- MEDIA
- JAN OCH JOHANNA VÄCKTE BARNENS SKOGSINTRESSE
Jan och Johanna väckte barnens skogsintresse
- Artikel
- Skog
- För skogsägare
Hur får man barnen att intressera sig för skogsfastigheten och vilja ta över den en dag? Det är något som många funderar över. Genom att ordna årliga skogsdagar och låta barnen sommarjobba i skogen har Jan och Johanna Wiklund lyckats väcka nyfikenheten hos sina tre barn. – Vi försöker att visa hur härligt det är att vara i skogen och samtidigt förmedla kunskap om hur man sköter om den, säger Jan.
Jan och Johanna har tre barn mellan 21 och 25 år: Elvira, Alfred och Isak. Som föräldrar har de alltid haft en stark önskan om att något av barnen ska vilja ta över gården i Lögdeå, sydväst om Nordmaling. De har också jobbat för att alla tre ska bli skogsägare.
– Fastigheten som vi bor på har funnits i släkten sedan 1500-talet. Det finns inte på kartan att någon som inte hör till familjen ska ta över, säger Jan.
Han konstaterar att han har otroligt starka känslor för gården och den tillhörande skogen.
– Av alla släktingar som har bott här genom tiderna tror jag att jag är den som har älskat det här stället allra mest! Jag hoppas verkligen att jag lyckas föra över de känslorna till mina barn.
Förutom fastigheten som de bor på äger han och Johanna även en del andra skogsfastigheter. Och de har jobbat målmedvetet för att väcka barnens intresse för skog och skogsbruk.
– Det är inte så lätt alla gånger eftersom det är så mycket annat som pockar på, med sport, skärmar och aktiviteter, men det verkar som att vi har lyckats ganska bra, konstaterar Johanna.
Utflykter och skogsdagar
När barnen var små gjorde familjen många skogsutflykter, hade med sig fika och lagade mat ute. Och lite senare började de med sina årliga skogsdagar då de besöker olika bestånd, diskuterar varför skogen ser ut som den gör just där och hur bestånden bör skötas framöver. De brukar också göra provytor för att följa upp hur det har gått med föryngringar och hur många huvudstammar det är per hektar.
Under skogsdagarna diskuterar de även ekonomiska frågor. Vilka intäkter kommer de närmaste åren och vilka utgifter är att vänta?
– Det är lika viktigt att planera ekonomin som att planera skogsskötseln för att få en lönsamhet på fastigheten, konstaterar Jan.
Att fika och ha mysigt är också centralt.
– Vi försöker se till att det blir en riktigt härlig dag. Vi brukar göra upp eld och grilla korv eller besöka någon del av fastigheten som är särskilt vacker, säger Johanna.
Stolthet som engagerar
Nästa steg i satsningen på att väcka barnens skogsintresse var att låta dem sommarjobba i skogen.
– Att barnen får jobba med plantering när de är i tonåren är väldigt pedagogiskt. Då kan man åka dit tillsammans åren därpå, så att barnen får se hur bra ungskogen växer tack vare deras arbete. Välj gärna ett område nära en väg om barnen ska plantera, så att det blir lätt att ta en sväng förbi då och då. Att barnen får känna sig nöjda och stolta är nog ett framgångsrikt sätt att skapa engagemang för skogen, säger Jan.
Att låta barnen sommarjobba är dessutom en bra affär rent ekonomiskt. Det finns en del skattemässiga fördelar, både för dig som näringsidkare och för dina barn.
(Läs mer om det i Din Skog nr 2 2021)
– Våra barn fick jobba en hel del med röjning, men det kräver mycket större säkerhetstänk än om man jobbar med plantering, så plantering är att rekommendera för det mesta, säger Jan.
Redan skogsägare
Efter att ha varit med på åtskilliga skogsdagar och även jobbat i skogen en hel del var det dags för barnen att bli skogsägare. Häromåret fick de gemensamt ta över en fastighet i Trehörningsjö.
– Nu får de en chans att pröva på hur det är att ansvara för en skogsfastighet. Här får de själva tänka ut en långsiktig strategi och se till att åtgärder blir utförda i rätt tid. De får även lära sig hur det fungerar med deklaration, moms, skogskonto och annat kring den ekonomiska biten. Självklart finns jag och Johanna där och stöttar, men det är barnen som har huvudansvaret, säger Jan.
Jan blev själv skogsägare i unga år. Han vara bara 24 år och han är tacksam för att han fick börja så tidigt.
– Det är perfekt att bli skogsägare i 25-årsåldern. Då har man kraft och energi för att uträtta saker. Man hinner göra många åtgärder och följa resultatet av dem. Det är verkligen en förmån!
Sena generationsskiften
Till vardags jobbar Jan med ekonomisk och skoglig rådgivning på SkogensHus i Örnsköldsvik. I jobbet hjälper han bland annat skogsägare med generationsskiften.
– Jag märker att många väntar länge med skiftet och det är vanligt att den som ska ta över en fastighet är 55-60 år. Då kan det ibland vara läge att hoppa över en generation och låta ett barnbarn ta över i stället. Det är inte så lätt alla gånger, med tanke på att fastigheterna är så dyra nu för tiden, men det kan vara bra att i alla fall fundera på det.
För den egna familjen siktar Jan och Johanna på ett tidigare generationsskifte och satsningen på att få barnen intresserade av skog verkar ha varit framgångsrik. Barnen är glada över att de är skogsägare och kunskapen kring skötseln byggs på allt eftersom.
– Tidigare såg de skogen mer som en grön massa och de visste knappt var våra skiften låg, men nu har de fått en helt annan känsla för skogen och vi kan resonera kring skötsel på ett annat sätt. Det märks att de har blivit engagerade, så det känns väldigt roligt, avslutar Jan.
Text: Kerstin Olofsson
Foto: Henke Olofsson