Årets referensgruppmöte i Tjäderbergets mångfaldpark i Västerbotten hade fokus på naturvårdande skötsel. Tack vare en bra uppslutning av olika representanter som på något sätt är engagerade i parkens utveckling blev det en lyckad dag.

Härliga höstfärger lyste upp parkens skogar trots det mulna vädret för dagen när referensgruppen, som består av olika intressenter som är engagerade i parken, träffades i början av oktober. Mötet inleddes med en genomgång av de åtgärder som utförts sedan förra träffen.
– SCA har bland annat avverkat de demonstrationsytor där vi tillsammans med Skogsstyrelsen nu provar hyggesfria metoder. Bland annat har vi gjort en schackrutehuggning, berättade Ulf Hallin, natursvårdsspecialist och ansvaring för parken. Vi har också planterat sex hektar lövskog med vårtbjörk, al och sälg.

Skapa olika skogar

Dagens första fältbesök gick till det skärmförsök där en förberedande avverkning nyss har utförts.
 – Skärmförsöket går ut på att skapa olika typer av skogar. Området är indelat i tre långsmala delar, förklarade Ulf. I den första delen är målet att på sikt skapa en skiktad grandominerad skog, i den andra vill vi att en lövdominerad skog ska etablera sig i ett undre skikt, medan målet för den tredje delen är att etablera en talldominerad skog. Tanken är att dessa tre områden via aktiv skogsskötsel ska brukas med försiktiga ingrepp med olika tidsintervall så att vi når målbilderna.

Gruppen pratade om att i dagsläget så är den valda hänsynen koncentrerad till den bäckmiljö som gränsar till grandelen. Här har träd med större andel hänglav lämnats, för att på sikt förhoppningsvis kunna öka andelen hänglav i hela området.
– Vi fick bra tips på att följa laven via inventering av t ex bållängd, alltså längden på själva hänglaven,  på grenarna, på ett antal träd upp till en viss grenhöjd. Vi erbjöds även hjälp med att göra en inventering, vilket både vi på SCA och Skogsstyrelsen tacksamt tar emot, sade Ulf.

Luckhuggning

Därefter vandrade gruppen vidare till den luckhuggning som utförts i 30x45 meter stora schackrutor.  

– Här diskuterade vi kanteffekter, både på föryngringsytorna och för kantträden i de luckor där träden är kvar. En fråga var om hur och när övriga rutor ska avverkas. Men i dagsläget planerar vi ingen avverkning utan avvaktar för att se hur området utvecklas, betonade Ulf.

På en markberedd yta där naturlig föryngring ska provas diskuterade gruppen om det är lämpligt att prova lärk, och om contortatall skulle kunna vara ett alternativ.
– Sibirisk lärk räknas som inhemskt trädslag och vi vill se hur den står sig mot övriga trädslag. Så i detta försök kommer ingen contortatall att planteras. Men Torgny Persson från Skogforsk berättade att dagens contorta som planteras har via förädlingsarbetet mycket bättre visuella egenskaper än den äldre contortatall som vi såg under besöket, vilket ju är intressant, sade Ulf.

Ringbarkade tallar

Efter lunchen besökte gruppen ett sju hektar stort bestånd som ringbarkades 2014.
– En betydande del av tallarna som ringbarkades med motorsåg har överlevt, eftersom delar av innerbarken inte skars av ordentligt. I stället blev motorsågsskadorna på träden övervallade och nu har splintved bildats på delar av dessa träd, sade Ulf.

Gruppen tyckte dock inte att ringbarkningen var misslyckad, trots att många tallar har överlevt.

– Övervallningarna som har uppstått påskyndar trots allt bildandet av kvalitativ ved, vilket är bra, konstaterade Ulf.

I diskussionen om framtida åtgärder för området föreslog gruppen att den talldominerade delen i första hand bör naturvårdsbrännas. I övrig kan SCA fortsätta att ringbarka träd, men då helst utföra det i kluster för att öka variationen i beståndet. I den grandominerade delen som föreslogs att ingen ringbarkning av gran ska utföras, för att gynna värden knutna till just gran.

Gynna aspar

Gruppen vandrade slutligen en bit efter den naturstig som finns i parkens norra del, för att komma till ett cirka 140-årigt bestånd på 16 ha som fläckvis har stora inslag av asp. Här utförde SCA för åtta år sedan både ringbarkning och fällning av barrträd för att gynna lövträden.

– Här var frågan om åtgärden var för hårt utförd så att de naturvärden som är knutna till de gamla asparna har påverkats negativt. Men gruppen tyckte att på den plats vi besökte så hade vi skapat ett ”lämpligt kaos” som är bra för lövträden. Lövträdens livsutrymme har ökat genom minskad konkurrens då barrträden fällts  ellerringbarkats. Men ljusklimatet är ändå tillräckligt skuggigt för att vissa uttorkningskänsliga lavar, särskilt på asp, ska klara sig, sade Ulf.


I samma område finns även tio mulmholkar av asp som Roger M Pettersson vid SLU har satt upp i forskningssyfte.

– En mulmholk är en låda som liknar en fågelholk men som är till för att gynna insekter. Syftet är att efterlikna förhållandena i de håligheter som uppstår i träd, förklarade Ulf. Roger har dessutom preparerat holkarna med en blandning av näring som lockar dit insekterna. Hittills har man observerats ett flertal insekter i holkarna. 

Dagen avslutades med en summering.
– Vi har haft bra diskussioner, så jag är verkligen nöjd. Tack vare att vi inte alltid tycker likadant får vi fram olika perspektiv och lösningar. Det är gynnsamt för de åtgärder vi gör i parken, avslutade Ulf.

Foto: Ulf Hallin och Anna-Lena Axelsson (bilden med mulmholk)

Läs mer om Tjäderbergets mångfaldspark här

Publicerad 2022-10-27