Skogsnäringen – landsbygdens välståndsmotor
- Artikel
Den svenska skogsnäringen sticker ut i exportlandet Sverige genom den inhemska värdekedjan. Nima Sanandaji, som skrivit en rapport om skogens ekonomiska betydelse för norra Sverige, menar att det är skillnad på export och export. – För att utveckla glesbygdsregioner är det gynnsamt att hämta pengar från utländska kunder och finansiera jobb hela vägen från planteringen av skogen till dess att den avverkas, transporteras och förädlas i industrierna, säger Nima Sanandaji.
Ur nationellt hänseende sysselsätter skogsnäringen totalt 140 000 personer över hela landet, vilket motsvarar drygt två procent av det totala antalet sysselsatta i den svenska ekonomin. Skogsråvaran är till största del inhemsk och importen av industriprodukter är relativt liten. Därför ger skogsnäringen ett stort bidrag till Sveriges handelsbalans.
Nima Sanandaji, teknologiedoktor, där han konstaterar att de fyra nordligaste länen bidrar med ungefär 27 av ungefär 140 miljarder kronor i svensk nettoexport. Eftersom det endast bor 900 000 människor i dessa län innebär det att nettoexporten per capita är ovanligt hög i norra Sverige.
– Det är ungefär tre gånger så stor nettoexport per person i norra Sverige som i landet som helhet. På många sätt är ett välfungerande skogsbruk grundbulten i välstånd och finansiering av välfärd i hela landet, men i synnerhet i skogsbrukslän. Förutsättningarna för skogsbruk spelar därför roll även för arbetsmarknaden, näringslivet i stort och välfärden, säger Nima Sanandaji.
En ofta förbisedd effekt av skogsnäringen, som lyfts i Sanandajis rapport, är näringen även skapar nyttor för andra sektorer. I Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland kan ungefär 19 100 jobb tillskrivas skogsnäringen, var av 10 800 är direkt anställda i sektorn och 8 300 bedöms vara en indirekt effekt i andra sektorer.
Det innebär att näringen är nästan lika viktig för att skapa jobb i andra sektorer som direkt i den egna.
– Det är lätt att glömma bort att skogsindustrin, som hämtar in mycket pengar från omvärlden, är en köpstark näring. Utan dessa pengar blir det svårt för enskilda skogsägare att sälja skog. Industrierna är på sätt och vis motorn som möjliggör intäkter för skogsägare, olika typer av tjänster i värdekedjan och transporter, säger Nima Sanandaji.
Finns det några konkreta saker som skulle kunna öka värdeskapandet från skogen?
– Absolut. Att inte kringskära tillgången på råvara med allt för mycket regleringar är en sådan sak. Det gäller att ha effektiva regelverk som skapar god hänsyn och samtidigt främjar uttag av förnybar råvara. Det är dessutom viktigt för att ställa om produkter mot mer förnybart, säger Nima Sanandaji.
– Även infrastrukturen är av avgörande betydelse. Det kostar mycket pengar att transportera tungt gods inom regioner och ju effektivare det kan ske desto bättre för Sverige som land. Här är underhåll av vägar och satsningar på godsspår, exempelvis från inland ut till kust, väldigt viktigt, säger Nima Sanandaji.
Rapporten i sin helhet kan läsas här.
Foto: Michael Engman