SCAs skogar och skogsbruk

SCA har ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet och hållbarhet är en integrerad del i bolagets verksamhet och affärsmodell. SCAs hållbarhetsarbete omfattar sociala, ekonomiska och miljörelaterade mål, vilka integreras i bolagets arbete och affärs­utveckling. Koncernens arbete sammanfattas i SCAs hållbarhetsplattform som repre­senterar bolagets verksamhet som helhet och är en viktig del av SCAs värde­skapande. Under 2021 har SCA vidareutvecklat plattformen och kompletterat den med sex koncernmål, ett per komponent. Koncernmålen är långsiktiga och omfattar även ett antal stöttande mål, som beskriver hur koncernmålen ska nås. 

Vad innebär ett hållbart skogsbruk för SCA?

SCAs skogsbruk syftar till att våra skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och virke i framtiden som de är i dag.

Kommer skogen att kunna tillfredsställa allas behov?

Hur balanserar SCA som företag strävan efter kontinuerlig avkastning mot risken att urholka det långsiktiga värdet och hur bedömer och balanserar ni de olika intressena, såsom finansiella och ekologiska?

SCA har en djup kunskap om den egna skogsresursen och bolaget planerar för att långsiktigt balansera olika behov och risker. SCAs skogar ska i framtiden vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och virke som idag. Vi arbetar för att utveckla precision och effektivitet på alla områden, såväl när det gäller naturhänsyn som virkesproduktion.

Skog förändras långsamt. SCA avverkar runt en procent av skogsarealen varje år, vilket innebär att bolaget har goda möjligheter att följa upp och analysera effekterna av egna åtgärder, samt i mån av behov justera planer. Vi kan konstatera att SCAs skogar, sedan bolaget systematiskt började inventera och mäta dem i slutet av 1940-talet, har ökat i virkesförråd med över 60 procent, medan tillväxt och uthållig avverk­ningsnivå har mer än fördubblats. Under samma tid har SCA avverkat en större volym virke än vad som nu står på bolagets mark. Till detta kan läggas att bolaget frivilligt och utan ersättning undantar över 20 procent av skogsmarken från brukande eller brukar den i syfte att öka den biologiska mångfalden. Var femte träd på SCAs produktiva skogsmark får leva sitt liv, dö en naturlig död och ge livsrum åt vedsvampar, insekter och hackspettar.

Granbarkborren – hur ser SCA på risken som den medför och hur ser angreppssituationen för SCA ut idag?

Granbarkborren finns överallt i våra skogar. I välskött och aktivt brukad skog är den sällan ett problem. Vi inventerar barkborreskador, särskilt efter händelser som stormar som kan ge gott om vindfällen. Där det finns risk för mer omfattande spridning vidtar vi åtgärder, i regel i form av avverk­ning av skadade träd, helst innan insekterna har hunnit yngla.

Sett till virkesvärde, hur mycket har granbarkborren förstört?

För SCAs del och under de senaste tio åren – mycket blygsamma värden, svåra att kvantifiera. Definitivt betydligt mindre än de älgskador som drabbat SCA och andra skogs­ägare i Norrlandsregionen under samma tid.

Grunderna för dagens skogspolitik klubbades i riksdagen 1993. Då infördes två mål som ska vara likvärdiga: ett mål om att skogen ska ge hög och värdefull virkesproduktion och ett mål om att skogens miljövärden ska bevaras och utvecklas. Samtidigt minskades detaljregleringen – skogsägarna gavs ”frihet under ansvar” att själva svara för att bedriva ett hållbart skogsbruk.

Vad är SCAs förhållningssätt till detta?

Denna kombination av mål är ett klokt sätt för politiken att nå en positiv utveckling inom såväl virkesproduktion som hållbarhet. Den detaljreglering som föregick 1993 års skogspolitik var olycklig och kulminerade med en slutavverkningsplikt för skogsägare, med ett krav att avverka minst hälften av skogens tillväxt under en tioårsperiod.

Skog är en komplex och dynamisk resurs. Ett stort antal skogsägare som strävar efter att nå dess jämställda mål på olika sätt är förmodligen ett resurseffektivt sätt att säkerställa mångfald.

Fyra frekventa myter om skogen

Skogsbruket är viktigt för Sverige och dess starka roll i samhällsekonomin ger näringen en central roll i samhällsdebatten. Det offentliga samtalet omgärdas inte sällan av skarpa påståenden och tvärsäkra slutsatser – som ofta är missvisande och ibland rent av falska.

Skogsbruk, djurliv och biologisk mångfald, jakt och rekreation är alla intressen som tillgodoses av skogen. Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA, konstaterar att mångfalden av intressen leder till ett ständigt pågående samtal om hur skogen bäst ska användas. Inom ramen för det samtalet framförs periodvis argument som närmast är myter. Här under följer fyra vanligt förekommande påståenden och en förklaring till varför dessa stämmer dåligt överens med verkligheten.

”Det pågår en avskogning”

Föreställningen att skogarna minskar eller försvinner är felaktig oavsett om man tittar på Sverige som land eller Europa som kontinent. Riksskogstaxeringen visar att den svenska skogen ökat från 1,7 miljarder skogskubikmeter till cirka 3,3 miljarder skogskubikmeter senaste hundra åren.

Skogens massa har alltså i praktiken fördubblats och växer fortsatt.

