Nästan 31 000 hektar ny nyckelbiotop inrapporterat

– För oss är det ett gott tecken på att den kontinuerliga naturvården fungerar, ger resultat och över tid leder till allt större arealer som har viktiga och mycket höga naturvärden, säger Ola Kårén, skogsskötselansvarig på SCA Skog.

Under tidigt 1990-tal påbörjade Sverige och SCA identifiering av nyckelbiotoper och begreppet har tillämpats och förändrats över tid. En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. Skogsstyrelsen ansvarade för att identifiera nyckelbiotoper hos privata markägare, medan skogsbolagen genomförde egna inventeringar. Avverkning inom nyckelbiotoper får endast ske för att gynna naturvärdena enligt skogscertifieringsstandarderna FSC och PEFC. SCAs skogsbruk certifierades 1999 och man har i likhet med de andra skogsbolagen gjort både omfattande inventeringar samt säkrat arbetssätten för att identifiera nyckelbiotoper. Sveriges expertmyndighet, Skogsstyrelsen, beslutade vid övergången mellan 2021 och 2022 att upphöra den egna registreringen av nyckelbiotoper.

SCA har dock valt att fortsätta arbeta med begreppet och har under perioden 2021-2025 registrerat nästan 31 000 hektar ny nyckelbiotop. Bestånden har identifierats i ramen för ett större program för naturvärdesinventeringar som SCA genomfört under perioden samt vid avverkningsplanering.

– Att identifiera höga naturvärden är fortfarande en viktig del av FSC-certifieringen. För att göra största möjliga nytta ska vi skydda de bestånd som har de högsta naturvärdena medan områden med lägre naturvärden brukas med generell miljöhänsyn. Genom beståndsvisa inventeringar får vi också en bra bild över hur naturvärdena fördelar sig i landskapet och var vi kan koncentrera naturvårdsåtgärderna, säger Ola Kårén.

Ola Kårén ute i skogen.

Under tidsperioden har SCA även nedgraderat en mindre areal från begreppet nyckelbiotop. Detta har bakgrund i att den tidiga inrapporteringen bitvis var oexakt. Man utgick från äldre indelningar av skogen och ofta registrerades hela bestånd. En följd av det har blivit att ytor som inte är nyckelbiotop följt med i inrapporteringen och i efterhand finjusteras för att bli mer exakta.

Sammantaget handlar det om ungefär 1 200 hektar under senaste fem åren som justerats ned till annan naturvärdesklass.

– På totalen är nyrapporteringen ungefär 25 gånger större än tidigare oexakt rapportering som finjusteras. Att arealerna växer är givetvis värdefullt, men det är också viktigt att bli så exakt som man kan vara för att inte urholka begreppets mening, säger Ola Kårén.

Enligt FSC-standarden för skogsbruk i Sverige är det den certifierade skogsägaren som är ansvarig för att identifiera nyckelbiotoper och bevara den biologiska mångfalden i nyckelbiotoperna genom att avsätta dessa från skogsbruk eller bedriva naturvårdande skötsel.

Det senare innebär att trakter med förekomst av nyckelbiotoper med tiden kan bli föremål för skogsbruksåtgärder.

– Vi brukar benämna det som alternativa avverkningsformer, vilket i praktiken innebär hyggesfria metoder som syftar till att värna eller ibland främja nyckelbiotopen. Inte sällan handlar det om att gynna ljuskrävande trädslag som tall och löv genom att ta bort gran och på så vis minska risken för att granar växer in i det naturvärde man vill bevara. I andra fall handlar det om att skapa förutsättningar för naturvårdsbränningar, vilket är värdefullt för vissa brandberoende arter, säger Ola Kårén.

Foto: Michael Engman och Olle Melkerhed.