Varningssystem på SCAs markberedare skyddar lämningar

Det är vid markberedning som forn- och kulturlämningar löper störst risk att skadas. Det visar SCAs uppföljningar. Men ett idogt arbete de senaste åren har gjort att skadenivåerna minskat rejält vid markberedning och för 2022 noteras det bästa resultatet hittills. Mycket beror på det varningssystem som alla markberedningsmaskiner som kör för SCA nu har fått.

Tack vare varningssystemet, ett blinkande ljus kopplat till kartan i maskindatorn, blir föraren uppmärksammad när maskinen närmar sig en lämning, och kan undvika att köra sönder den.
– Vi har olika alarmavstånd för olika lämningar. För fornlämningar och fångstgropar gäller 20 meter, och för kallkällor och brunnar är det 15 meter. För resterande lämningar, så som kulturmiljöer, kulturminnen, tjärdalar, kolbottnar och även olika typer av stigar och leder, gäller sju meter, säger Ulla och tillägger:

– Det fina med varningssystemet är att det fungerar även om föraren inte alltid har kartan som visar lämningarna framför sig, eftersom maskindatorn växlar till kartan och blinkar när markberedaren närmar sig lämningen.

Ville bli bättre

Idén med att skapa ett varningssystem för markberedarna kläcktes för ett par år sedan av några SCAs medarbetare som arbetar med att utveckla skogsvården.
– Trots nya rutiner med bättre kommunikation från planering till utförande och noga utsatta kulturstubbar och andra åtgärder, så låg vi ändå kvar på fem-sex procents skador. Och då var inte stigar inräknade. Vi ville helt enkelt bli bättre och där föddes tanken på ett varningssystem. Vi har också haft bra stöd av ForestLink, som står bakom markberedarnas datasystem, säger Ulla.

Varningssystemet gäller alla kända lämningar som finns i kartskiktet och de lämningar som traktplaneraren upptäcker inför föryngringsavverkningen. Från början fanns det inte någon varning för stigar, men efter det första försöksåret var det en stark önskan från förarna att även få varningar för stigar. Därför lades olika typer av stigar och leder till i systemet i år.

Okända lämningar löper dock fortfarande risk att skadas.
– Det är svårt att skydda lämningar om man inte vet om att de finns och de dessutom är mycket svåra att se, konstaterar Ulla. För områden där vi vet att vi har kända fornlämningar så har vi ändrat vår instruktion i år. Dessa områden får bara markberedas i dagsljus, alternativt att föraren rekognoserar området i dagsljus. Det innebär även att eventuella okända lämningar som inte har hittats av traktplaneraren eller avverkningslaget kan upptäckas.

Mycket nöjd med resultatet

Ulla är mycket nöjd med resultatet, även om uppföljningen för 2022 års säsong inte är helt klar ännu.

– Till och med mitten av oktober låg skadenivån efter markberedning på noll för de fornlämningar vi har besökt i våra stickprovskontroller. Och för kulturlämningar var siffran 0,3 procent, om vi inte räknar med stigar. Det är ett mycket bra resultat! Men eftersom vi i år tar med stigar, ligger skadenivån på cirka tre procent för kulturlämningar, säger Ulla.

Positiva reaktioner

Reaktionerna från förarna har bara varit positiva, och ingen upplever varningssystemet som störande, enligt Ulla. Entreprenören Mikael Danielsson, som driver Höga Kusten Sjöentreprenad med tre markberedare, är en av dem som lovordar SCAs nya varningssystem.

– Jag kör mycket åt SCA men har även andra uppdragsgivare, och ingen av dem har det här systemet tyvärr. Jag är verkligen supernöjd med det. Jag har nog inte haft ett enda samtal i år från mina förare med tråkiga besked om skador.

Mikael betonar att det inte alltid är så lätt att se vissa lämningar, och ännu svårare är det för nya, orutinerade förare. För dem blir systemet en extra trygghet. Detsamma gäller utländska förare, där språket kan ställa till det även om alla traktdirektiv är översatta.
 – Med ett system som både blinkar och tjuter går det ju inte att missa att man närmar sig en lämning, så mina litauiska förare är mer än nöjda, säger Mikael och tillägger:
– Det är också toppen att vi fick med stigar i år. Det känns verkligen bra att vara med och bidra till att bevara skogens lämningar.

Anna Cabrajic, skogsekolog vid SCA och som i flera år har arbetat övergripande inom SCA med att minska skadorna på lämningar, är också mycket nöjd.

– Skogsvårdsorganisationen har uträttat ett hästjobb för att vi ska kunna minska skadorna. Varningssystemet är jättebra och tillsammans med alla andra åtgärder som vi gör för att förstärka vår hänsyn inför markberedning så har vi verkligen kommit långt. SCA har ju en nollvision vad gäller skador på forn- och kulturlämningar och det känns som om vi har tagit ett stort steg närmare den nu.

Foto: Michael Engman