Christers satsning på vindkraft en lönsam affär – till slut

  • Artikel
  • För skogsägare

Christer Nilsson i Boliden har länge sett potentialen i vindkraft och efter att ha kämpat i många år har han nu vindkraftverk på en del av sin mark i Fjällboda, nordväst om Skellefteå. Tillsammans med några andra markägare arrenderar han ut mark till FuGen, ett företag inom förnybar energi. – Vindkraften gör att jag får ut mer av min skog. Jag får ett bra kassaflöde i mitt skogsbruk liksom snöröjda åretrunt-vägar som gör det lätt att komma ut på fastigheten, säger Christer nöjt.

Christer Nilsson

Utsikten från Fjällbohedens vindkraftspark är fantastisk. Ovanför oss, där vi sitter på trappan till ett av de tio vindkraftverken, svischar de snurrande rotorbladen.

– Här produceras nu 165 GWh per år. Varje verk är 200 meter högt när ett rotorblad står rakt upp och enbart bladen är ca 73 meter långa. Varje blad väger 20 ton. Det är rätt imponerande, konstaterar Christer och blickar ut över vindkraftverken som sticker upp i skogslandskapet.

Det finns många som upplever ljudet från vindkraftverken som störande, men för Christer är ljudet inget problem.

– Ett vindkraftverk får inte låta mer än högst 40 dBA vid bostäder, vilket motsvarar ljudnivån på ett bibliotek – fast utomhus. Naturen själv och fordon låter oftast mycket mer, säger han.

Christers engagemang och satsning på vindkraft började för närmare 20 år sedan. Resan har bitvis varit både vinglig och krånglig.

– Jag har skogsmark i det här området där tillväxten är låg och då blir det många år mellan sådd och skörd, utan några större inkomster. Så jag funderade på hur min skog skulle kunna bli mer lönsam och insåg att det fanns en bra potential i vindkraft. Därför började jag arbeta aktivt för att få någon vindkraftsaktör intresserad och jag fick även med mig fyra andra markägare.

Snabbt agerat

Och visst fanns det intresse, men kunskapen och erfarenheten av att arrendera mark och projektera vindkraft var det i vissa fall sämre med. Så det hann komma och gå ett par olika aktörer innan Christer och de andra markägarna 2018 fick kontakt med företaget FuGen (Future Generations) grundat i Schweiz 2017.

Christer Nilsson markägare tillsammans med Anders Johnsson virkesköpare

– Sedan gick det plötsligt undan för att inte miljötillståndet skulle sluta gälla och för att man skulle hinna komma i gång med avverkningsarbetet medan det ännu var tjäle i marken vårvintern 2019. Som tur var kunde SCA med kort varsel ordna med snitsling, avverkning och uttransport av virket, säger Christer och tillägger:

– SCAs virkesköpare Anders Johnsson, som är min affärskontakt sedan länge, gjorde ett bra arbete och agerade snabbt för att få fram en värderingsman och en skördargrupp. Det var avgörande för att projektet skulle komma i gång. Åkeriet fick också samverka med gräventreprenörerna för säker uttransport. Vägarna berörde fler än oss med vindarrende så SCA köpte all avverkning i ett paket så att även de som bara hade fem kubikmeter fick ett bra pris, och hämtningen blev välorganiserad.

Värdeberäkning

Varje vindkraftverk krävde en avverkning på 0,8 hektar, inklusive avverkning för vägarna. Innan avverkningen hade de träd som skulle fällas stämplats in och värdeberäknats av en oberoende part.

– Det är viktigt att man tillämpar den så kallade skogsnormen vid den intrångsvärdering som görs vid vindkraftsetablering. Det innebär att man både beräknar markvärdet, värdeförlusten som uppstår på grund av en för tidig avverkning plus virkesvärdet för att få ett underlag för vilken ersättning en markägare ska ha, förklarar Christer. Glöm inte att marknadspris inklusive premier ska användas för virkesvärdet – liksom ett slutpåslag om 25 procent för att utjämna risken för att man tvingas sälja ett år när det är lägre priser.

Christer och de andra markägarna har hela tiden varit överens om vad de vill få ut av markarrendet. Målet var att få ett årligt minimiarrende i förskott som räknas upp varje år, i stället för enbart vinstdelning på eventuell producerad el, då framtida priser är okända. För att få affären i hamn har de också aktiverat en gammal vägförening som hyr ut tillfartsvägarna.

