Tar täten för skogens kraft

– Jag känner mig stolt över att få vara en del av en bransch där människorna drivs av en unik passion och en stark känsla av att vara samhällsbärare, säger hon.

Klädd i blå, välsittande kostym och höga klackar, rör sig Viveka Beckeman med raska och målmedvetna steg inne på Skogsindustriernas huvudkontor i Stockholm. Här i stadsdelen Östermalm har hon sin yrkesmässiga bas och hennes knivskarpa framtoning, fasta handslag och övertygande argumentation vittnar om att hon är van att röra sig i maktens korridorer. Som frontfigur för de hetaste skogsfrågorna i Sverige och EU befinner hon sig ofta där, både bildligt och bokstavligt.

Men det är ute hos de 220 medlemsföretagen hon trivs allra bäst. I skogarna, på sågverken och fabrikerna hämtar hon kraft och inspiration att fortsätta arbeta för branschens bästa tillsammans med Skogsindustriernas 50 medarbetare.

– I min roll är det jätteviktigt att behålla markkontakten. Jag vill hela tiden lära mig mer om medlemmarna och lyssna på vad de vill få ut av sin branschorganisation så att vi ska kunna hjälpa till på bästa sätt, säger hon.

Hästbok väckte juristdröm

Under uppväxten i Sveriges sydligaste landskap Skåne, var skogen en älskad lekplats. Men att den även skulle bli utgångspunkten för arbetslivet var ingen självklarhet. När tolvåriga Viveka läste en av många hästböcker, vaknade det intresse för juridik som ledde till att hon senare blev advokat.

– Jag önskar att jag hade en fantastisk förklaring till att jag valde juridiken, många drivs ju redan från början av en vilja att rädda världen. Men för mig var det faktiskt en cool advokat i den där hästboken som sådde det första fröet, berättar hon och ler åt minnet.

Advokaten som kom in och ställde allt till rätta i berättelsen imponerade på Viveka, som insåg att yrket gav möjlighet att påverka och göra skillnad. Under sin tid på advokatbyrå arbetade hon med många branscher, och en stack verkligen ut. Vid försäljningen av skogsföretaget AssiDomän mötte hon ett engagemang som var något utöver den dedikation hon tidigare ofta mött.

– Jag blev så tagen av människorna där. De älskade verkligen skogen och de kände att det de gjorde var viktigt för samhället. Genom den otroliga passion de visade väcktes mitt intresse för branschen, säger hon.

Bransch som byggt Sverige

Så från att främst ha sett skogen som en plats för rekreation drogs Viveka till möjligheten att få vara en del av något större, vilket ledde till att hon blev chefsjurist hos Sveaskog. År 2020 axlade hon sin nuvarande vd-roll.

– Det är häftigt att få verka i en bransch som faktiskt har byggt Sverige och som samtidigt har så mycket att erbjuda för framtiden. När den här utmaningen dök upp var den för bra för att tacka nej till. Jag tilltalades av att få vara med och sätta bilden av branschen, skapa bättre förutsättningar för den och att som vd ta ett eget ansvar på ett tydligt sätt, säger hon.

Som starkt historieintresserad, vill Viveka gärna vara med och uppmärksamma hur stor betydelse skogsindustrin har för den välfärd som vi i Sverige ofta tar för given i dag.

– Vi hade inte haft någon industri i Sverige om vi inte hade haft skogen. Jag gillar den historiska kopplingen och även hur mycket skogen betyder för landsbygden och människors möjligheter att bo kvar där i dag. Dessutom kommer vi inte att klara klimatutmaningen om vi inte fasar ut det fossila, och då behöver vi skogen. Jag är väldigt stolt över att vara en del av branschen. Men jag kommer också alltid tillbaka till människorna som jobbar med skogen. Jag gillar dem!

Bland det första hon gjorde som ny vd var att starta Framtidsresan med målet att driva på skogsindustrins bidrag till den gröna omställningen. Det resulterade i Skogsindustrins Framtidsagenda med tre löften inom klimat, cirkularitet och biologisk mångfald som ska vara uppfyllda år 2040.

Viveka Beckeman.

Två toppfrågor engagerar

För Skogsindustrierna är det uppenbart att skogsnäringen redan bidrar till stor samhälls- och klimatnytta. Det senare även globalt eftersom 80 procent av träprodukterna säljs till andra länder. Svensk skogsnäring utvecklar också skogsbruket och är världsledande inom forskning.

Men fler behöver få insikt om den samlade nyttan och Skogsindustrierna sprider kunskap och bearbetar beslutsfattare för att få till en gynnsam lagstiftning. De aktuella frågorna är många, men två ligger i tydlig topposition just nu.

