Ny art för Västerbotten hittad på SCA-mark

– Det här blev en riktig aha-upplevelse, eftersom det är en skalbagge som man knappt har vetat om att den finns, säger Roger Mugerwa Pettersson, som är specialist på skalbaggar och den som hittade skalbaggen i Tjäderberget.

Roger har utfört flera artinventeringar åt SCA i Tjäderbergets mångfaldspark. Fyndet av Glischrochilus tremulae bestod av fem individer. De fångades i fällor som Roger hade satt upp på ett par stora ihåliga aspar, så kallade hålaspar, i ett asprikt område i Tjäderberget.

– Det är alltid kul när vi hittar sällsynta arter på vår mark, konstaterar Ulf Hallin, naturvårdsspecialist vid SCA och parkansvarig.

Hittades 2015

Själva infångandet av skalbaggen gjordes redan 2015. Sedan dess har de fem glansbaggarna legat bland Rogers omfattande insektssamling, i tron att de var en betydligt vanligare art av samma skalbaggsfamilj.

–  Den här sällsynta arten är nämligen lätt att förväxla med en annan, mer vanlig skalbagge som heter Glischrochilus quadripunctatus – fyrfläckig glansbagge. Glansbaggen – Glischrochilus tremulae – är dock lite mindre och har en mer välvd halssköld jämfört med den mer vanliga baggen. Den mer vanliga arten är klassad som livskraftig i rödlistan och främst knuten till barrträd även om den även gillar lövträd, berättar Roger.

Korrekt artbestämning

Kanske hade fyndet i Tjäderberget aldrig upptäckts om inte en annan insektsforskare hade kommit arten på spåren när han höll på att artbestämma insamlade prover av skalbaggar och kontaktade Roger.

– Jag letade fram mina skalbaggar och insåg att de nog var den sällsynta arten. Jag har också fått det bekräftat att min artbestämning är korrekt av den finska forskaren Tom Clayhills, som är en av de tre forskare som var först med att beskriva arten 2016, berättar Roger.

Hittad i lövvärdestrakter

Man vet väldigt lite om Glischrochilus tremulae. Fynden på SCSs mark i Tjäderberget är de äldsta i Sverige. Sedan finns ett fåtal andra registrerade fynd från senare år, varav ett fynd är från Vindeln 2022. Det gemensamma för de svenska fynden är att arten bara är hittad i kända lövvärdetrakter med gott om asp.

– Glischrochilus tremulae är väldigt kräsen vad gäller sin livsmiljö och tyr sig till lövskogar som domineras av asp. Där lever den i gamla ihåliga aspar, vilket är gamla aspar som genom röta har blivit ihåliga. Det är en relativt ovanlig men viktig livsmiljö för många insekter och fåglar, säger Roger och tillägger:
– Sedan är ju arten lite lurig, eller kanske smart, eftersom den ofta är sambo med sin betydligt vanligare släkting och på så vis kan hålla sig i skymundan.

Glansbaggen är så okänd i Sverige att den inte är bedömd i den svenska rödlistan. I Finland finns det dock fynd av skalbaggen från 1980-talet.

– Men finska specialister tror att arten har funnits länge i Finland och jag misstänker att arten troligen har funnits länge även i Sverige. Jag tror att om man skulle studera svenska insektssamlingar så kan man nog hitta gamla fynd från 1800-talet eller tidigt 1900-tal.

Åtgärder för att gynna arten

För att få skalbaggen att fortsätta trivas i Tjäderbergets mångfaldspark så hoppas Ulf Hallin kunna göra några åtgärder.

– Vi kanske kan göra åtgärder på aspar i närområdet så att vi kan återskapa hålaspar i solexponerade lägen. Kanske kan vi prova att veteranisera en del aspar, för att och hjälpa träden att utveckla kärnröta. Antingen genom att exempelvis inokulera aspticka eller genom att borra hål med borrmaskin som vi har gjort på andra trädslag i parken, vilket ökar möjligheten att trädet börjar brytas ner. Vi får se vad som kan tänkas fungera, säger Ulf.

Roger, som ingår i Artdatabankens expertkommitté för skalbaggar, hoppas att det ska bli möjligt att ta reda på hur länge arten har funnits i Sverige.

– Ett sätt är att till exempel studera insektssamlingar på exempelvis Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och se om arten finns i dessa. Men för det krävs finansiering så vi får se hur det blir, säger Roger.