– Det finns många regler och villkor kring vindkraft så det är bra att läsa på och ta hjälp av dem som kan. Det var också flera samråd under resans gång. Själv arbetar jag som arrendekonsult, så en del kunskap har jag kanske kunnat bidra med, säger Christer.

Bättre kassaflöde

Christer följde hela byggprocessen med stort intresse.

– Ja, men jag var inte här oftare än varje dag, säger han och ler lite. Det var ju en del att koordinera och även om de olika vindkraftsentreprenörerna kunde sina delar så var de inte så kunniga när det gällde skogliga åtgärder. Därför kände jag att jag ville ha lite koll.

Våren 2020 började de första vindkraftverken transporteras in i området och i slutet av 2021 var alla tio i drift.

– Det känns väldigt bra! Nu har jag och de andra markägarna ett årligt arrende per verk som gäller i nästan 50 år. Vindkraften ger mig ett klart bättre kassaflöde och intäkten bidrar till att bekosta både mitt behov av röjning och andra åtgärder i mitt skogsbruk. Dessutom har vi nu åretrunt-vägar som snöröjs och klarar 18-tons axeltryck. Det underlättar när jag vill komma åt skogen, antingen för åtgärder, bärplockning eller för jakten.

FuGen sätter av årliga bygdemedel vilket bland annat innebär att byns samlingslokal får en summa pengar per år. Dessutom får två närliggande fastigheter bidrag till väg och belysning.

– FuGen ska även sätta upp en bygdemedelsfond där lokala intressen kan söka bidrag varje år. Underlaget grundas på andelen såld el varje år och bör över tid bli minst 10 000 kronor per verk och år, säger Christer.

Gör sin röst hörd

Christer har svårt att förstå den kritik som förs fram mot vindkraften. Han följer debatten och gör emellanåt även sin egen röst hörd, för att inte glesbygden ska gå miste om investeringar och försörjning.

– Många är nog positiva till vindkraft men tyvärr är det oftast de negativa rösterna som hörs. Jag tror att det finns de som inte riktigt vet vad vindkraft innebär, och sedan vurmar ju många för orörd skog, ofta utan att ens besöka skogen. Men ska vi kunna elektrifiera vårt samhälle ännu mer – till rimligt elpris – måste vi också ha el från vindkraft och se till att elen finns där våra industrier finns. Så våra politiker måste bli bättre på att förklara sammanhanget och skapa bättre förutsättningar för oss som vill leva och bo i glesbygden och samtidigt ha en bra försörjning och bra service. Då går det inte att tänka att glesbygden bara ska ge ”lugn och ro”. Hur många kan bo här utan investeringar som ger försörjning, skola och vägar?

Borde gynna kommunerna

SCA anser att delar av de statliga skatteintäkterna från vindkraft bör återföras till kommunerna där kraften produceras. På så sätt skulle kommunerna kunna få en ny stabil intäktskälla att använda till att bygga service och välfärd med. Det håller Christer med om.

– Den fastighetsskatt som vindkraften bidrar med ska tillfalla kommunerna, så gör man till exempel i Finland. Det ger kommunerna ekonomiska medel att använda till vård och omsorg även på platser där invånarnas inkomstskatteunderlag krymper. Det borde vara lätt att ordna även här i Sverige och därmed öka kommunernas intresse för vindkraftsetableringar.

Christers skogsbruk är FSC-certifierat och bedrivs därmed på ett ansvarsfullt sätt enligt uppsatta kriterier. Men eftersom vindkraftsetablering innebär markomvandling enligt FSCs regler måste Christer avsätta en hektar per vindkraftverk till miljöändamål, för att på så vis minska negativa effekter på sociala värden och naturvärden.

– Så är det. Jag måste kompensera mitt beslut att tillåta vindkraft på min mark. I mitt fall innebär det att jag avsätter en våtmark. FSC har bra underliga regler ibland, men jag tycker ändå att det är bra att vara certifierad.

Det kan bli mer förnybar energi på Christers fastigheter, berättar han.

– Jag har ett till bra ställe för vindkraft som jag funderar på. Sedan ska jag även arrendera ut 70 hektar mark för solceller och batterilager, så det ska bli spännande att följa.

Text: Misan Lindqvist
Foto: Henke Olofsson