Skogsägaren Christer – en av industrins samarbetspartners

Christer arbetar som arrendekonsult, men ägnar också mycket tid åt sina skogsfastigheter. 
– Jag brukar säga att banken äger fastigheterna, men att jag förvaltar dem. Jag har tagit lån för att finansiera köpet av skogen, vilket innebär att jag behöver ha en hög virkesproduktion och en säker avsättning för virket så att jag kan betala räntorna, säger han. 
 
Trygghet på sikt 
Skogsbruk är en långsiktig verksamhet och det skapar speciella ekonomiska förutsättningar.  
– Det jag investerar i markberedning och plantering i dag ger inte stora intäkter förrän tidigast om 85 år, när det är dags för föryngringsavverkning. Det finns inte många andra branscher som har en så lång omsättningstakt på varulagret, säger Christer och fortsätter: 
– Det långsiktiga perspektivet innebär att vi skogsägare behöver känna en trygghet i att det även på sikt finns aktörer som vill köpa virke. Därför är det viktigt för oss att skogsindustrin investerar i sina verksamheter, så att de fortsätter att vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad.  
 
Viktig roll i norr 
Christer betonar också skogsnäringens roll för försörjning i en landsända som inte har så många andra större näringar. 
– Det är en bransch som skapar många arbetstillfällen och stora skatteintäkter i Norrland, förutom att den ger inkomster till oss privata skogsägare. Dessutom har vi det omfattande nätet av skogsbilvägar, som vi alla har nytta av. 
Christer menar att nyttorna och skogsägarperspektivet inte kommer fram tillräckligt i debatten och det är något som bekymrar honom.  
– I debatten är det ofta ett urbant perspektiv på skogsbruk och man vill att glesbygden ska leva upp till någon slags barndomsdröm om det idylliska livet på landet – givetvis ”gratis” som allemansrätten. Men det går inte att försörja sig eller få skatteintäkter på ”lugn och ro”, utan om vi ska kunna behålla skolor, omsorg, vägar och annat som behövs i ett samhälle så behöver vi ha verksamheter som bär sig ekonomiskt. 
 
Hyggesfritt inget alternativ 
Han menar också att många debattörer lägger fram påståenden som inte är korrekta och att det är ett hot mot näringen.  
– Många lyfter till exempel fram hyggesfritt skogsbruk som ett alternativ till trakthyggesbruk. Men att använda hyggesfria metoder i stor skala provade vi för hundra år sedan och det var tydligt att det inte fungerade. Dessutom visar forskningen att det skulle minska produktionen drastiskt om vi övergick helt till det. Däremot kan hyggesfritt vara ett alternativ i särskilt utvalda, stadsnära, områden, eller för att till exempel gynna biologisk mångfald. 
 
Vill utveckla näringen 
Christer har ett stort engagemang för skogsnäringen och många idéer om hur branschen skulle kunna utvecklas. Han menar bland annat att det borde bli möjligt för privatpersoner som driver företag att köpa skogsfastigheter genom sina aktiebolag som då bekostar skogsvård som bland annat eftersatt röjning. Förutsättningen för den typen av köp, och vidareköp, skulle vara att det finns en arealgräns och kanske ett krav på att man bor nära skogen. 
– Det skulle gagna många verksamheter på landsbygden och vi skulle få en större andel skogsägare som bor nära sin skog, vilket jag anser vore positivt. Det finns en hel del företagare på landsbygden som sannolikt skulle bli engagerade skogsägare, bland annat maskinföretagare. 
Christer lyfter också upp frågor som att elnätsbolag borde betala skälig markhyra för ledningsgator och att det vore bra med en allemansfond i skog – en alleskogsfond – så att många får möjlighet att bli indirekta skogsägare. Han menar att det skulle ge ett större intresse för hur landsbygdens näringar och kommuner utvecklas, även om man bor i staden. 
Ett större fokus på branschen är något som han efterfrågar generellt. 
– Skogsnäringen är viktig för Norrland och jag anser att politikerna borde ha ett större skogsägarperspektiv och göra mer för att utveckla branschen – inte bara hitta på meningslösa   begränsningar, avslutar han. 

Foto skog: Henke Olofsson.