– Om det är något som håller många av oss vakna om nätterna, så är det tillgång på råvara. Alla lagstiftningsförslag som på något sätt begränsar tillgången engagerar våra medlemmar väldigt mycket. Det är den ena av våra toppfrågor, säger Viveka.

Den andra handlar om synen på klimatnyttan med träprodukter. Den offentliga debatten fokuserar ofta enbart på skogen som kolsänka, alltså att den gör störst klimatnytta orörd. Men Skogsindustrierna vill även få erkännande för substitutionseffekten, alltså den klimatnytta som uppstår när träbaserade produkter och bränslen ersätter produkter och bränslen med fossilt innehåll eller som tillverkas med fossilbaserad energi.

– Ska vi klara av klimatutmaningen så måste vi sluta plocka upp fossil råvara ur marken och istället använda fossilfri råvara, och återanvända den så många gånger som möjligt. Det är den största utmaningen att få folk att inse: det ger mer klimatnytta att använda träprodukter än att bara låta all skog stå, säger hon.

Inom Skogsindustrierna uppmanar man till att använda flera verktyg i verktygslådan, som att satsa mer på redan avsatta ytor och fortsätta ha produktionsskogar, till exempel.

– Och framför allt: vi kommer inte att sluta bygga hus, vi behöver fortfarande toalettpapper och många andra produkter som kan tillverkas av trä. Ska allt det komma från fossila källor i stället, då blir det på totalen sämre för klimatet, säger Viveka.

Kräver ändring av LULUCF

De lagstiftningsförslag som påverkar branschen och debatten allra mest nu är LULUCF (Land Use, Land-Use Change and Forestry) och Avskogningsförordningen (EUDR). Inom LULUCF föreslår EU-kommissionen fasta mål för ökad kolinlagring i varje land, där Sverige vars yta till 70 procent består av skog enligt förslaget ska stå för unionens största kolsänka.

– Hela lagstiftningen syftar till att öka inbindningen av koldioxid och eftersom vi i framför allt Sverige och Finland har så mycket skog, har vi stor potential att binda in mer koldioxid än de länder som redan har huggit ner sina skogar. När kommissionen bestämde sig för att sätta fasta måltal fick Sverige ett omöjligt högt beting, säger Viveka.

Konsekvensen kan bli att avverkningen måste minska i Sverige, vilket leder till den bristande tillgång på råvara som är branschens huvudbekymmer. Skogsindustrierna ser restriktionerna mot Sverige som ett lätt sätt för resten av Europa att öka den totala koldioxidinbindningen, på papperet.

– Vi kan inte bara acceptera en negativ påverkan på den svenska skogsindustrin, som står för tio procent av det svenska exportvärdet. Minskad avverkning betyder ett fattigare Sverige och förlorade arbetstillfällen, samtidigt som andra länder kan fortsätta med sina utsläpp. För bara tre generationer sedan hade vi svält här i Sverige och tack vare investeringar i skogsindustrin har vi byggt upp en välfärd som det är lätt att ta för given nu. Men den har inte varit gratis, säger Viveka.

Hon betonar att klimatfrågan givetvis också är enormt viktig.

– Men jag tror inte att de nuvarande lagförslagen ger bäst effekt för klimatet. Jag är orolig för att man tittar för mycket på koldioxidinbindning och missar det stora problemet, alltså att vi i EU släpper ut för mycket fossil koldioxid som är det som leder till den globala uppvärmningen. Det vi ska titta på är hur får vi ner de fossila utsläppen, och då är skogen ett verktyg och en möjliggörare, säger Viveka.

Skogsindustrierna efterlyser ännu mer handlingskraft från svensk regering, mer ”action”. Flera bra initiativ är påbörjade, som skogsutredningen, men de ska slutföras också.

– Det har hänt mycket, men inte tillräckligt mycket. Vi behöver en politik som mycket mer syftar till att använda våra skogar och fasa ut det fossila. Vi behöver inte mer lagstiftning som sätter restriktioner för skogsbruket och vi vill att Sverige ställer krav på att revidera LULUCF, säger Viveka.

Hoppingivande bransch

Många segrar har ändå vunnits och Skogsindustrierna fortsätter verka för en mer balanserad syn på skogen och mer förståelse för dess kraft. Viveka känner stort hopp inför framtiden.

– Jag tycker att hela vår bransch är hoppingivande! Det är så lätt att bara fastna vid utmaningar och svårigheter, framför allt gällande klimatfrågan. Men vi får inte glömma att vi har enormt mycket skog som vi kan använda för att både skapa värde och klimatnytta. Och vi har otroligt kunniga människor här. Tillsammans och som bransch kan vi göra stordåd.

