
Avslut för 40-årigt gödselförsök på SCA-mark
- Nyhet
- Skog
SCA har varit markvärd för ett av Sveriges mest långvariga gödslingsförsök. Under fyra decennier har forskare från Skogforsk följt ett tallbestånd i Västerbottens inland för att kunna ta reda på hur gödslingen påverkar trädens tillväxt och virkesegenskaper.
I slutet av september avverkade SCA ett cirka 120 år gammalt tallbestånd i Åsele. Därmed satts punkt på ett 40-årigt gödselförsök som bedrivits i samarbete mellan Skogforsk och SCA med finansiering av Energimyndigheten.

SCAs skördarförare Patrik Brymark avverkade tallarna som ingick i Åseleförsöket i nära samarbete med forskarna från Skogforsk. Här tillsammans med Hagos Lundström.
Skogforsk anlade de cirka 20 försöksytorna 1982 med målet att ta reda på hur olika intensitet av kvävegödsling påverkar trädens tillväxt och virkesegenskaper. När det nu var dags att avverka beståndet så gick man väldigt noga till väga. Alla stockar numrerades och Skogforsk valde även att ta ut trissor från ett antal träd för vedprov och ytterligare analyser. På just dessa träd togs även prov på utvalda grenar med barr och toppar.

– Gren- och toppdelarna har vägts för att forskarna ska kunna bedöma hur stor grön massa de har. Tack vare stockarnas numrering kan vi ha koll på vilken provyta de stod på och följa dem genom processen vid Bollsta sågverk. Vi lyfte även upp ett antal stubbar för att Skogforsk skulle kunna väga dem och ta prov på rötterna. Alla stubbar sattes sedan tillbaka där de stod, berättar Henrik Sjölander vid Industriförsörjning och SCAs representant vid avverkningen.
Bra samarbete

Sammanlagt blev det tre timmerbilar med virke som kördes till Bollsta sågverk den 23 september. Där märktes stockarna med tydliga färger för att inte blanda ihop med andra stockar och dagen efter mättes allt projektvirke in i Bollstas avancerade mätutrustning.
– Tack vare röntgen, så kallat CT-skanning, kan man se stockarnas egenskaper och avgöra vilka slutprodukter de är mest lämpade för och följa dem genom hela produktionsprocessen. Det ger viktiga insikter, konstaterar Henrik.
Han är glad att stockarna nu är inmätta och att det har gått bra att särhålla projektträden från annat virke.
– Allt arbete, från avverkning, märkning och provtagning till transporten och inmätningen i Bollsta har gått mycket bra, tack vare ett fint samarbete mellan alla inblandade, betonar Henrik.
Göra analyser

Alla prover som Skogforsk har samlat in ska nu analyseras, för att kunna avgöra vilken betydelse gödslingen har.
– I slutänden handlar det om att få bättre kunskapsunderlag. När är gödsling kostnadseffektiv, när gör den mest nytta och vad betyder den för miljön och produktionen? Men resultaten får vi först om några år, när vi hunnit analysera alla data, säger Raul Fernandez Lacruz vid Skogforsk, som leder den del i projektet där gödslingens effekter på trädens tillväxt och biomassaproduktion följs upp.
Bilden visar Raul Fernandez Lacruz, Skogforsk, som leder den del i projektet där gödslingens effekter på trädens tillväxt och biomassaproduktion följs upp.
Foto: Henrik Sjölander, SCA, och Elin Fries, Bitzer Productions
Citat från Skogforsks forskare: Elin Fries, Bitzer Productions
Resultat efter 30 år
För tio år sedan, när det alltså hade gått 30 år efter projektstarten, presenterade Skogforsk en del resultat av gödslingsförsöket. Då ingick fyra försöksområden runt om i landet som alla hade börjat gödslats runt 1980.
Resultaten från de fyra fältförsöken visade att gödslingen ökade tillväxten i de gamla bestånden, men den påverkade inte den tidiga tillväxten i nästa trädgeneration.
Via länken kan du läsa mer om Skogforsks resultat efter 30 års gödslingsförsök.
