Aktivt skogsbruk leder till större kolinlagring

Rapporten “Sustainable boreal forest management – challenges and opportunities for climate change mitigation” har jämfört utvecklingen av kolförråden i skogarna över tid i det boreala skogsbältet, som sträcker sig genom Kanada, amerikanska Alaska, Ryssland, Sverige, Finland och Norge.

Mattias Lundblad, forskare vid Institutionen för mark och miljö vid SLU, är en av de svenska forskarna som varit med och tagit fram rapporten.

– Studien visar att de mer aktivt skötta skogarna som vi har i Sverige, Finland och Norge tar upp mer kol än de som inte sköts lika intensivt, till exempel skogarna i Kanada och Ryssland, säger Mattias Lundblad.

Han lyfter fram att det finns en lång historik av aktivt brukande och vårdande av skogarna i Sverige, Finland och Norge, och att detta skapat förutsättningar som gör att skogen lagrar in mer kol än om den inte hade brukats lika aktivt. En viktig anledning är den höga tillväxten i de skötta skogarna.

Forskarna betonar i studien att skogsbruk, utöver kolinlagring i skogsbeståndet, genererar ytterligare kolinlagring i de produkter som skogsråvaran leder till och som dessutom kan användas för att ersätta produkter med större negativ klimatpåverkan. Studien har däremot inte gjort några faktiska beräkningar för hur mycket ytterligare klimatnytta den aktivt brukade skogen bidrar med i form av kolinlagring i produkter.

– Det handlar även om att vi redan har ett förråd med biomassa i skogen och ett förråd med träprodukter i samhället. Om bidraget från träproduktspoolen ska vara positiv för klimatet så behöver vi fylla på förrådet mer än vad som kasseras.

– Vi har under lång tid kunnat öka avverkningen i våra skogar utan att minska förrådet eftersom tillväxten också ökat. Det har lett till en ökning i förrådet både i skogen och i träproduktspoolen.

Inom EU genomförs nu en revidering av LULUCF-förordningen, som anger nationella mål för ökad kolinlagring i bland annat medlemsländernas skogsbestånd, och där Sverige och Finland föreslås stå för en betydande andel. Detta kan rent konkret innebära att avverkningarna inom skogsbruket i Sverige och Finland behöver minska avsevärt och att produktionen av skogsråvara som kan användas för att ersätta fossila produkter då också minskar.

– Det finns flera studier som räknat på innebörden av att radikalt minska avverkningen och uttaget av skogsråvara. På kort sikt kan det verka bra för klimatet genom att kolförrådet i skogen ökar mer men det innebär också att mer fossila alternativ måste användas i stället. På längre sikt är det fördelaktigare att bruka skogen för produktion så att en hög tillväxt upprätthålls samtidigt som skoglig råvara kan användas i stället för fossila alternativ. Men resultaten varierar mycket beroende på hur man betraktar effekterna av substitution.