Högsvedjan
Vi undersöker möjligheten att etablera en vindkraftspark i Högsvedjan, strax utanför Stöde.
Varför?
Behovet av el ökar, inte minst i våra delar av Sverige. Vi har möjlighet att bidra till förnybar energiproduktion och vill gärna göra det. Högsvedjan skulle kunna bidra till att skapa förutsättningar för etablering av ny, fossilfri industri i Sundsvall/Timrå.
Varför här?
Förutsättningarna är goda vad gäller vind. Vi äger marken där vi idag bedriver ett kontinuerligt skogsbruk.
Hänsyn?
En vindkraftpark påverkar människor, djur och natur. Genom samråd har vi tagit in synpunkter från närboende och vi genomför upprepade inventeringar i skog och mark. Utifrån dessa underlag har vi redan anpassat utformning och storlek på parken, och kommer att göra fler förändringar, innan vi skickar in den formella ansökan.
Projektets nyckelfakta
| Teknologi: | Vindkraft |
|---|---|
| Fas: | Planering |
| Antal turbiner: | max 10 |
| Höjd: | max 290 m |
| Uppskattad produktion: | 250 GWh - motsvarar årsbehovet av hushållsel för ungefär 50 000 hushåll. |
När vi föreslår placering av en vindpark utgår vi från vindförhållanden, närheten till elnät, riksintressen och hur marken används idag. Vi tar också hänsyn till kommunens översiktsplan.
Aktuellt i projektet
Mellan 28 september 2023 och 19 januari 2024 pågick samråd för projektet. Samrådet är avslutat och i samarbete med vår miljökonsult Sweco sammanställer och bemöter vi nu inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse.
Samrådsredogörelsen ligger till grund för fortsatta utredningar och miljökonsekvensbeskrivning. Samrådshandling, samrådsutställning och fotomontage hittar du under projektdokumentation.
Under vecka 17, 2024 skickades ett brev ut till de som ingår i samrådskretsen för de planerade vindkraftsparkerna Tjärdalsberget och/eller Högsvedjan. Brevet är publicerat under projektdokumentation.
Under sommaren 2024 fortsätter vi med olika typer av inventeringar. I Högsvedjan ska lommarnas flygvägar dokumenteras. Det kommer även att göras en inventering av vattendrag.
Utifrån önskemål från samrådet kommer vi att komplettera miljökonsekvens-beskrivningen med fler fotopunkter. Vi kommer alltså att fotografera vyn mot de planerade vindparkerna från fler byar och placera in de tänkta vindkraftsverken i bilderna.
Under vecka 42 hölls dialogmöten för projektet i Stödehuset. Vi vill tacka alla deltagare för bra frågor och diskussioner. Den presentationen som visades under dialogmötet finns nu publicerad under ”Projektdokumentation”.
Svar på de fem vanligaste frågorna från samrådet
- Val av område baseras på en analys av områdets potential kopplat till bland annat vindförutsättningar, nätanslutning, riksintressen och nuvarande markanvändning.
- Området är utpekat i kommunens planförslag för sol- och vindkraft.
- Det aktuella projektområdet är idag påverkat av ett kontinuerligt skogsbruk.
- Området omfattas inte av något riksintresse.
Lokaliseringen utvärderas mot de begränsningar som fastställs av kommunala intressen, rennäring, försvaret, trafikflyget, telekom med flera.
- Att redovisa miljökonsekvenser av en vindkraftsetablering utgör ett underlag för länsstyrelsens beslut om lämplighet och är ett krav i tillståndsprövningen.
- Det görs ett flertal olika inventeringar och utredningar för att utforma projektet med så liten påverkan som möjligt på naturvärden, människor och djur.
- Natura 2000-områden är strikt reglerade. Inga verk eller vägar anläggs inom dessa områden. Vid risk för påverkan i form av t.ex. avrinning, vidtas skyddsåtgärder
Länsstyrelsens uppdrag är att utföra en grundlig miljöprövning baserad på svensk miljölagstiftning.
- Naturvårdsverkets riktlinje för buller från vindkraftpark är 40 dB(A) utomhus vid bostäder. Det motsvarar en ljudnivå för ett modernt kylskåp.
- Om ljudet överstiger 40 dB(A) är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder.
- Det finns inget direkt samband som pekar på att högre verk ger upphov till en högre ljudnivå.
- Beräkningar av ljud baseras på hela vindparken och om det finns närliggande parker beräknas även det kumulativa ljudet. Det är alltså det sammantagna ljudet som ska uppfylla kravet på 40 dB(A) vid bostäder.
- För att undvika isbildning på bladen som kan ge upphov till en högre ljudnivå, kan vindkraftverken utrustas med avisningssystem.
Länsstyrelsens uppdrag är att utföra en grundlig miljöprövning baserad på svensk miljölagstiftning.
- I enlighet med Transportstyrelsens föreskrift krävs hinderljusmarkering på vindkraftverk.
- Enligt föreskriften finns det möjlighet att dämpa ljusstyrkan under gryning och skymning samt nattetid. För att minska påverkan på omgivningen synkroniseras blinkningarna.
Transportstyrelsen fastställer krav på hinderljusmarkering.
- Inom en vindpark finns risk för iskast vid speciella väderförhållanden. Det kommer att finnas varningsskyltar vid infartsvägarna för att varna för iskast.
- Vindkraftverken kan förses med avisningssystem som minskar isbildningen på bladen.
- Vindkraftsparken kommer att vara tillgängliga att besöka och vistas i. Under byggnation kan tillgängligheten vara begränsad.
Vindkraftägaren har ett ansvar att informera om risk för iskast.
Projektdokumentation
Biologisk mångfald
Våra skogar och marker innehåller många värden. Förutom att skogen binder stora mängder koldioxid och bidrar med hållbar råvara och energi, så har den också en stor biologisk mångfald som vi bevarar och utvecklar. Skogarna är hem för mängder av djur och växter och vi vill att de ska kunna leva där även i framtiden.
Kontaktuppgifter
Relaterat innehåll
Hållbarhet för SCA
Det är bråttom att förändra vårt samhälle – och vi har en tydlig bild av hur vi ska lyckas. Vi ser en grön omställning, med en ekonomi som fungerar för både människor och miljö. Vi ser en övergång till produkter som inte skadar naturen, utan i stället är en del av det eviga kretsloppet. Vi ser hållbara investeringar och innovationer. Skogen visar vägen till en fossilfri värld i balans.
Skogens kraft blir hållbar energi
Vi ser tillväxt- och affärsmöjligheter inom vind, bioenergi och biodrivmedel. Ökad efterfrågan på förnybar och klimatvänlig energi i kombination med behov av alternativ till olja och gas ger oss goda förutsättningar att bidra ytterligare i energiomställningen. Både genom att leverera och utveckla hållbar energi.