 15 hektar stort hygge där SCA nyligen avvecklat contorta i förtid.
– Det är nog det vackraste hygget jag har sett, sade Malin.

Gruppen hade bra diskussioner om renlav och besökte en demoyta i ett naturvårdsbränt område
där SCA gör försök att så renlav. Gruppen resonerade om renlavens möjligheter att återkomma då marken har rätt förutsättningar, men konstaterade också att det inte fungerande att så lav överallt i skogar med renlav. 

SCA har haft samråd tillsammans med Tomas Persson på planerade bränningsområden inom parken.
– Det blev ingen bränning i år, sade Håkan Blomqvist. Men vi är överens om att en del områden inte ska brännas för renlavens skull. Det är viktigt med fältsyn vid bränning, för att det ska bli bra!

ÅGP-landskap

Mångfaldsparken ingår också i ett av SCAs tio utsedda ÅGP-landskap, där fem finns i tallskog och fem i lövskog. I dessa landskap jobbar SCA med aktiva skötselåtgärder, i såväl naturvårds- som produktionsskogar, för sällsynta arter med särskilda åtgärdsprogram.

– I ÅGP-landskapen riktar vi våra åtgärder både till äldre skogar med naturvärden där arterna finns och till närliggande yngre produktionsskogar, för att förbättra förutsättningarna för arterna på längre sikt. Livsmiljöer där de skötselkrävande arter redan finns behöver i regel förbättras med naturvårdande skötsel. Sedan behöver vi återskapa nya livsmiljöer i yngre skogar som finns i närheten och där börjar vi redan när skogarna ska röjas och gallras. Vårt mål är ”Rätt åtgärd på rätt plats”, berättade Anna.

I parkområdet har SCA gjort ett par ÅGP-åtgärder. Alldeles intill Öster-Märlingen finns till exempel en frivillig avsättning av tallskog där SCA gjorde en så kallad ÅGP-röjning i våras för att skapa framtida naturvärdestallar redan från röjningsålder. Området består av en gammal fröträdsställning och ca 12 år gamla tallar som har självföryngrats. Här har SCA röjt så att vissa unga tallar har fått en friyta på ca fyra meter runt om. En del av dem har också katats för att de på sikt ska bli grova och bilda fetved, ved som är kådrik och mer beständig.

– Spännande, kommenterade Malin Sahlin från Naturskyddsföreningen.

– Bra att testa och se hur det blir, för man måste börja någonstans, sade Peter Lundgren från länsstyrelsen.

Bra pröva nya metoder

Gruppen var enig om att det är bra att våga prova nya metoder, för att skaffa sig erfarenheter och kunskap. Man pratade också mycket om vikten att följa upp och dokumentera alla åtgärder som görs. Eftersom de flesta åtgärder ger resultat först efter många år måste det finnas bra dokumentation för dem som ska jobba med skogen i framtiden.

Malins Sahlin efterfrågade också en översikt av parken för att kunna se åtgärderna utifrån ett helhetsperspektiv och SCA lovade att ta fram sådan information till alla intressenter.

Håkan Blomqvist var nöjd när mötet avslutades.

– Det var en givande dag med bra samtal. Vi tycker inte lika om allt, men att få allas synpunkter är värdefullt för oss och för det fortsatta arbetet.

Publicerad 2022-09-21