Vackra, varierade stadsmiljöer med högteknologiskt hantverk

Redan som barn stod Camilla Schlyter sida vid sida med sin pappa för att bearbeta timmerstockar och bygga med traditionella metoder. Där och då, i Hälsingland i norra Sverige på 1970-talet, grundades ett livslångt intresse för trähantverk och hållbart byggande.

– Pappa samlade på gamla verktyg från 1700- och 1800-talet som vi försökte förstå oss på och använda. Sedan dess har jag alltid varit intresserad av trä och kulturarv. Var jag än kommer i världen vill jag undersöka hur traditionen för träbyggande ser ut just där, berättar hon.

Digitalisering möter hantverk

Camilla Schlyter var även tidig med att använda digitala verktyg i sitt arbete och genom att kombinera sina två specialiteter har hon under det senaste decenniet drivit utvecklingen av ett nytt fasadsystem i trä med unika möjligheter för både formgivning och produktion i större, industriell skala.

– Många hus som byggs med trästommar, kläs i andra material för att valmöjligheterna med trä är begränsade. Målet är därför att skapa ett fasadsystem i trä som uppfyller alla kvalitetskrav, kan produceras maskinellt, är enkelt att montera och samtidigt erbjuder en variation av uttryck, som ska kunna anpassas efter formgivarens idé. I stället för massproduktion handlar det om ”masscustomization”, förklarar hon. 

Via digital programmering kan hyvlingen av brädorna varieras så att designern själv kan utforma och sätta ihop dem på det sätt denne tycker blir vackrast. Ytan kan både anta en böljande och en slät form. Beroende på hur ljuset sedan faller på byggnaden under dagen och året, kommer uttrycket ständigt att förändras. Camilla Schlyter vill erbjuda arkitektkollegor ett nytt sätt att välja träfasad utan att göra avkall på designuttrycket.

– Det finns ett stort intresse att bygga mer i trä, men också att skapa mer förfinade fasader. Det skulle innebära ett jättejobb för enskilda arkitekter att ta fram gångbara lösningar själv och det låter sig inte göras inom ett konventionellt projekt, säger hon.

Historisk insporation ger stark miljöprofil

Genom att minimera metallinslag vid montering och undvika impregnering och andra kemikalier, kan panelerna dessutom ingå i ett cirkulärt flöde med minsta möjliga miljöpåverkan när det blir dags att ta isär dem för återbruk.

Att Camilla Schlyter utgår från det traditionella, svenska hantverkets långsiktigt hållbara metoder bidrar till den starka miljöprofilen. Hon har rest runt i landet för att lära sig mer av dem som fortfarande bär på kunskapen från förr, när man byggde i trä med trä, utan lim och metallskruv. En timmerman i landskapet Ångermanland står för ett av alla produktiva möten.

– Han visade mig en teknik med verktyget skave som skapar en oerhört vacker yta på timmerstocken och det blev en av inspirationerna till fasadsystemet.

Expertsamarbete är en förutsättning

Utvecklingen sker i samarbete med det svenska forskningsinstitutet Rise och svensk träindustri. Färgleverantörer har varit involverade för brandskydds- och täckfärger som fungerar för systemet. Hyvlingsprocessen provas ut och genomförs i samråd med expertis vid SCA Woods hyvleri i Stugun, där man bland annat tagit fram en hyvel som skapar en yta där färgen fäster lika bra som på traditionella träpanelers mer råsågade ytor.

– SCA i Stugun har varit med genom hela utvecklingsarbetet av både produkt och maskiner. De som dagligen arbetar med trä har känsla för materialet och jag har mött ett djupt kunnande och en stor entusiasm från alla inblandade, säger Camilla Schlyter.

För en fasad som ska stå pall för väder och vind en lång tid, är toppkvalitet på virket av högsta vikt. Valet har fallit på kärnfuru i fasadsystemet, men grankärnved är också ett bra alternativ. Efter år av innovations- och utvecklingsarbete, börjar en lansering nu närma sig.

– Det är hur roligt som helst att vi har kommit så här långt! Det är tydligt att det krävs nära samarbete för att utveckla den här typen av produkter. Genom att diskutera input utifrån våra olika kompetenser kan vi säkerställa att vi inte missar någon aspekt. Det är fascinerande att se potentialen i den stegvisa utveckling som vi åstadkommit genom tidigare forskningsprojekt.

Moderniserar och förfinar stadsbilden med trä

När Camilla Schlyter återvänder till sin barndoms hemtrakt i Hälsingland och promenerar bland den äldre träbebyggelsen i staden Hudiksvall, ser hon förlagan för den moderniserade stadsbild hon vill bidra till.

– De gamla trähusen ser vid en första anblick ganska lika ut, men när man tittar närmare ser man att varje hörn och fönsteromfattning skiljer sig lite åt. Det finns en inbyggd variation i den bekanta, härliga miljön och så vill jag att vårt träfasadsystem ska kunna användas. Nu har vi den möjligheten runt knuten. 

Vackra byggnader med varierande fasader är viktiga för staden av många anledningar, förklarar arkitekten. Variationen i det lilla gör oss mer uppmärksamma på vår omgivning, något som i förlängningen kan göra att vi känner starkare för den och framför allt att vi mår bra.

– Om man är i en stadsmiljö där någon har tänkt på att det ska vara så vackert att man vill klappa fasaden, då känner man sig sedd som medborgare. Det leder också till en känsla av stolthet över byggnaden för dem som bor och arbetar där.