Galtströms bruk, SCAs vagga, ligger vid kusten ett par mil söder om Sundsvall och ägs och förvaltas av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Området är ett fint utflyktsmål för den som vill besöka en välbevarad bruksmiljö eller botanisera i en intressant havsstrandflora kring några av de närbelägna stränderna. Här finns också Galtströms gamla järnbruk som är ett byggnadsminne av riksintresse.

Galtströms bruk grundades 1673 och är Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs äldsta föregångare. Galtströms bruk är Medelpads äldsta, största och sista järnbruk och var i drift mellan åren 1673 och 1916. Brukskyrkan uppfördes redan 1680. Samma år fick bruket en egen präst, som enligt tidens sed även tjänstgjorde som lärare. Kyrkan är idag en populär plats för bröllop och dop.

Om Galtströms bruk

Galtströms bruk är Medelpads äldsta, största och sista järnbruk och var i drift mellan åren 1673 och 1916. Bruksmiljön är välbevarad och många av de gamla bruksbyggnaderna finns att besöka, exempelvis rost- och masugnen, kyrkan och bagarstugan.

Destination Galtströms Bruk är en ideell föreningen som har till syfte att tillsammans med privata och offentliga aktörer samt privatpersoner på platsen, utveckla och bevara vårt unika Galtström. Detta så vi framåt i tiden kan skapa ett attraktivt utbud och service för både besökare och boende på platsen. Föreningen har en egen hemsida: www.galtstromsbruk.se

Målet är att skapa ett Galtström, som gör att fler besökare finner det attraktivt att besöka och att fler väljer att bosätta sig i Galtström och därmed skapa en ökad tillgänglighet, sysselsättning och service på platsen.

Allt som utvecklas skall ha sin förankring eller passa väl in i den historiska miljön. Man skall förvalta och utveckla det arv, som vi som bor och verkar här nu, har till låns. I detta sammanhang är det viktigt att det tas hänsyn till miljö, kultur och samhälle, samt att stora delar av området är klassificerat som byggnadsminne.

Herrgården

En vacker park omger den ståtliga herrgården med flygelbyggnader och det bevarade brukskontoret. Herrgården är idag en modern konferensanläggning som idag används internt av företaget SCA. Det är inte möjligt att låna eller hyra fastigheten idag.

 

Ladugården

I ladugården finns en utställning om Galtström. Där finns också en fotoutställning som visar olika aspekter av livet vid bruket. I den norra hamnen - vid Otterviken - finns en gammal ångdriven lyftkran bevarad.

Bagarstugan

Vid kyrkdammens utlopp finns den gamla kombinerade bagarstugan och tvättstugan. Under sommaren kan du se hur man bakade förr i tiden i den gamla vedeldade ugnen samt ta en fika.

Kyrkan

Vid björkallén, inte så långt från infarten till Galtström, ligger kyrkan vackert vid kyrkdammen. Galtströms kyrka är Norrlands första brukskyrka. Kyrkan byggdes 1680 och är mycket omtyckt för dop och vigslar under sommaren. Den ägs idag av Njurunda församling.

Ångloket

Föreningen Galtströmståget är verksamma i trakten. Verksamheten består i att driva en museijärnväg i anslutning till Galtströms numera nedlagda järnbruk. Föreningens mål framöver är att bygga ut järnvägen, sätta in nybyggda personvagnar i trafik samt att underhålla den redan befintliga banan. De har restaurerat järnvägen samt renoverat brukets gamla tåg och erbjuder turer genom området. Ångloket Loke på 15 hästkrafter inköptes 1887 och användes fram tills bruksdriften lades ned 1916. Sedan fick Loke dra timmer fram till 1931. Åter tuffar nu Loke fram - nu med turister och besökare i passagerarvagnarna.

Skogsstig

I Galtström finns en fyra kilometer lång skogsstig med information om olika skogsmiljöer, SCAs skogsbrik och traktens skogliga historia. Skogsstigen passerar en skogskoja med en nygjord kolmila, där besökarna kan se hur arbetet med kolmilor gick till förr i tiden.

Café och restaurang

Vid bruket finns också det sommaröppna Galtströms Café & Restaurang. För öppettider se http://www.galtstromsbruk.se

En guidad resa i tiden

På grund av rådande pandemi hålls inga guidade visningar sommaren 2020. Välkomna att besöka området på egen hand.

Man kan gå på en guidad tur på området. Guiderna visar runt på "Galtströms bruk - en resa i tiden" där man får möjlighet att uppleva en välbevarad kulturmiljö. På turen får man se:

  • Masugnen
  • Smedjan och gjuteriet
  • Brukskontoret där TV-serien Träpatronerna spelades in 1985
  • Bagarstugan där vi får se hur man bakade förr
  • Fotoutställningen om gamla Galtström
  • Utställning om Galtström

En tur tar cirka 1,5 timme och SCA sponsrar gratis guidningar lördagar och söndagar från midsommardagen och fram till slutet av augusti. Start 13.00 från parkeringen nedanför herrgården.

