Ortolansparvar trivs på SCA-hygge

Ortolansparven är en så kallad ÅGP-art, det vill säga en art som har fått ett särskilt åtgärdsprogram av Naturvårdsverket, för att den ska gynnas. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för sparven koordineras av länsstyrelserna, bland annat i Västernorrland. SCA har deltagit i arbetet genom att göra olika åtgärder i områden där man har observerat ortolansparv.

– Vi har främst grävt gropar i markskiktet på igenväxande hygget för att se om det förbättrar fåglarnas möjligheter att hitta föda. Målet är att göra det möjligt för ortolansparvarna att häcka flera år i samma område, berättar Askia Sandberg, en av SCAs naturvårdsspecialister. Sedan har länsstyrelsen låtit en ornitolog göra inventeringar under några år för att se om sparvarna gynnas.

Under inventeringen 2021 låg fokus på att följa upp fem åtgärdade hyggen med ortolansparv i Västernorrland.

– Jag kunde bara observera ortolansparvar på två hyggen, men på de tre andra hyggena återfanns tyvärr inga sparvar, säger ornitologen Jan Lindström som utfört inventeringen. Ett av hyggena tillhör SCA och där observerades en sjungande ortolansparv. Året innan hördes ingen alls, men eftersom det bara gjordes ett besök då så är det möjligt att sparven fanns där men inte upptäcktes. Åtgärderna på hyggena verkar preliminärt inte vara tillräckliga för att övertyga ortolansparvarna om att stanna. Ett helt nytt hygge i nära anslutning skulle troligen vara ett bra alternativ.

Väljer markberedda hyggen

Däremot visade det sig finnas flera ortolansparvar på ett annat SCA-hygge som låg cirka en mil från ett inventerat hygge. SCA har dock inte gjort några riktade åtgärder på det här ortolanområdet, utan bara utfört markberedning.

– Ortolansparvarna väljer nästan alltid markberedda hyggen, vilket är en stor åtgärd i sig. Det här är en jättebra ortolansparvslokal, en av de bästa jag besökt, säger Jan. Jag hörde minst tre sjungande ortolansparvar. Ett par veckor senare observerades fem ortolansparvar på samma ställe, varav ett par som matade ungar. Här kan det finnas fler ortolansparvar och hygget kommer nog att kunna fungera för ortolansparvarna i många år till. Jag hoppas det blir möjligt att kolla upp hygget även i år. Kanske finns det fler hyggen i närheten som också har ortolansparvar.

– Det är verkligen roligt att ortolansparvar hittar hem på våra hyggen. De verkar även ha nytta av spåren efter skogsmaskinerna då det skapar öppen jord i markskiktet, vilket underlättar för dem att hitta föda, säger Askia.

Foto: Jan Lindström

Fakta ortolansparv och riktade åtgärder

Ortolansparven (Emberiza hortulana) har en kraftig tillbakagång i Sverige. Enligt den svenska rdlistan finns ca 3000År 2012 uppskattades populationen till drygt 3700 par i Sverige. Från att ha varit en utpräglad jordbruksfågel häckar större delen av den svenska populationen nu på hyggesmark i den norra delen av landet. Ortolansparven är rödlistad som akut hotad (CR) och har ett åtgärdsprogram beslutat av Naturvårdsverket för åren 2017-2021.

Ortolansparven verkar trivas på alla typer av hyggen där markskiktet har blivit stört av till exempel markberedning eller bränning, eftersom de kräver öppen jord i ett skyddat läge för att lätt hitta markinsekter åt sina ungar. Men efter fem, sex år har hygget börja växa igen och då måste ortolansparven hitta ett nytt område med skydd för boet och gott om mat. En av åtgärderna består av att skapa bättre födosöksområden på hyggen genom att gräva fläckar där man vänder upp mineraljorden så att man kan "förlänga livet" på lokalen ytterligare några år, och ge sparven god tillgång till föda. Dessa åtgärder görs i Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län i samarbete med skogsbolag.