Kärnan i vår verksamhet är den växande skogen. Kring denna unika resurs har vi byggt en välutvecklad värdekedja baserad på förnybar råvara från våra egna och andras skogar.

SCA har ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet och hållbarhet är en integrerad del i bolagets verksamhet och affärsmodell. SCAs hållbarhetsarbete omfattar sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål, vilka integreras i bolagets arbete och affärs­utveckling. Koncernens arbete sammanfattas i SCAs hållbarhetsplattform som repre­senterar bolagets verksamhet som helhet och är en viktig del av SCAs värde­skapande. Under 2020 har SCA vidareutvecklat plattformen och kompletterat den med sex koncernmål, ett per komponent. Koncernmålen är långsiktiga och omfattar även ett antal stöttande mål, som beskriver hur koncernmålen ska nås. Läs mer i SCAs årsredovisning 2020 på sidan 137.

Vad innebär ett hållbart skogsbruk för SCA?

SCAs skogsbruk syftar till att våra skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och virke i framtiden som de är i dag.

Kommer skogen att kunna tillfredsställa allas behov? Hur balanserar SCA som företag strävan efter kontinuerlig avkastning mot risken att urholka det långsiktiga värdet och hur bedömer och balanserar ni de olika intressena, såsom finansiella och ekologiska?

SCA har en djup kunskap om den egna skogsresursen och bolaget planerar för att långsiktigt balansera olika behov och risker. SCAs skogar ska i framtiden vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och virke som idag. Vi arbetar för att utveckla precision och effektivitet på alla områden, såväl när det gäller naturhänsyn som virkesproduktion.

Skog förändras långsamt. SCA avverkar runt en procent av skogsarealen varje år, vilket innebär att bolaget har goda möjligheter att följa upp och analysera effekterna av egna åtgärder, samt i mån av behov justera planer. Vi kan konstatera att SCAs skogar, sedan bolaget systematiskt började inventera och mäta dem i slutet av 1940-talet, har ökat i virkesförråd med över 60 procent, medan tillväxt och uthållig avverk­ningsnivå har mer än fördubblats. Under samma tid har SCA avverkat en större volym virke än vad som nu står på bolagets mark. Till detta kan läggas att bolaget frivilligt och utan ersättning undantar över 20 procent av skogsmarken från brukande eller brukar den i syfte att öka den biologiska mångfalden. Var femte träd på SCAs produktiva skogsmark får leva sitt liv, dö en naturlig död och ge livsrum åt vedsvampar, insekter och hackspettar.

Granbarkborren – hur ser SCA på risken som den medför och hur ser angreppssituationen för SCA ut idag?

Granbarkborren finns överallt i våra skogar. I välskött och aktivt brukad skog är den sällan ett problem. Vi inventerar barkborreskador, särskilt efter händelser som stormar som kan ge gott om vindfällen. Där det finns risk för mer omfattande spridning vidtar vi åtgärder, i regel i form av avverk­ning av skadade träd, helst innan insekterna har hunnit yngla.

Sett till virkesvärde, hur mycket har granbarkborren förstört?

För SCAs del och under de senaste tio åren – mycket blygsamma värden, svåra att kvantifiera. Definitivt betydligt mindre än de älgskador som drabbat SCA och andra skogs­ägare i Norrlandsregionen under samma tid.

Grunderna för dagens skogspolitik klubbades i riksdagen 1993. Då infördes två mål som ska vara likvärdiga: ett mål om att skogen ska ge hög och värdefull virkesproduktion och ett mål om att skogens miljövärden ska bevaras och utvecklas. Samtidigt minskades detaljregleringen – skogsägarna gavs ”frihet under ansvar” att själva svara för att bedriva ett hållbart skogsbruk. Vad är SCAs förhållningssätt till detta?

Denna kombination av mål är ett klokt sätt för politiken att nå en positiv utveckling inom såväl virkesproduktion som hållbarhet. Den detaljreglering som föregick 1993 års skogspolitik var olycklig och kulminerade med en slutavverkningsplikt för skogsägare, med ett krav att avverka minst hälften av skogens tillväxt under en tioårsperiod.

Skog är en komplex och dynamisk resurs. Ett stort antal skogsägare som strävar efter att nå dess jämställda mål på olika sätt är förmodligen ett resurseffektivt sätt att säkerställa mångfald.

Några definitioner

Det finns många termer och begrepp i diskussionen om skogsbruk och naturvård. Här är några av dem.

Skog med höga bevarandevärden: Skog med de allra högsta naturvärdena – i den svenska FSC-standarden definierade som nyckelbiotoper, så som Skogsstyrelsen definierar dessa. SCAs skogar med höga bevarandevärden är frivilligt undantagna från skogsbruk i vår landskapsekologiska planering.

Värdetrakter: Ett planeringsverktyg som utvecklats av Naturvårdsverket, vilket innebär att man definierar ett område med fler än ett naturreservat eller skogar med höga bevarandevärden. En betydande andel av en värdetrakt utgörs av skog med normala naturvärden, som kan brukas utifrån dessa förutsättningar.

Kontinuitetsskog: Skog som är naturligt föryngrad och som aldrig har kalhuggits. Detta är fallet med de flesta av SCAs skogar äldre än 70 år, det vill säga praktiskt taget all avverkningsbar skog. Det i sig säger emellertid inget om vilka naturvärden skogen innehåller, såsom död ved, riktigt gamla träd eller grova lövträd.

Gammelskog: Ett begrepp som ibland används för skog med höga naturvärden. Det finns dock ingen tydligt definition av begreppet.

Skogsmark: Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations definition mark där mer än 10 procent skuggas av träd och som inte används för jordbruk.

Produktiv skogsmark: Skog där virkesproduktionen över en omloppstid – tiden från en föryngring till nästa – i genomsnitt uppgår till mer än en kubikmeter virke per hektar och år.

Impediment: Skogsmark där virkesproduktionen är mindre än en kubikmeter per år och hektar i genomsnitt över en omloppstid.