För att kunna leva och arbeta i Galtström behövde de som bodde här producera mat. Galtströms bruk var i hög grad självförsörjande. Brukets ägare drev det gemensamma jordbruket och köpte in de livsmedel bruket inte själv producerade från bönder och handlare i trakten.

Galtström, prästviken

Lyssna

När järnbruket startade sin verksamhet fanns i stort sett bara skogsmark, som behövde brytas för att skapa odlingsbar jord. Jorden var mager och all gödsel från hästar och kor användes på bruket för att ständigt förbättra jordens bördighet.

Lönerna till de som arbetade på bruket var mest i natura och livsmedel dominerade.

Som ett komplement till brukets jordbruk bedrevs jordbruk i liten skala vid brukets torp, som smederna, kolarna och andra arbetare vid bruket arrenderade av brukets ägare. Kvinnorna skötte hushållningen och torpens jordbruk. Till sin hjälp hade de barnen, som tidigt fostrades in i arbetsgemenskapen och fick lära sig att göra rätt för sig. Kvinnorna gjorde också dagsverken vid brukets jordbruk.

Avståndet mellan bruket och arbetarnas torp kunde vara långt. Arbetet i smedjan var tungt och hälsovådligt. Arbetstiden var runt 75 timmar i veckan och pågick i rullande skift. Veckovilan varade mellan lördagskvällen och söndagskvällen. Under de korta skiften, som styrdes av produktionen i smedjan, sov eller vilade arbetarna under veckorna i labbin, som var ett sov- och vilrum i anslutning till smedjan. Någon ur arbetarnas familjer gick med mat till labbin.

1822 bodde 149 personer i Galtström inklusive familjemedlemmar. De brukade 39 torp. Vid mitten av 1800-talet började brukets jordbruk att moderniseras. Mossar dikades och blev fruktbar ängsmark. Arbetarbostäder byggdes. 1856 hade folkmängden i Galtström i vuxit till 275 personer. 1873 byggde brukets ägare en handelsbod, som 1906 ersattes av en kooperativ handelsbod.

Jordbruket fick allt större omfattning och på 1880-talet byggdes ladugården och stallet på den plats de har idag. 1890 producerades cirka 65 000 liter sötmjölk. 76 personer hade då sin lön från jordbruket. I brukets mejeri förädlades mjölken till grädde smör och ost.

1916 upphörde järnproduktionen vid Galtströms bruk och fokus blev istället skogsbruket. Jordbruket levde vidare och mekaniserades under 1920-talet. Traktorer ersatte hästar och maskinmjölkning infördes.

1929 bildades Svenska Cellulosaaktiebolaget SCA. SCAs jordbruksrörelse växte genom att man köpte skogsfastigheter med tillhörande jordbruksmark. 1962 var SCA en av storbönderna i Medelpad med 10 jordbruk och 300 ha odlad mark. Tre av jordbruken, Merlo, Galtström och Ljungå, hade kreatur. SCAs jordbruksrörelse avvecklades 1963.

Några år runt 1970 användes Galtströms Ladugård av Njurunda Fiskberedning AB för beredning och inläggning av fisk fångad i Bottenhavet.