Bra samtal i Tjäderbergets mångfaldspark

Referensgruppmötet ägde rum i början av oktober och lockade ett 15 deltagare från SLU, Länsstyrelsen i Västerbotten, Skogforsk, Naturskyddsföreningen, Turistföreningen södra Lappland och SCA. Ulf Hallin, naturvårdsspecialist och ansvarig för parken, var som vanligt värd för mötet. Han inledde med en kort resumé om vad som hänt i parken sedan förra årsmötet.

– I parken vill vi skapa en dominans av lövskog och under året har vi till exempel utfört ett par manuella åtgärder i utvalda lövskogar. Vi lyckades också få till en efterlängtad naturvårdsbränning efter att samebyn gav sitt samtycke. Sedan har SCA och Skogsstyrelsen tillsammans gjort en demoslinga med informationsskyltar där vi bland annat visar olika hyggesfria metoder och naturvårdande skötsel, berättade Ulf.

Variationsrik lövskog

Första stoppet för dagen blev i ett område där Ulf låtit göra olika manuella naturvårdande åtgärder för att påskynda skapandet av en luckig och variationsrik lövskog. I nio utvalda ytor på mellan 500 och 900 m² ringbarkades alla lövträd och alla klena barrträd togs bort. Vissa utvalda björkar blev även katade medan andra björkar fick ett borrhål i stammen.

– Sedan punktbrände vi även några träd i en yta, men det gick inte så bra eftersom elden inte tog sig. Borrhålen hoppas vi ska bli inkörsporten för svampar och insekter som skyndar på trädens åldrande, berättade Ulf.

Katning

Gruppen uppskattade åtgärderna och diskuterade bland annat olika metoder för katning och för- och nackdelar med att använda skogsmaskiner jämfört med särskilda katningsverktyg.

– Katning är en del av SCAs naturvårdsstrategi, och ett sätt att skynda på trädens åldrande och hjälpa dem att utveckla en särskild sorts ved som många arter behöver, förklarade Ulf.

Gruppen var rörande överens om att åtgärderna i björkskogen både är bra och intressanta, och att åtgärderna behöver följas upp med olika inventeringar av exempelvis insekter. Det ledde även till en diskussion om vikten av samarbete mellan skogsnäringen och forskningen.
– Att skapa nätverk är avgörande. Forskningen behöver områden som detta och näringen behöver forskningen, konstaterade gruppen.

Bygga värden i blandskog

Därefter vandrade gruppen i ett 87 år gammalt blandskogsbestånd.
– Det är ett ganska trivialt bestånd som inte har några skötselåtgärder registrerade, sa Ulf. Vi har en del gran och gott om tall och klena lövträd i form av björk och sälg. Vad gör vi här tycker ni? Låter det vara? Avverkar en del av träden eller? Vi sköter ju delar av parken med produktionsmål.

Gruppen konstaterade att om inget görs så kommer lövträden att självgallras och granarna tar över på sikt. Till slut kom man fram till att här skulle man kunna bygga naturvärden för framtiden genom att göra en försiktig plockhuggning med maskiner. Då kan man göra ett mindre virkesuttag och samtidigt gynna utvalda björkar och sälgar samt vissa tallar som har potential att bli naturvärdesträd.

Åtgärder i tallskog

Tredje besökspunkten var en renodlad tallskog på 12 hektar med 120-åriga träd. Området gallrades 2001. Här har SCA gjort en variation av naturvårdande åtgärder, och både katat och ringbarkat 100 tallar för att skapa död ved. Under 2024 fälldes ett antal tallar som får ligga kvar för att ytterligare bidra med död ved.

–  Målet är att skapa kluster med åtgärder i stället för att sprida ut det. I år har vi ringbarkat ännu fler tallar eftersom det som gjorde 2024 kändes lite klent, berättade Ulf.

Björk ersätter contortatall

Därefter besökte gruppen en avverkning av contortatall som gjordes 2024. Området har i år planterats med vårtbjörk.

– Vi avvecklar de contortatallbestånd som finns i våra parker allt eftersom och här valde vi att plantera björkplantor för att skapa mer lövskog. Vårtbjörk växer bättre än glasbjörk och här har vi även använt förädlat plantmaterial.

”Kul” och” Bra att våga satsa på löv” var några av kommenteraren från gruppen. Man diskuterade även farhågorna med att älgen lockas hit.

– Vi har planterat björk på ett annat ställe för ett par år sedan och de ser ut att ha fått vara ifred från älgen. Men om några år kanske vi behöver hägna i en del av träden, sa Ulf.

Lyckad bränning

Sista besökspunkten var en naturvårdsbränning på nio hektar som gjordes i somras, i ett område som härjades av en vild brand 1933.

– Sommaren var ju speciell på grund av den långvariga värmen, men bränningen gick bra. Här har vi bränt mycket björkar och på vissa delar har bränningen tagit hårdare så att blekjorden (den grå mineraljorden) har blottlagts. Nu blir det intressant att se hur många träd som dör. Hittills är kanske 20 procent av träden döda och målbilden är 50 procent döda träd, berättade Ulf.

Alla i gruppen tyckte att bränningsresultatet såg bra ut och att det finns goda förutsättningar att få mycket död ved i området. Man konstaterade att det blir spännande att följa området för att se vilka insekter och andra arter som hittar hit.

– Det återstår att se vilka uppföljningar vi kan göra, men en insektsinventering vore kul, sa Ulf.

När Ulf summerade dagen betonade han gruppens engagemang.

– Det är väldigt betydelsefullt att ni deltar varje år, och många av er har ju dessutom varit med i flera år nu. Tack vare er och de synpunkter ni bidrar får jag värdefulla tips och förslag på åtgärder och annat som bidrar till att utveckla parkens skogar. Jag hoppas att vi ses nästa år igen!