På samma sätt ser man att den europeiska skogsarealen ökat och i dag täcks omkring 40 procent av kontinentens landyta av skog, där Sverige och Finland tillhör länderna med störst andel skog.

- Skogen har under mycket lång tid haft en väldigt stark tillväxt där inte minst mer aktiva skogsbruksländer, som Sverige, systematiskt planterar betydligt fler träd än vad som avverkas. Det är en extremt viktig komponent för att skogsnäringen ska fungera långsiktigt, säger Ola Kårén.

”Att skydda skog räddar klimatet”

Skogsbruket är i själva verket starkt klimatpositivt. Klimatnyttan av ett aktivt skogsbruk och produkter från skogen har ökat med 46 procent de senaste 30 åren.

Den svenska skogsnäringen skapar årligen en klimatnytta som är dubbelt så stor som hela landets klimatutsläpp. 

Skog som brukats intensivt ökar kolförrådet medan skog som inte brukats lika intensivt har ett relativt oförändrat kolförråd. Dessutom ger ökad tillväxt mer produkter med hög klimatnytta genom att de ersätter klimatskadliga produkter, som till exempel när trä används i stället för betong för att bygga hus.

- Det aktiva skogsbruket leder till att vi alltid har växande skogar, återplantering och bidrar med råvaror som ersätter fossila produkter. Ur klimathänseende är det aktiva skogsbruket mycket effektivt och helt oersättligt, säger Ola Kårén.

”Skogsbruk leder till monokulturer”

Uppfattningen att skogsbruk leder till en ensidig miljö med en enda typ av skoglig växtlighet är väletablerad. Den verkliga bilden är att omkring 70 procent av Europas skogar är blandskogar och andelen monokulturer minskar stadigt, om än i låg takt.

I Sverige, som ligger i barrskogsbältet, har exempelvis mängden lövskog ökat stadigt och andelen bland- och lövskogar ligger på omkring 30 procent.

- Bakåt i tiden finns det historiska synder med allt för ensidig plantering och röjning, något som förändrats och skogens sammansättning har redan börjat bli mer blandad. Eftersom skogen är långsamtväxande så sker förändringarna gradvis i takt med avverkning och återplantering, så utvecklingen mot mer blandad skog kommer att fortsätta, säger Ola Kårén.

”Sverige skyddar mindre arealer skog och natur än andra länder”

Uppfattningen bygger i grunden på hur olika länder definierar vad som anses vara skyddad natur. Den svenska linjen är generellt mycket striktare än andra länder i Europa.

Stora delar av den natur som i övriga EU redovisas som skyddad har ett landskapsskydd som tillåter jord- och skogsbruk. Sverige redovisar främst skyddsformer där jord- och skogsbruk är förbjudet.

I en studie från Naturvårdsverket framgår att Sverige ligger i europatopp om man tittar på strikt skyddad natur.

Även LRF har analyserat hur det skulle se ut om Sverige räknat på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa och funnit att omkring 58 procent av naturen då skulle omfattas av skydd.

- Det är problematiskt att jämförelserna blir så pass missvisande, för Sverige är och ska vara duktiga på att skydda värdefulla naturmiljöer. Det är också värt att påpeka att fokuset på stora arealer inte nödvändigtvis är rätt, säger Ola Kårén.

- Fokus borde ligga på att vara pricksäker och skydda rätt livsmiljöer och att jobba aktivt med att skapa förutsättningar för dessa miljöer att fortleva och gärna utvecklas. Därför är det vanskligt med ett så ensidigt fokus på arealer, säger Ola Kårén.

Några definitioner

Det finns många termer och begrepp i diskussionen om skogsbruk och naturvård. Här är några av dem:

Skog med höga bevarandevärden

Skog med de allra högsta naturvärdena – i den svenska FSC-standarden definierade som nyckelbiotoper, så som Skogsstyrelsen definierar dessa. SCAs skogar med höga bevarandevärden är frivilligt undantagna från skogsbruk i vår landskapsekologiska planering.

Värdetrakter

Ett planeringsverktyg som utvecklats av Naturvårdsverket, vilket innebär att man definierar ett område med fler än ett naturreservat eller skogar med höga bevarandevärden. En betydande andel av en värdetrakt utgörs av skog med normala naturvärden, som kan brukas utifrån dessa förutsättningar.

Kontinuitetsskog

Skog som är naturligt föryngrad och som aldrig har kalhuggits. Detta är fallet med de flesta av SCAs skogar äldre än 70 år, det vill säga praktiskt taget all avverkningsbar skog. Det i sig säger emellertid inget om vilka naturvärden skogen innehåller, såsom död ved, riktigt gamla träd eller grova lövträd.

Gammelskog

Ett begrepp som ibland används för skog med höga naturvärden. Det finns dock ingen tydligt definition av begreppet.

Skogsmark

I den definition som FN-organet FAO använder är skogsmark mark där träden är minst 5 meter höga och har en kronslutenhet på minst 10 procent. 

Produktiv skogsmark

Skog där virkesproduktionen över en omloppstid – tiden från en föryngring till nästa – i genomsnitt uppgår till mer än en kubikmeter virke per hektar och år.

Impediment

Skogsmark där virkesproduktionen är mindre än en kubikmeter per år och hektar i genomsnitt över en omloppstid.