Även vid geopolitisk oro finns kraft att hämta i skogen. Som exporterande bransch har skogsindustrin fått känna på effekten av stängda gränser, ändrade virkesflöden och priser som drivits upp de senaste åren.

– Hela världen har ju fått se hur farligt det är att göra sig beroende av ickedemokratiska stater och en stor del av Europa sitter fast i ett enormt beroende av rysk gas och olja. Men där är skogsindustrin en möjliggörare som kan bidra till att minska beroendet. Restprodukterna från skogen kan användas till både drivmedel och uppvärmning, säger Viveka.

I Sverige får 60 procent av alla kommuner sin fjärrvärme från skogsindustrin i någon form redan i dag. Skulle den geopolitiska oron eskalera och närma sig Sverige, får skogsindustrins resurser ännu större betydelse. Exportvärdet som ligger på 185 miljarder kronor per år, blir ännu viktigare för att stärka landet ekonomiskt. I skogen finns också grunden till byggmaterial, sanitetsprodukter och förpackningar som behövs i både fredstid och i krigstid. Privata markägare står även för ett väl underhållet vägnät som inte ska underskattas och som är lika stort som det statliga vägnätet.

– Vi är en viktig kugge i den svenska beredskapen och många tänker inte på det eftersom skogen och skogsindustrin alltid har funnits. Våra medlemmar kan geografin och har skogsmaskiner, utrustning och kunskap som ger möjlighet att ställa om för andra uppdrag i krigstid, säger Viveka.

Utvecklingen inom skogsbruket med digitalisering av allt från planeringsverktyg till laserskanning och skördare med drönarteknik som gör det möjligt att avverka med minimal markpåverkan, hör till de många innovationer som väcker Vivekas nyfikenhet.

Skogsbolag som tar samhällsansvar

Men även om framgångarna inom produktutvecklingen imponerar, återkommer hon gärna till vikten av att behålla en helhetssyn på skogens betydelse, med det historiska djupet i åtanke. Innovation är häftigt och betydelsefullt för framtiden, men viktigast är att använda hela trädet och att göra det på ett ansvarsfullt sätt, miljömässigt och ekonomiskt. Just ansvarskänslan är ett kännetecken på svensk skogsindustri, som Viveka ser det.

– Bolag som SCA bidrar enormt mycket till det lokala samhället. De känner ett samhällsansvar och ger mycket tillbaka. Jag tror att det hänger ihop ganska mycket med att vår råvara är en så viktig del av industrin. Den finns där den finns och går inte att flytta. Bolagen verkar så nära sin råvarutillgång och de ser att ju bättre skogar vi har, desto bättre blir lönsamheten. De inser också värdet av att ta hand om människorna. De är rädda om det de har – skogen och människorna – och då blir det på riktigt på något sätt.

I skrivande stund är hon inne på sitt femte år på vd-posten och än är det inte dags för någon summering. Men när den dagen kommer hoppas hon kunna blicka tillbaka på miljömässiga framgångar.

– Om jag då kan se att satsningarna vi har gjort inom Framtidsresan faktiskt har lett till verklig förändring och ökad klimatnytta, då skulle jag känna mig tillfreds. Jag hoppas också att skogsbranschen får mer erkännande för all den nytta som den faktiskt gör. Vi är en del av lösningen och jag vill verkligen att ännu fler ser oss som det, avslutar Viveka.

Text: Jennie Zetterqvist

Foto: Bodil Bergqvist

Om Skogsindustrierna

Skogsindustrierna är en svensk branschorganisation som representerar 220 företag som förädlar trä till fossilfria och förnybara material och produkter. Organisationen verkar för att stärka branschens konkurrenskraft och öka användningen av skogsprodukter. Medlemmarna består av: 40 massa- och pappersbruk. 80 sågverk och 105 företag med övrig verksamhet.

Skogsindustriernas framtidsagenda

Till 2040 ska skogsindustrins klimatnytta öka med 30 procent. > År 2040 ska skogsindustrins produkter vara helt fossilfria och återvinningsbara. > År 2040 ska Sverige ha livskraftiga skogar med en rikare biologisk mångfald.

Fem fakta om svensk skogsindustri

• Sverige är en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror.
• 2024 uppgick det totala exportvärdet av svenska skogsprodukter till cirka 185 miljarder kronor. (2023: 184 miljarder.)
• Mer än 80 procent av produkterna exporteras.
• Skogsindustrin svarar för 9-12 procent av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde.
• Svensk skogsindustri sysselsätter cirka 140 000 personer (anställda eller som underleverantörer).

Källa: Skogsindustrierna