Contortatall, Pinus contorta, är ett kanadensiskt trädslag som växer 40 procent snabbare jämfört med svensk tall på samma mark. Efter omfattande försök och utvärderingar, inte minst av miljöeffekterna, introducerades contortatall i Sverige i början av 1970-talet.

Contortan är resistent mot flera av de sjukdomar som kan drabba svensk tall, till exempel knäckesjuka, och den är inte föremål för älgbete i samma utsträckning.

I och med att contorta växer snabbare än svensk tall, blir contortaskogen tätare och det gör att markfloran trängs tillbaka. Contortan stör också rennäringen, dels för att marklavar trängs tillbaka i de tätare contortaskogarna, dels för att renar och renskötare har svårt att ta sig fram genom contortaskogen, vilket försvårar flytten av renar.

Samråd med samer

All användning av contortatall i renbetesmarker tas upp i samråd mellan SCA och berörda samebyar och SCA planterar inte contorta där den riskerar att störa rennäringen.

Den svenska FSC-standarden tillåter en begränsad användning av contortatall och SCA planterar inte contorta närmare än en kilometer från naturreservat. Contorta får inte heller utgöra mer än 20 procent av skogen i ett större landskap.

Contortan kan självföryngras i begränsad utsträckning, framför allt där marken är omrörd, som till exempel i vägdiken.

Contortatall växer på SCAs marker på ca 300 000 hektar eller 15 procent av SCAs produktiva skogsmark. Tillväxten i dessa skogar är över en miljon kubikmeter per år.