Från avverkning till ungskog

Nu för tiden är föryngringsytorna inte lika kala som de var förr, eftersom man lämnar mer naturhänsyn. Väljer man att avverka enligt SCAs nivå på naturhänsyn lämnas också trädgrupper som bryter av det kala intrycket. Men många tycker ändå att områden som nyss har avverkats inte är någon vacker syn.
 – Det blir ofta en hel del ris efter en avverkning, särskilt vid granavverkningar. Det gör att det kan se ganska skräpigt ut, säger Hanna.

Död ved som har lämnats som naturhänsyn kan också bidra till ett skräpigt intryck.
– För att gynna den biologiska mångfalden lämnar vi kvar äldre död ved när vi avverkar. Om man väljer SCA-nivån skapar vi också död ved genom att kapa högstubbar, alltså stubbar som är några meter höga. Den döda veden kanske inte är så snygg, men gör stor nytta. Förr i tiden fanns det mycket mer död ved i skogen och många arter är därför beroende av det, förklarar Hanna.

En del av kretsloppet

Hon, som själv är skogsägare, betonar att föryngringsavverkningar är en naturlig del av skogens kretslopp när man bedriver trakthyggesbruk.
– I min egen skog har jag något område som nyligen är avverkat. Sedan har jag några bestånd där ungskogen växer för fullt och några ställen med äldre skog där det är fint att gå omkring och där jag brukar plocka svamp. De olika områdena utgör olika delar av kretsloppet.

Avverkningarna ger inkomster som bekostar markberedning, plantering och röjning – skötselåtgärder som gör att den nya generationen skog kommer i gång snabbt.
– Om man markbereder och planterar så är det i regel en ganska kort period när området ser tomt och risigt ut. Många blir överraskade över hur fort det går att få upp en ungskog. Bara några år efter planteringen har plantorna vuxit till sig så pass att man börjar få känslan av en ungskog, säger Hanna.

Doften av färskt virke

Hanna brukar själv inte tycka att det blir så fult efter en föryngringsavverkning.
– Jag förstår verkligen att andra kan tycka så, men för egen del tycker jag att varje fas i kretsloppet har sin charm. Efter en avverkning brukar jag glädjas över att det har öppnats upp en ny vy och jag älskar också doften av färskt virke, som uppstår efter avverkningen. Och några år senare väntar den härliga tiden när man har en ungskog som växer så att det knakar, säger hon.

Följ med Hanna på en guidad tur genom föryngringsytans olika faser

Ett tallbestånd har nyligen avverkats.

Grupper av träd har lämnats kvar och gör att området inte känns lika kalt. 
– Men det är så klart en stor förändring jämfört med när det växte skog över hela ytan. Det ligger också en del ris på marken. Om det varit ett granbestånd som avverkats hade det varit mer ris, vilket skulle ha gjort att det sett ännu skräpigare ut, säger Hanna.

Hon påpekar också att avverkningen på bilden är ganska symbolisk för skogens kretslopp.
– Man ser tre faser av kretsloppet. I förgrunden syns området som nyss har avverkats, längre bort syns en röjningsskog och i bakgrunden finns en skog där det är dags att gallra.

Markberedning – inte vackert men viktigt

Ett år efter avverkningen har området markberetts. Markberedningen har i det här fallet gjorts med högläggning, som är den vanligaste metoden. Tack vare markberedningen får plantorna en varmare plats att växa på, mindre konkurrens av vegetation och bättre tillgång till näringsämnen och vatten. Dessutom skyddas de från snytbaggar. Många tycker att det här är den fas i kretsloppet när området är som fulast.
– Det är lätt att hålla med om, men samtidigt är markberedning otroligt viktig. Den gör både att fler plantor överlever och att plantorna växer bättre, säger Hanna.

Plantering – en flygande start

Markberedning är en färskvara eftersom den växer igen efter några år. Därför är det viktigt att planteringen görs relativt snart efter att markberedningen har utförts – antingen samma år eller året därpå.
– Området ser fortfarande ganska tomt ut, men bara vetskapen om att det finns livskraftiga plantor på plats brukar göra att det känns bättre, säger Hanna.

Genom att välja plantering i stället för självföryngring vinner man något år i tillväxt redan från start, eftersom plantorna har vuxit till sig på plantskolan innan de sätts på hygget. Man har också en stor fördel av att de plantor man köper är förädlade och därmed växer bättre. I flera decennier har skogsbruket ”avlat” på de träd som växer allra bäst och på så sätt fått fram bättre och bättre plantor. Dagens förädlade plantor ger skogar som växer upp till 25-30 procent bättre än oförädlade skogar.

Plantorna skjuter fart

Nu har det gått två år efter planteringen och plantorna har börjat skjuta fart.
– Det kan ta något år innan de har etablerat sig, men sedan går det fort, säger Hanna.

Hur bra plantorna växer i början beror bland annat på hur de mådde när de planterades.

– Det är otroligt viktigt att sköta om plantorna noga efter att de levererats, så att de är vitala när man sätter dem. En bra markberedning och att plantan sätts i en bra planteringspunkt spelar också stor roll.

Vid den här tiden är det bra att göra en återväxtkontroll för att följa upp att tillräckligt många plantor har överlevt och är vitala. I SCAs tjänst ”Ny skog med föryngringsgaranti” ingår det alltid en återväxtkontroll.

Ungskogen tar form

Fem år efter planteringen har plantorna vuxit till sig rejält.

– Nu känns det inte längre som ett avverkat område, utan som början på en ungskog. En stor del av riset från avverkningen har förmultnat och markberedningen har i stort sett vuxit igen, säger Hanna.

Det har kommit upp en del självföryngrad tall och en del lövträd. I vissa bestånd har det gjorts en första röjning vid det här laget.

Tätt bestånd i behov av röjning

Här har det gått tio-tolv år efter planteringen och beståndet har hunnit bli tre-fyra meter högt.
– Det är en mix av planterade och själv[1]föryngrade träd. Man kan se att de planterade träden har vuxit lite bättre, säger Hanna.

Det är en hög tillväxt i beståndet, men stammarna står tätt och det behövs en röjning.
– När träden växer så här tätt blir det hård konkurrens om ljus, näring och vatten. De behöver mer utrymme för att utvecklas bra. Innan röjning kan bestånden kännas som en vägg av grönska, särskilt om det är mycket lövträd. Riktigt så tätt är det inte i det här fallet, säger Hanna.

Röjningen ger tillväxten en skjuts

När beståndet har röjts brukar man få en ännu tydligare känsla av att nästa generation skog har kommit en bra bit på väg. Och nu går det undan. När träden får mer utrymme växer de sig snabbt grövre. Det blir inte en högre virkesproduktion totalt sett, men i stället för att man får många små träd så koncentreras tillväxten till de stammar som man har valt att lämna kvar.
– Det här är en fas som många skogsägare gillar, eftersom man verkligen märker hur bra det växer. Röjningen gör också att det blir mycket lättare att ta sig fram i beståndet. Och från och med nu fram till nästa föryngringsavverkning väntar en period med flera decennier när skogen är riktigt vacker och trevlig att vistas i, säger Hanna.

Bilden visar en del av beståndet där man har satsat på virkesproduktion och valt att spara tall. I andra delar, som till exempel vid surdråg, kantzoner mot bäckar och i ytterkanten av beståndet, har man prioriterat lövträd.

Text: Kerstin Olofsson
Foto: Magnus Eklund, Susanne Lindholm