Naturgeografiska regioner
I arbetet med att bevara och utveckla den biologiska mångfalden på landskapsnivå, det vill säga inom större geografiska områden, utgår vi från 15 naturgeografiska regioner där vi har vår skogsmark.
I Naturvårdsverkets precisering av miljömålet Levande Skogar anges att målet är att skogens biologiska mångfald är bevarad i ett antal definierade naturgeografiska regioner. Hela Sverige delas in i 29 olika naturgeografiska regioner, där indelningen bygger på både biologiska och geologiska faktorer i landskapet liksom topografi. När vi redovisar effekterna av SCAs skogsbruk utifrån ett landskapsperspektiv utgår vi därför från de 12 naturgeografiska regioner där SCA har sin skogsmark. Se tabellen nedan.
Inom hela vårt skogsinnehav jobbar vi med att identifiera bestånd med höga naturvärden och bedöma vilken funktion de har i landskapet. Det gör att koncentrationer med höga naturvärden beaktas när vi väljer vilka skogar som ska skyddas helt eller skötas med kontinuitetsskogsbruk. Syftet med detta är att främja konnektiviteten i landskapet (även kallad för den gröna infrastrukturen), vilket handlar om möjligheten för arter att röra sig och sprida sig i landskapet. Även detta är i linje med miljömålet Levande skogar.
Tabell över naturgeografiska regioner
Här listar vi de 12 naturgeografiska regionerna i Sverige där SCA har sin skogsmark. För varje naturgeografisk region redovisas:
- Storlek på vårt egna innehav (produktiv skogsmark) inom de naturgeografiska regionerna
- Andel SCA-mark som är frivilligt avsatt
- Andel SCA-mark som sköts med hyggesfria metoder (så kallade kombinerade mål)
- Andel äldre skog > 140 år
| Naturgeografisk region (län) | SCAs markinnehav produktiv skogsmark (hektar) | Andel frivilliga avsättningar (FA %) |
Kombinerade mål (KM %) |
Äldre skog >140 år (%) |
| Gävleborgs län | 9 536 | 3,9 | 1,7 | 3,0 |
| Vågig bergkullsterräng | 9 536 | 3,9 | 1,7 | 3,0 |
| Jämtlands län | 742 813 | 11,1 | 3,0 | 10,5 |
| Bergkullslätt | 45 717 | 5,3 | 1,4 | 4,5 |
| Dalarnas och Härjedalens närigsfattiga områden | 71 960 | 10,8 | 4,7 | 12,3 |
| Fjällen i Dalarna, Härjedalen och södra Jämtland | 18 282 | 74,3 | 5,8 | 73,8 |
| Jämtlands kambro-silurområde | 65 300 | 6,9 | 2,7 | 5,7 |
| Nordlig boreal barr- och fjällövskog i norra Jämtland |
49 395 | 14,7 | 3,3 | 15,6 |
| Nordlig boreal barr- och fjällövskog i västra Jämtland |
9 179 | 10,4 | 2,6 | 10,7 |
| Nordlig boreal i inre Lappland | 63 355 | 13,1 | 2,0 | 12,5 |
| Rundade lågfjäll norra Jämtland - sydvästra Kiruna kommun | 14 844 | 62,6 | 6,5 | 75,3 |
| Vågig bergkullterräng | 404 241 | 7,0 | 2,8 | 5,5 |
| Norrbottens län | 334 236 | 7,2 | 1,7 | 6,8 |
| Bergkullslätt | 74 984 | 7,1 | 1,8 | 7,9 |
| Nordlig boreal i inre Lappland | 8 597 | 13,8 | 1,0 | 19,7 |
| Norra barrskogs-Lappland | 12 958 | 9,7 | 1,9 | 12,6 |
| Norra Bottensvikens kustslätt | 19 517 | 4,7 | 1,2 | 4,4 |
| Rundade lågfjäll norra Jämtland - sydvästra Kiruna kommun | 1 260 | 41,2 | 3,6 | 42,9 |
| Vågig bergkullterräng | 216 921 | 6,8 | 1,7 | 5,5 |
| Västerbottens län | 351 951 | 4,9 | 1,7 | 5,1 |
| Bergkullslätt | 159 353 | 3,3 | 1,4 | 3,3 |
| Nordlig boreal i inre Lappland | 105 809 | 7,3 | 2,0 | 7,6 |
| Norra Bottenvikens kustslätt | 28 393 | 3,8 | 1,3 | 3,7 |
| Vågig bergkullterräng | 58 396 | 5,7 | 1,9 | 5,9 |
| Västernorrlands län | 575 288 | 6,0 | 2,1 | 3,7 |
| Bergkullslätt | 18 812 | 6,3 | 1,2 | 3,9 |
| Starkt kuperad kustslätt | 98 334 | 5,1 | 2,0 | 3,0 |
| Vågig bergkullterräng | 458 142 | 6,2 | 2,1 | 3,8 |
| TOTALT (produktiv skogsmark) |
2 013 825 ha | 7,9 % | 2,3 % | 7,0 % |
Karta över SCAs skogsinnehav
I vårt kartverktyg kan du se SCAs hela markinnehav i Sverige liksom våra mångfaldsparker, frivilligt avsatta skogar och områden som sköts med alternativa metoder.
Via kartsidan kan du även besöka Skogsindustriernas hemsida och se den karta som visar SCA och andra stora skogsbolags nyckelbiotoper och annan skogsmark som är undantagen från skogsbruk, både genom frivillighet och genom staten formella skyddsformer.
