Skogen binder stora mängder koldioxid när den växer. Men den gör också stor klimatnytta när den har avverkats, eftersom skogens produkter ersätter fossilbaserade produkter så att olja och kol kan lämnas kvar under jord. – Vi måste väga in båda parametrarna för att kunna fatta politiska beslut som gör störst nytta för klimatet. Till hjälp finns det en beräkningsmodell som ser till helheten, säger Peter Holmgren som är expert på skog och klimat.

FN:s klimatkonvention lägger fast att det finns två inriktningar för att begränsa klimatförändringarna: att minska de fossila utsläppen och att öka inlagringen av kol.

– Skogsnäringen bidrar till båda två, men på EU-nivå handlar det oftast om att lagra in kol i skogen. Man tar inte hänsyn till skogens bidrag till att minska de fossila utsläppen, trots att det egentligen är där som skogsnäringen gör allra störst nytta. När man använder skog som råvara för att exempelvis bygga hus och tillverka förpackningar och biodrivmedel, så ersätter det produkter av bland annat cement och plast som har en negativ påverkan på klimatet, säger Peter.

Förhindrar utsläpp
Att förnybara alternativ som skogsråvara minskar behovet av fossila produkter kallas för substitution, och det förhindrar stora utsläpp av fossil koldioxid i atmosfären.

– Det är lite komplicerat eftersom minskningen av utsläpp sker i andra branscher än skogsnäringen och ofta i andra länder, men det är otroligt viktigt att räkna in substitutionseffekten för annars får vi en politik som är kontraproduktiv för klimatet, konstaterar Peter.

Tillsammans med SCA har han tagit fram en modell som visar skogsnäringens samlade klimatpåverkan. Syftet är att visa de otroliga möjligheter som skogsnäringen har när det gäller att bidra till klimatarbetet. Modellen består av tre olika komponenter:

Förändring av kollagret, både i skogen och i träbaserade produkter
Växande skogar binder in kol. Tack vare den aktiva skogsskötseln ökar virkesvolymen över tid och det innebär att skogens kollager blir större för varje år, en så kallad kolsänka. Dessutom binds det kol i produkter som tillverkas av råvara från skogen.

+

Substitutionseffekten
Det blir lägre utsläpp av fossilbaserade växthusgaser tack vare att träbaserade produkter och bioenergi används i stället för mindre klimatvänliga alternativ.

-

Fossila utsläpp i skogssektorns värdekedja
Skogsnäringens egna fossila utsläpp vid skogsbruk, industriprocesser och transporter dras ifrån den klimatnytta som branschen tillför.

= Summan av klimatnyttan

En färsk rapport som är baserad på den här modellen visar att den svenska skogsnäringen årligen skapar en klimatnytta som är dubbelt så stor som hela Sveriges klimatutsläpp.

– Ungefär hälften av klimatnyttan uppstår tack vare att trä ersätter produkter som betong, plast och olja. Och det här är ju något som kan göras om och om igen, så det får en otrolig effekt. Det är alltså tydligt att skogens produkter behövs för att vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen, säger Peter.

EU fokuserar på kollager
Men inom EU fokuserar man alltså främst på den första komponenten i modellen, att skogen är viktig för att den binder in kol. EU-kommissionen vill därför att mer skog ska stå kvar för att öka kollagret. Detta ser man som en kompensation för att andra branscher fortsätter att släppa ut fossilt kol.

– Men skogen gör störst nytta om den både fungerar som kolsänka och brukas på ett hållbart sätt så att den kan bidra till substitutionseffekten. Om vi slutar att bruka skogen och inte får tillgång till produkter från skogen, vad ska vi då använda för att bygga hus, tillverka förpackningar, drivmedel och allt annat som behövs i ett välfärdssamhälle? Svaret är att vi kommer att behöva använda mer av andra material, som har en negativ påverkan på klimatet. Vi får alltså en ökning av inlagringen av kol i skogen, men samtidigt ökar utsläppen av fossilt kol från andra verksamheter, säger Peter.

Hög tillväxt i brukad skog
Peter Holmgren betonar att skogen utan problem kan bidra med både kolbindning och klimatsmarta produkter, precis som den gör i dag. En internationell studie visar att det är just tack vare att skogen brukas aktivt som den binder in så mycket kol. Dels blir tillväxten hög i en brukad skog, dels blir det färre skador och skogsbränder som bidrar till höga koldioxidutsläpp.

– Virkesförrådet ökar hela tiden både i Sveriges skogar och i övriga Europa, så kolinlagringen ökar samtidigt som vi får tillgång till stora mängder hållbara råvaror. Det finns faktiskt inte något land i EU som avverkar mer än vad skogen växer.

Helhetsbild ger optimal nytta
Peter tog fram klimatmodellen tillsammans med SCA 2018. I dag används den av flera svenska skogsbolag och av Skogsindustrierna. Den börjar också få spridning utomlands.

Modellen är ett viktigt verktyg för att hjälpa politiker att fatta beslut som optimerar klimatnyttan.

– Det är absolut nödvändigt att både politiker och andra som är engagerade i skogsdebatten ser till helheten. Då blir det tydligt hur skogen kan bidra på bästa sätt.

Fotnot: Peter Holmgren, var tidigare chef för det globala klimatarbetet inom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och är i dag rådgivare inom hållbar utveckling.

Foto: Michael Engman

Publicerad 2022-06-22