Smidig naturvård med bärbrasan
- Nyhet
- Skog
SCA har testat ett nytt sätt att göra brandefterliknande åtgärder i tallskog. Genom att använda en så kallad bärbrasa, som tillverkas av Retrå resursverksamhet, kan man göra punktbränningar av tallar i naturvårdande syfte. – Bärbrasan ger skador som påminner om de som uppstår på tallar vid naturvårdsbränningar utan att vi måste bränna ett helt område, säger Lukas Holmström, naturvårdspecialist vid SCA.
För ett ovant öga kan de punktvisa bränderna längs stammarna på ett större antal tallar i Bjurholmstrakten säkert verka lite underliga. Men bränning är en betydelsefull naturvårdsåtgärd för att skapa en speciell sorts tallved som uppskattas av många arter.
– För att vissa djur och växter ska kunna överleva måste det brinna då och då i skogen. Att anlägga kontrollerade naturvårdsbränder är ett bra sätt att hjälpa dessa arter. På så vis utvecklar vi viktiga livsmiljöer för arter som behöver brandpräglad skog för att klara sig, säger Lukas.
En brandskadad tall som tappar barken på delar av stammen skyddar sig mot röta genom att impregnera veden med tjärämnen.
– Kådimpregnerade tallar blir väldigt motståndskraftiga mot röta vilket för att de kan finnas kvar länge i skogen, både som levande och döda träd, betonar Lukas.
Enkelt med bärbrasan
SCA gör en hel del naturvårdbränningar under barmarksperioden, men åtgärden är väldigt väderberoende för att inte riskera att en brand sprider sig. Med bärbrasan kan man göra punktinsatser på utvalda tallar i stället för att bränna ett helt område.
Lukas Holmström, natrvårdsspecialist, med bärbrasan från Retrå som är 30 cm bred, 32 cm hög och 18 cm djup och hålls ihop med träpluggar. Retrå använder både spillvirke och virke som de får via sitt samarbete med Tegsnässkidan. Den färdiga bärbrasan fylls med träklossar, näver och en tändpåse.
– En bärbrasa är enkel att ta med sig och smidig att använda eftersom man bara ställer den på marken vid stammen på en tall som ska brännas. Hela lådan brinner upp på en dryg timme. Genom att främst använda den medan det finns snö som på marken blir proceduren både säker och lätt att kontrollera.
Bärbrasan tillverkas av Retrå resursverksamhet i Vindeln, som är en kommunal verksamhet som arbetar med långsiktig arbetsinriktad rehabilitering. De började tillverka bärbrasan, och sälja den i sin secondhand-butik, för några år till dem som ville ha en enkel bärbar brasa till en utflykt eller för jakt.
– Vi använder inga spikar eller skruvar så det blir inga rester kvar i skogen, säger Mats Byström Nuft, handledare/samordnare Retrå.
Sedan fick Sveaskog upp ögonen för bärbrasan, för just naturvårdande syfte, och därefter spred sig ryktet i skogssektorn. Bland kunderna finns nu även SCA, Länsstyrelsen Västerbotten och Mittuniversitetet.
–Vi har gått från att tillverka några hundra per år till cirka 3 000 till denna säsong. Dessutom jobbar vi med att utveckla en ny modell tillsammans med länsstyrelsen. Det stora intresset är väldigt roligt men nu behöver vi tänka till kring produktionen så att det inte drar i väg, med tanke på den verksamhet vi driver, säger Mats.
Fungerar bra
Lukas har använt bärbrasan på två områden i Bjurholm där SCA nu har bränt cirka 130 tallar. Han är mycket nöjd så här långt.
När man eldar bärbrasan mot tallens stam skadas barken och det bildas så kallade brandljud. Trädet vallar in skadan och impregnerar veden med tjärämnen.
– Bärbrasan fungerar väldigt bra! Vi fick till delvis bortbränd bark längs stambasen och vi kunde se att det rann kåda längs ytterkanterna vid den skadade delen, vilket är bra. Det betyder att tallen vallar in skadan, det så kallade brandljudet, med kådimpregnerad ved. Men det är lite för tidigt att säga hur tillväxten av den kådade veden blir, det kan vi se tidigast i höst, förklarar Lukas.
Ett examensarbete vid SLU, som gjordes under 2024 av studenten Emma Munters, handlar om tallens skaderespons på naturvårdsbränning, punktbränning och katning. Vid katning skalar man bort en del av barken för att på så vis få tallen att kådimpregnera veden. Se länk nedan.
Studien visade att en vanlig naturvårdsbränning gav den mest utspridda kådimpregneringen över stammen i höjdled, medan en punktbränning gav den djupaste radiella kådimpregneringen och var centrerad vid stammens bas.
– – Effekterna av de tre naturvårdsåtgärderna skiljer sig åt, enligt studien, men alla tre metoder bidrar till att det bildas kådimpregnerad ved. Det är gynnsamt den biologiska mångfalden, eftersom brandpräglade tallar är en bristvara. Men samtidigt man ska komma ihåg att det tar mycket lång tid för sådana här substrat att utvecklas så vi vet inte exakt hur den biologiska mångfalden påverkas, säger Lukas.
Bra komplement
Att bränna med bärbrasor är ett bra komplement till naturvårdsbränningar. Inte minst för rennäringens skull.
– Genom att göra sådana här punktvisa bränningar så påverkas inte förekomsten av marklavar negativt. Det samma gäller katning. Det kan även finnas andra skogar där vi inte vill bränna ett helt område utan bara utvalda tallar.
Lukas räknar med att fortsätta att använda bärbrasor.
– Vi kommer att köpa in fler till nästa vinter. En tanke är att prova att kombinera katning med bärbrasor för att se om det ger mer omfattande skador.
Foto: Henke Olofsson
Läs hela examensarbetet om tallens skaderespons på naturvårdsbränning,punktbränning och katning här