Innan sommaren gjorde Naturskyddsföreningen i Vindeln ett studiebesök i Tjäderbergets mångfaldspark. Föreningen har länge varit representerad i parkens referensgrupp och en trogen deltagare på de årliga träffar som SCA anordnar. Syftet med studiebesöket var att sprida information om parken till fler medlemmar i föreningen.

SCA mångfaldspark Tjäderberget ligger mellan Umeå och Lycksele. Parken omfattar 1 303 hektar och gränsar till Tjäderbergets naturreservat. Området hyser fina lövskogar, olikåldriga tallskogar och en del en del lämningar från tidigare bebyggelse. Parken ligger inom en av Länsstyrelsen Västerbotten utpekade värdetrakter med särskilt många ovanliga arter som är knutna till lövträd och lövskogar.

Sedan parkens invigning 2014, och även innan parken blev verklighet, har SCA genomfört årliga referensgruppsmöten med representanter från olika organisationer som har intresse av området.

– En av representanterna kommer från Naturskyddsföreningens lokala grupp i Vindeln och har länge önskat att vi skulle ge en exklusiv presentation av parken för deras medlemmar. Men sedan kom coronan och det var inte förrän i våras som vi kunde ha en träff, berättar Ulf Hallin, en av SCAs naturvårdsspecialister och ansvarig för parken.

Det var ett blandat sällskap på 13 deltagare som ville vara med, med både unga och gamla.
– Flera deltagare var själva aktiva skogsägare, medan någon utryckte en sorg varje gång en skog blir avverkad och en annan jobbade som naturguide. Men det var tydligt att alla hyser en gemensam kärlek till skogen, säger Ulf och fortsätter:

– Alla visade också ett stort intresse för det vi hade att säga och visa. Inte minst kring den gamla tjärdal som ligger strax bakom stugan och som jag upptäckte lite av en slump under själva invigningen för tio år sedan.

Det uppstod en viss förvåning i gruppen när de besökte en skog som naturvårdsbrändes för tio år sedan.

– Här finns nu en lövrik tallskog med gott om död ved, och det var få deltagare som trodde på mig när jag berättade att området faktiskt var ett kalhygge i slutet av 1950-talet. Gruppen tyckte också att den schackrute-huggning som SCA gjorde i vintras behöll ”skogskänslan” mycket bättre än en vanlig föryngringsavverkning med generell hänsyn – åtminstone så länge hälften av ”rutorna” består av äldre skog, berättar Ulf.

Studiebesöket var mycket uppskattat.

– Det är alltid kul att visa upp våra parker och få andras synpunkter på vad vi gör och vad vi kan göra framöver. Jag tyckte vi hade väldigt bra diskussioner under dagen, avslutar Ulf.

 

Foto: Jan-Olof Lundström, Naturskyddsföreningen Vindeln

 

Publicerad 2022-08-17