Fyra frekventa myter om skogen

Skogsbruk, djurliv och biologisk mångfald, jakt och rekreation är alla intressen som tillgodoses av skogen. Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA, konstaterar att mångfalden av intressen leder till ett ständigt pågående samtal om hur skogen bäst ska användas. Inom ramen för det samtalet framförs periodvis argument som närmast är myter. Här under följer fyra vanligt förekommande påståenden och en förklaring till varför dessa stämmer dåligt överens med verkligheten.

”Det pågår en avskogning”
Föreställningen att skogarna minskar eller försvinner är felaktig oavsett om man tittar på Sverige som land eller Europa som kontinent. Riksskogstaxeringen visar att den svenska skogen ökat från 1,7 miljarder skogskubikmeter till cirka 3,3 miljarder skogskubikmeter senaste hundra åren.

Skogens massa har alltså i praktiken fördubblats och växer fortsatt.

På samma sätt ser man att den europeiska skogsarealen ökat och i dag täcks omkring 40 procent av kontinentens landyta av skog, där Sverige och Finland tillhör länderna med störst andel skog.

- Skogen har under mycket lång tid haft en väldigt stark tillväxt där inte minst mer aktiva skogsbruksländer, som Sverige, systematiskt planterar betydligt fler träd än vad som avverkas. Det är en extremt viktig komponent för att skogsnäringen ska fungera långsiktigt, säger Ola Kårén.

”Att skydda skog räddar klimatet”
Skogsbruket är i själva verket starkt klimatpositivt. Klimatnyttan av ett aktivt skogsbruk och produkter från skogen har ökat med 46 procent de senaste 30 åren.

Den svenska skogsnäringen skapar årligen en klimatnytta som är dubbelt så stor som hela landets klimatutsläpp. 

Skog som brukats intensivt ökar kolförrådet medan skog som inte brukats lika intensivt har ett relativt oförändrat kolförråd. Dessutom ger ökad tillväxt mer produkter med hög klimatnytta genom att de ersätter klimatskadliga produkter, som till exempel när trä används i stället för betong för att bygga hus.

- Det aktiva skogsbruket leder till att vi alltid har växande skogar, återplantering och bidrar med råvaror som ersätter fossila produkter. Ur klimathänseende är det aktiva skogsbruket mycket effektivt och helt oersättligt, säger Ola Kårén.

”Skogsbruk leder till monokulturer”
Uppfattningen att skogsbruk leder till en ensidig miljö med en enda typ av skoglig växtlighet är väletablerad. Den verkliga bilden är att omkring 70 procent av Europas skogar är blandskogar och andelen monokulturer minskar stadigt, om än i låg takt.

I Sverige, som ligger i barrskogsbältet, har exempelvis mängden lövskog ökat stadigt och andelen bland- och lövskogar ligger på omkring 30 procent.

- Bakåt i tiden finns det historiska synder med allt för ensidig plantering och röjning, något som förändrats och skogens sammansättning har redan börjat bli mer blandad. Eftersom skogen är långsamtväxande så sker förändringarna gradvis i takt med avverkning och återplantering, så utvecklingen mot mer blandad skog kommer att fortsätta, säger Ola Kårén.

”Sverige skyddar mindre arealer skog och natur än andra länder”
Uppfattningen bygger i grunden på hur olika länder definierar vad som anses vara skyddad natur. Den svenska linjen är generellt mycket striktare än andra länder i Europa.

Stora delar av den natur som i övriga EU redovisas som skyddad har ett landskapsskydd som tillåter jord- och skogsbruk. Sverige redovisar främst skyddsformer där jord- och skogsbruk är förbjudet.

I en studie från Naturvårdsverket framgår att Sverige ligger i europatopp om man tittar på strikt skyddad natur.

Även LRF har analyserat hur det skulle se ut om Sverige räknat på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa och funnit att omkring 58 procent av naturen då skulle omfattas av skydd.

- Det är problematiskt att jämförelserna blir så pass missvisande, för Sverige är och ska vara duktiga på att skydda värdefulla naturmiljöer. Det är också värt att påpeka att fokuset på stora arealer inte nödvändigtvis är rätt, säger Ola Kårén.

- Fokus borde ligga på att vara pricksäker och skydda rätt livsmiljöer och att jobba aktivt med att skapa förutsättningar för dessa miljöer att fortleva och gärna utvecklas. Därför är det vanskligt med ett så ensidigt fokus på arealer, säger Ola Kårén.

Foto: Michael Engman och Torbjörn Bergkvist