SCA gör nya åtgärder i Jämtkrogens fjärilslandskap

I Jämtkrogens fjärilslandskap, längs med E14 på gränsen mellan Jämtland och Västernorrland, har hotade fjärilar fått en fristad. Här har SCA tillsammans med länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och andra parter ett unikt samarbete för att rädda och bevara fjärilarna.

Några av de arter som trivs här är trolldruvemätare och violett guldvinge. De är klassade som starkt hotade och även ÅGP-arter, vilket innebär att de har fått ett särskilt åtgärdsprogram av Naturvårdsverket. Även många andra fjärilar och insekter drar nytta av de insatser som görs i fjärilslandskapet.

Soligt och glest

I slutet av november gjorde SCA en avverkning på en kilometer i området, längs E14 vid Slammeråsen, som ligger strax väster om länsgränsen.

– Vi har avverkat en 20 meter bred remsa med granskog. Förutom att vi har tagit bort alla granar har vi även avverkat en hel del björk och på så vis skapat en gles skog av björk och sälg. Åtgärderna gynnar främst livsmiljön för violett guldvinge, men kommer även att bli till nytta för trolldruvemätare och andra fjärilar, berättar Håkan Blomqvist, naturvårdspecialist vid SCA, och fortsätter:

– Genom att avverka och lämna en gles skog skapar vi soliga, varma områden där fjärilarna trivs. Och genom att lämna sälgar, som blommar allra först på våren, gynnar vi humlor och andra pollinerare, vilka är viktiga för de växter som fjärilarna behöver för att överleva.

Faunadepåer och högstubbar

SCA har dessutom ställt många högstubbar av björk och hamlat och toppkapat sälgar.
– Högstubbarna är viktiga eftersom de blir hem och matplats för insekter, svampar och fåglar. Att toppkapa sälgar som i det här fallet innebär att vi har kapat stammen på långa smala och ostabila sälgar på ca 4-5m höjd. Nedanför kapet kommer det att växa ut nya grenar och vi får ett lägre träd med en ny bred och växtlig krona. Toppkapning, liksom hamling, ger löv och grenar som blir djurfoder, förklarar Håkan och tillägger:

– Sedan har vi gjort så kallade faunadepåer där vi lagt högar i form av grot, vilket är grenar och toppar från de avverkade träden, och stamdelar från sälg, björk och asp. De här faunadepåerna är främst till för att gynna sådana insekter som behöver död lövved i varma miljöer att leva i som larver och nektarrika växter som föda när de har blivit fullvuxna. Ett exempel är fyrbandad blombock.

Viktigt för biologisk mångfald

För den som inte är så insatt i naturvård kan åtgärderna i området verka lite märkliga.

– Ja, om man gör som vi har gjort och hugger bort fina barrträd och lämnar kvar fluriga sälgar och dessutom gör många högstubbar så är det en del människor som blir lite upprörda. Dels för att vissa tycker att det ser fult, och dels för att man anser att man tappar virkesproduktion. Men i det här fallet är det ju verkligen värt det, för de åtgärder vi har gjort är till stor nytta för den biologiska mångfalden och gynnar den unika fjärilsmiljö som vi har här, betonar Håkan.

SCA kommer att göra fler liknande åtgärder längs sträckor av E14 på båda sidor om länsgränsen framöver.

Slåtter i glänta

I en liten glänta i en annan del av fjärilslandskapet har SCA utfört slåtter för att gynna den smalsprötade bastardsvärmaren, en mycket sällsynt fjäril som trivs i just den här gläntan.

– Vi insåg att gläntan höll på att växa igen med självföryngrade tall- och granplantor, och gräs som riskerar att konkurrera ut nektarväxterna, bland annat kråkvicker, som den smalsprötade bastardsvärmaren måste ha för att överleva, berättar Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA.

SCA tog hjälp av Lars Petterson från Svensk dagfjärilsövervakning och bestämde att man skulle slåttra fyra ytor på fyra olika ställen i gläntan, för att fånga upp olika förutsättningar i markegenskaper och lokalklimat. Dessutom ryckte man bort massor av plantor.

– Det är viktigt att göra åtgärder eftersom gläntar håller på att växa igen, men samtidigt vill vi inte ta hela området på en gång då det kan påverka fjärilarna negativt. Därför valde vi att dela in ytan i 16 delar och åtgärda fyra av dem nu. På det här viset kan vi utvärdera åtgärderna och se vad som fungerar, innan vi tar de övriga delarna, förklarar Emelie. Fortsättning följer nästa år!

Foto: Håkan Blomqvist och Annika Carlsson