Contortatall

Contortatall (Pinus contorta), introducerades i Sverige i början av 1970-talet, efter omfattande försök och utvärderingar, inte minst av miljöeffekterna. SCA började plantera contortatall under 1970-talet och numera har flera andra bolag och en hel del privata skogsägare också valt att satsa på contortatall. SCA har cirka 15 procent contortatall på de egna markerna.

I hela Sverige finns det ca 600 000 hektar och contortatall är det sjätte vanligaste trädslaget. I Nordamerika kallas contortatallen för Lodgepole Pine och där är den ett av de vanligaste trädslagen för byggnation.

Tillväxten i SCAs contortatallskogar är över en miljon kubikmeter per år. Contortan är resistent mot flera av de sjukdomar som kan drabba svensk tall, till exempel knäckesjuka, och den är inte lika utsatt för älgbete i samma utsträckning som svensk tall. Contortatallen kan självföryngras i begränsad utsträckning, framför allt där marken är omrörd, som till exempel i vägdiken.

Nytta för klimatet

Contortatall växer ungefär 40 procent snabbare än svensk tall, på jämförbara marker. Det beror bland annat på att den är effektivare på att ta upp och utnyttja kvävet från marken. 

Trädslaget har även stora fördelar ur klimatsynpunkt. Eftersom contortatallen växer så snabbt binder den mycket koldioxid. Att den växer 40 procent snabbare än svensk tall motsvarar ett upptag av 800 000 ton extra koldioxid per år bara på SCAs marker. Den höga tillväxten att vi snabbt får tillgång till mer förnybar råvara och kan tillverka mer klimatsmarta produkter. De kan då ersätta produkter som tillverkas av material som har en negativ påverkan på klimatet och mer fossilt kol kan därmed bli kvar i backen.

Contortatallen är därmed viktig för vårt bidrag till att begränsa den globala uppvärmningen.

FSC och rennäring

Den svenska FSC-standarden tillåter en begränsad användning av contortatall och SCA planterar inte contortatall närmare än en kilometer från naturreservat. Contortatall får inte heller utgöra mer än 20 procent av skogen i ett större landskap.

All användning av contortatall i renbetesmarker tas upp i samplaneringen mellan SCA och berörda samebyar och SCA planterar inte contortatall där den riskerar att störa rennäringen. I och med att contortatall växer snabbare än svensk tall, blir contortaskogen tätare och det gör att markfloran trängs tillbaka. Contortatallen stör också rennäringen, dels för att marklavar trängs tillbaka i de tätare contortaskogarna, dels för att renar och renskötare har svårt att ta sig fram genom contortaskogen, vilket försvårar flytten av renar.