Övriga tider bokas visningarna via Destination Galtströms Bruk på telefon 070-616 06 28 eller via info@galtstromsbruk.se.

Njurundakustens mångfaldspark

Njurundakustens mångfaldspark är SCAs fjärde park och omfattar 2 300 hektar. Den ligger i Sundsvalls kommun, längs med kusten i södra Medelpad. Parken angränsar till två marina naturreservatet, Salen och Långören.

Mångfaldsparken utgör ett långsträckt och bitvis smalt område längs med södra Medelpads kust. Parken börjar vid Junibosand i norr och sträcker sig förbi Lörudden och Galtström i söder ända till Oxsand vid gränsen till Hälsingland.

En av tankarna med SCAs mångfaldsparker är att förstärka befintliga naturvärden. Här gör vi det bl a genom att parken angränsar till två marina naturreservatet: Salen, som ligger i parkens norra del, och Långören som ligger i parkens södra del. På så sätt binder vi samman och skyddar större delen av södra Medelpads kust.

Kustnära landskap

Landskapet i mångfaldsparken präglas till stor del av en lång oexploaterad kuststräcka med flacka klippor och stora inslag av block och klappersten. Landhöjningen i området har inneburit att många havsvikar snörts av och omvandlats till sötvattenmiljöer. Fler vikar håller på att snöras av och är i dag s k laguner. Här finns även blomsterrika strandängar, tallskog, våtmarker alkärr och klapperfält. Stora delar av skogarna i parken är kraftigt påverkade av människan eftersom människor har bott och brukat skogen här under en lång tid. Dessutom har området från Lörudden och söderut påverkats rejält av både stormen Dagmar i december 2011 och stormen Ivar i december 2013. Stormarna orsakade omfattande vindfällen.

Inom parken finns en värdefull flora och här finns också ett rikt fågelliv, tack vare att det finns flera grunda vikar och öar som utgör viktiga rast- och häckningsplatser. Här trivs även djur som stor och liten vattensalamander, snok, havsörn liksom grodor och paddor.

Fint rekreationsområde

Parken har gott om kulturhistoriska värden. Det finns flera fornlämningar i form av rösen och gravfält från brons- eller järnåldern liksom hällristningar med marint tema. Löruddens fiskeläge och Galtströms mycket välbevarade järnbruksmiljö har båda anor från 1600-talet. SCA har även låtit göra i ordning flera stigar i parken. Stora delar av parken är populära utflyktsmål och utgör viktiga rekreationsområden för boende i Sundsvall med omnejd.

Byggnadsminnet

Byggnadsminnesförklaring av Galtströms bruk inom fastigheterna Armplågan 1:1, Armplågan 1:174, Armplågan 1:176 och Armsjön 1:1, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Länsstyrelsen Västernorrlands län

Beslut

1995-01-27

221-8092-90

Fråga om byggnadsminnesförklaring av Galtströms bruk har väckts 1990-08-27 av länsstyrelsen. Förslag till skyddsföreskrifter har remitterats 1994-09-09.

Fastigheternas ägare har skriftligen godkänt byggnadsminnesförklaringen, dock med synpunkter som tagits hänsyn till i föreliggande skyddsföreskrifter. Stadsbyggnadsnämnden i Sundsvalls kommun har genom beslut 1994-10-31 tillstyrkt förslaget till byggnadsminnesförklaring.

Riksantikvarieämbetet har under hand lämnat synpunkter som arbetats in i förslaget till byggnadsminnesförklaring med skyddsföreskrifter.

Avsikten med skyddsföreskrifterna är att bevara Galtströms bruk med dess byggnader, dammar, slaggvarp och den omgivande närmiljön. Galtströms bruk hörde till de först anlagda bruken i Västernorrlands län och utgör idag en av de bäst bevarade bruksmiljöerna i länet.

Länsstyrelsen förklarar med stöd av 3 kap 1§ KML, kulturminneslagen, Galtströms bruk under fastigheterna Armplågan 1:1, 1:174, 1:176 och Armsjön 1:1, Njurunda socken, Sundsvalls kommun för byggnadsminne och meddelar enligt 2§ samma lag skyddsföreskrifter med skyddsområde enligt bilaga 1 och 2.

