Årsmöte i Sörgraninge mångfaldspark

Årets referensgruppmöte inleddes vid parkens södra infart intill väg 331, där SCA bland annat har låtit bygga en fångstgrop. De 16 deltagarna representerade Länsstyrelsen Västernorrland, Skogsstyrelsen, Sollefteå kommun, Ångermanland ornitologiska förening och BirdLife samt SCA.

– I år har vi flera nya deltagare på plats. Det är roligt att se att det fortsätter att finnas ett stort intresse för att vara med och diskutera parkens utveckling. Det är ju precis det vi vill, konstaterade Mikael Berg som tidigare var naturvårdsansvarig vid SCA men som numera arbetar på konsultbasis med parkens för SCAs räkning.

SCAs naturvårdsstrategi

Anna Cabrajic, skogsekolog vid SCA, började mötet med att berätta om SCAs uppdaterade naturvårdsstrategi som visar vad som görs för att förena ett produktivt och lönsamt skogsbruk med en god naturvård som bevarar den biologiska mångfalden. Strategin sammanfattas i sex punkter, läs mer via länken nedan.

Därefter besökte gruppen Spångsjöns utlopp till Höån där SCA under sommaren åter igen har gjort åtgärder i forsen för att se till att fisken kan vandra upp utan problem. Platsen är ett bra exempel där SCA tillsammans med länsstyrelsen har gjort avvägningar ifall man ska gynna biologiska värden, för vandrande fisk, eller kulturhistoriska värden, det vill säga minnen från flottningen. Valet föll på att gynna fisklivet.

– 2022 tog vi delvis bort det gamla skibordet och gjorde ett omlöp för vattnet på sidan. Men det blev inte så lyckat. Sedan hade vi ett ras i slänten som också påverkade ån. Men nu har vi gjort utloppet bredare och skapat en ny bäckbotten av sten som vi transporterat hit. Det hela ser ut att fungera bra, trots sommarens omfattande regn, berättade Mikael.

Årets marksvampinventering

Efter stoppet vid forsen åkte gruppen till Pimptjärnsmon, ett 17 hektar stort område med sandtallskog som SCA naturvårdsbrände 2017. Här gör SCA sedan flera år tillbaka en årlig inventering av marksvampar för att följa utvecklingen.

–  Årets resultat blev 20 rödlistade arter av marksvamper, vilket är bra, berättade Mikael. Men det fanns ingen nykomling. Däremot hittades tre nykomlingar av vedsvampar: ullticka, rynkskinn, och gullgröppa. Vidare hittades tre nykomlingar som inte är rödlistade: räffelmusseron, kastanjemusseron och rabarbersvamp. Ett bra resultat trots allt.

Studier av veteranisering

Gruppens tredje stopp var Lövbergsmyren. Området ingår i två studier om veteranisering av träd som Mikael presenterade resultat från. Den första handlar om Mats Dynesius forskning på katade träd som växer på impedimentmark. Syftet var att undersöka om impediment kan nyttjas till att skapa värdefulla livsmiljöer för hotade insektsarter.

– Men av 16 500 infångade individer av olika insekter var endast 12 rödlistade. Studien indikerar att det kan finnas en risk med att sådana här naturvårdsåtgärder framför allt gynnar insektsarter som redan är talrika och att dessa eventuellt konkurrerar ut de arter vi vill gynna. Men för att få veta hur det ser ut längre fram efter en åtgärd behövs det längre studier.

Vidare berättade Mikael om studenterna Emma Mattsons och Lena Ostermans studie, som utfördes i samma områden som Dynesius studie. De har undersökt hur katade träd har påverkats fem år efter åtgärd.

– Deras resultat visar att dödligheten för katade tallar är högre för träd med låg tillväxt före katning än för träd med god tillväxt och vitalitet före katningen. Deras rekommendation är att kata träd med god tillväxt som står på hällmark, berättade Mikael.

Därefter redogjorde Mikael för en studie där en student jämfört olika metoder för att åstadkomma skadade tallar och se hur kådmättnaden blev efter åtgärd. Resultatet visade att punktbrända tallar hade den djupaste radiella kådimpregneringen, men de naturvårdsbrända träden hade störst spridning av kådimpregnering i höjdled. Mikael redogjorde även för årets punktfågelinventering.

Avverkning och artskydd

Efter lunchen ägnade gruppen sig åt några avverkningsanmälda områden där artfynd i form av tretåig hackspett, lavskrika och tjäder gjort att åtgärderna nu är satta på paus. SCAs planeringsledare Emelie Garefelt vägledde gruppen genom några bestånd och bad om förslag på hur områdena kan hanteras.

– Här ville vi få ett resonemang om det skulle kunna vara en väg framåt att försiktigt bläda ett bestånd och plocka ut gran ur annat bestånd, för att sedan lämna beståndet med tjäderleken orört, säger Mikael.

Gruppen konstaterade att det är svåra avvägningar. Representanterna från ÅOF/Birdlife framhöll att det behövs mer information och kunskap om hur många individer av tjäder som förekommer på spelet och mera noggrant var spelcentrum finns. Det krävs även mer kunskap gällande förekomst och häckning av tretåig hackspett och lavskrika. Gruppen var dock positiv till ett forskningsprojekt i området och tydliga med att ingen åtgärd bör göras utan forskning. Skogsstyrelsen förordade också mer inventeringar.

– SCA kommer inte att gå vidare med avverkningsplanerna förrän det finns mer kunskap om området, säger Emilie. Det skulle också kunna vara positivt med en forskningsstudie i området, om det är möjligt och då gärna i samverkan med SLU och/eller Birdlife.

Bra diskussioner

Mikael summerade årets referensmöte som lyckat.

– Det är inte alltid så lätta frågor och vi tycker olika saker, men vi fick ändå bra diskussioner. Det är viktigt att belysa åtgärder från olika håll – det är ju därför vi har dessa årsmöten.

Ta del av 2025 års inventeringsrapporter

 På sidan om Sörgraninge finns årets rapporter upplagda. Där hittar du uppföljning av  marksvampar 2025, gjord av Magnus Andersson, och fågelinventeringen punktrutter 2025. Se länken nedan,