SCA startar hyggesfritt samarbete med Skogsstyrelsen

Hyggesfritt skogsbruk kallas de metoder som innebär att skogen avverkas utan att marken någonsin blir så kal. SCA använder sig av hyggesfritt skogsbruk på en begränsad del av sin skogsmark. Till exempel i områden där det är motiverat med alternativa åtgärder ur miljö- eller kulturmiljösynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och rennäring.

Hyggesfria avverkningsmetoder är till exempel luckhuggning där man avverkar luckor i skogen för att ge plats för ny skog, eller gör skärmar av träd där större träd lämnas kvar för att ge en föryngring.

– En annan metod är blädning. Det innebär att man vid avverkningen ser till att det alltid finns kvar träd i alla storlekar i skogen, förklarar Askia Sandberg, SCAs naturvårdsspecialist i Ångermanland.

Hitta fler försöksytor

Skogsstyrelsen gör redan flera hyggesfria försök på sina fastigheter i Västerhångsta i Ånge, Västernorrland, och Halåsen i Jämtland, men vill gärna ha försöksytor på fler ställen.

– När vi fick frågan om att ha ett samarbete med Skogsstyrelsen och hitta försöksytor på våra marker så var det självklart att vi ville vara med. Och vår mångfaldspark i Sörgraninge passar väldigt bra för detta. Våra parker är tänkta att användas för exempelvis försök och att prova oss fram med olika metoder. Och i Sörgraninge provar vi redan några hyggesfria metoder, säger Askia och fortsätter:

– Enligt den svenska nya FSC-standarden ska andelen hyggesfritt skogsbruk öka. SCA klarar förvisso redan de nya kraven, men det är viktigt att jobba vidare med detta. Och då behöver vi skaffa oss mer kunskap om olika metoder så att vi vet att vi gör rätt åtgärd på rätt sätt och på rätt mark.

Provat vissa metoder

Under en skogsexkursion i slutet av maj tittade Askia tillsammans med Daniel Andersson från Skogsstyrelsen på några områden i Sörgraninge som skulle passa bra som försöksytor.

– Vi tittade på sex områden i parken, berättar Askia. Det är områden där vi redan har använt oss av hyggesfria metoder och områden där vi ska göra åtgärder. Skogsstyrelsen uppskattar att vi redan har gjort åtgärder, för då går det att se resultat redan nu och man behöver inte börja från början. Det gäller bland annat områden med fröträd och lövhuggningar. Sedan har vi ett område som skulle kunna lämpa sig för att blädas framöver samt ett område för luckhuggning och stråkhuggning. Då kan Skogsstyrelse vara med och se till att vi gör det på bästa sätt, både vad gäller planering och genomförande.

På vissa marken är hyggesfria metoder särskilt bra för att man ska lyckas få upp ny skog och för att få en bra skogsvård.

– Om man till exempel lämnar en skärm av björk på fuktiga marker så stiger inte grundvattennivån lika mycket som den skulle göra när man avverkar allt. En fristående stor björk dricker flera hundra liter vatten en solig dag. Det betyder att lövträden gör att marken blir mycket mindre blöt, vilket är bra för att få upp nya skog, förklarar Askia.

Göra utbildningar

De utvalda försöksområdena kommer att följas under flera år för att se hur den nya skogen utvecklas och alla områden ska dokumenteras noga.

– Vi vill ju se vilka metoder som ger bäst resultat och en lyckad föryngring. Tack vara försöksområden kan vi få mer kunskap om vilka metoder som passar bäst för olika typer av marker, säger Askia.

Försökytorna kommer även att kunna användas för utbildningar för till exempel privata skogsägare, personal som arbeta med skog och entreprenörer.

– Tanken är ju att man ska kunna åka runt och besöka alla områden där vi har använt olika metoder och diskutera kring hyggesfritt, säger Askia.

Välkomnar samarbetet

Vid Skogsstyrelsen välkomnar man samarbetet med SCA.

– Mångfaldsparken är ett jättefint område med bra objekt som ligger nära vägen och är lättillgängliga om man kommer med grupper. Jag ser fram emot det här samarbetet, eftersom det är viktigt att kunna visa hur hyggesfritt kan fungera som ett alternativ i känsliga områden, säger Daniel Andersson, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen. SCA har flera fina objekt, och på vissa har man redan gjort bra åtgärder där vi kan göra uppföljande åtgärder om ca 15-20 år. Sedan finns det andra områden där vi ska göra åtgärder. Det blir intressant och spännande att följa detta.

Toppbilden, bild 1: Fröträdsställning med lämnade fröträd. Området avverkades 2000.

Bild 2: Lövskärm i sumpskog.

Bild 3: Granskog med träd i flera olika generationer möjliggör blädning.

Bild 4: Avverkning av gran ur lövrik sumpskog. En skärm av lövträd sparas för att inte området ska bli för blött för återbeskogning.  

Foto: Askia Sandberg