Länsstyrelsen, kulturmiljöenheten, lämnar råd och anvisningar för byggnadens underhåll. Även Sundsvalls museum och länsmuseet kan rådfrågas. Om särskilda skäl finns får länsstyrelsen enligt 3 kap 14§ KML lämna tillstånd till ändringar av byggnadsminne. Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen. I beslutet deltog landshövding Ingemar Öhrn jämte ledamöterna Stig Andersson, Ingvar Byström, Arne Englund, Ivan Enström, Sigge Godin, Bo Holmberg, Anders Kempe, Kerstin Kristiansson, Elisabeth Lassen, Åsa Möller, Elvy Söderström, Jan-Erik Ågren, Sten-Olof Öberg samt tjänstgörande suppleant Ann Mari Lööf-Rimbe.

I den slutliga handläggningen deltog även chefsjurist Håkan Englund, länsarkitekt Per Sjöstedt samt länsantikvarie Inger Liliequist, föredragande.

Den som vill klaga över detta beslut skall skriva till kammarrätten i Sundsvall men skicka eller lämna skrivelsen till länsstyrelsen, postadress Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 871 86. Ytterligare upplysningar lämnas i bilaga 5.

Galtströms kulturpromenad

Kulturpromenaden följer en skyltad slinga i Galtström. Genom att läsa in en QR-kod på skyltarna med sin smartphone kan man ta del av dessa historiska berättelser.

Välkommen!
Året är 1673. Sverige är en stormakt och har herraväldet i Östersjön. Sverige är en av världens främsta järn­producenter och järnet har stor betydelse för Sverige och landets ekonomi. 1750 svarade järnet för 70 procent av all export.

Kulturpromenaden

Järntillverkning
Att framställa järn är en komplicerad process. Målet vid järnbruken har alltid varit att effektivisera tillverkningen och förbruka mindre kol. Från början användes träkol, som producerades i skogarna runt bruken. Senare ersatte järnbruken träkolet med stenkol. För att minska utsläpp av koldioxid från processen pågår idag försök att ersätta kolet med vätgas.

Järntillverkning

Träkol
Den rikliga tillgången på skog för kolning var det avgörande motivet för järnbrukens lokalisering till Norrland vid slutet av 1600-talet. I Mellansverige där malmen fanns, hade skogen under årens lopp avverkats hårt i gruv- och järnbrukshanteringen. På grund av brist på skog tvingades vissa bruk att lägga ner verksamheten.

Träkol

Lokstall och järnväg
En smalspårig järnväg anlades på 1860-talet för transporter mellan bruket och den dåvarande hamnen i Prästviken. 1877 utsträcktes banan västerut till valsverket och sågen samt norrut till den nya hamnen i Utterviken och fick en total längd av 3200 m. Spårvidden var 890 mm.

Lokstall och järnväg

Krutbod
Stora mängder krut användes vid väg- och andra byggnadsarbeten inom bruket.

Krutbod

Hamnar
I hamnen lossades främst järnmalm från gruvorna. Tackjärn och stångjärn lastades ut för befordran till svenska och utländska hamnar.

Hamnar

Herrgård och brukskontor
Galtströms herrgård var tjänstebostad åt brukets förvaltare. Den nuvarande herrgården uppfördes på 1830-talet och fick sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad 1889. Dessförinnan hade det funnits tre herrgårdar, som förmodligen var mer anspråkslösa. Den första herrgården brändes ner av ryssarna 1721.

Herrgård och brukskontor

Livet vid bruket
Idag är Galtström en idyll, men när järnbruket var igång var det ett industrisamhälle där människorna arbetade hårt. Det är svårt att föreställa sig de arbetsvillkor och den arbetsmiljö som rådde på bruket under dessa tider.

Livet vid bruket

Tvätt- och bagarstuga
Den kombinerade tvätt- och bagarstugan är uppförd av timmer och utvändigt klädd med stående panel.

Tvätt- och bagarstuga

Jordbruket
För att kunna leva och arbeta i Galtström behövde de som bodde här producera mat. Galtströms bruk var i hög grad självförsörjande. Brukets ägare drev det gemensamma jordbruket och köpte in de livsmedel bruket inte själv producerade från bönder och handlare i trakten.

Jordbruket

Kyrkan
Träkyrkans grund lades 26 maj 1680 och 30 maj samma år hölls första gudstjänsten där i den då bildade Galtströms bruksförsamling. Den första brukspredikanten tillträdde ämbetet samma år och där, enligt tidens sed, tillika tjänstgjorde som skollärare för brukets barn.

Kyrkan

Dammarna
Inom Galtströms område finns sex dammar som reglerar vattenflödet i Armsjöån, Ålhusdammen, Sågdammen, Kvarndammen, Hammardammen, Kyrkdammen och Bruksdammen. Syftet med dammarna var att nyttja vattenkraftens fallhöjd till vattenhjul och turbiner som drev brukets alla kraftmaskiner.

Dammarna