Vindelspotentialen på SCAs mark lika stor som kärnkraften

  • Nyhet
  • Förnybar energi

Enbart på SCAs mark skulle vindkraftsel i nivå med vad kärnkraften årligen producerar kunna uppföras relativt snabbt. Dessvärre gör tillståndsprocesser och svaga incitament att den potentialen reduceras till bråkdelar.

– För norra Sveriges konkurrenskraft behöver den här situationen lösas ut. Det är tydligt att behovet av el kommer att öka i snabb takt med att den elintensiva industrin etableras i norr och då behöver tillgången också öka, säger Ulf Larsson, SCAs Vd och koncernchef.

Som stor markägare har SCA i dag arrenden med vindkraftoperatörer och ungefär 20 procent av alla landets turbiner står på SCAs mark. Den produktionskapacitet som nu är installerad på marken är ungefär 7 TWh.

Teoretiskt skulle den kapaciteten kunna tiofaldigas till 65 TWh fram till 2040 genom en kombination av nyetableringar och repowering av befintliga vindkraftsparker. Repowering innebär att en eller flera turbiner ersätts av modernare, större och effektivare turbiner på samma plats.Utbyggnad och repowering skulle innebära att antalet turbiner ökas från dagens knappt 700 till omkring 2 000 vilket skulle leda till ett produktionstillskott väl i nivå med de 51 TWh som kärnkraften producerar i dag.

– Det skulle vara ett effektivt sätt att öka tillgången på el dramatiskt och i snabb takt, värna det förmånliga elprisläget i norr och hålla Norrland attraktivt för investeringar. Dessvärre finns det en hel del hinder i vägen och vi ser ett mycket starkt behov att från statligt håll agera, fortsätter Ulf Larsson.

Tidsfaktorn är en utmaning. I dagsläget kan ett positivt tillståndsbesked dröja upp till tio år. Ett annat problem är att etablering av elproducerande fastigheter skapar lokala utmaningar, men att skatten från vad som produceras på fastigheterna går till staten.

Det innebär att kommunerna har begränsad nytta av en etablering och inte kan tillräkna sig några nya skatteintäkter från anläggningarna.

– Systemet är feltänkt och i behov av en översyn. Det vore klokt och solidariskt att låta en del av elskatten stanna där den förnybara elen produceras. Det stärker incitamenten för elproduktion och öppnar för att vi som markägare tillsammans med kommuner kan hitta bra och ansvarsfulla former för etableringar som stärker lokalsamhällenas förutsättningar för välfärdstjänster och kommunal service, säger Larsson.

Problematiken med långdragna och osäkra tillståndsprocesser påverkar också möjligheterna att ersätta en turbin med en ny och modernare som kan producera mer el.

För att byta turbin, på samma plats, kräver dagens lagstiftning en helt ny tillståndsprocess, trots att all omkringliggande infrastruktur som vägar och elledningar redan finns på plats.

– I praktiken innebär det att vindkraftparker inte uppgraderas och hänger med i teknikutvecklingen, för tillståndsprocesserna är avskräckande, dyrbara och innebär hög risk. Det behövs någon form av snabbspår där ett sådant beslut tar maximalt ett halvår och nyttjandet av redan bebyggda områden tillåts vara mer effektiva, avslutar Ulf Larsson.