Stora effekter på fågelfaunan i lövskog efter SCAs åtgärder

SCA och BirdLife Medelpad (BLM) har ett samarbetsavtal sedan 2019, med syfte att främja utvecklingen för olika fågelarter genom åtgärder och inventeringar i utvalda områden. Ett av de första områdena som ingick i samarbetet är Oxbäcksvägen, som ligger mellan sjöarna Navarn och Holmsjön i västra Medelpad.

– Hösten 2020 avverkade vi det mesta av granen i en trolig gammal lövbränna på cirka 30 hektar, där granen höll på att ta över. En lövbränna är ett skogsbestånd som har utvecklats naturligt efter en skogsbrand och därför har en högre andel lövträd än vad den omgivande barrskogen har. När granarna är borta får lövträden möjlighet att växa sig stora, och skogen blir mer ljus och solig, berättar Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA.

Bilden till höger är Peter Berglunds selfie, tagen under inventeringen.

Inventering före och efter

En stor del av de avverkade träden fick ligga kvar i den frilagda lövskogen för att gynna utvecklingen av exempelvis insekter, lavar, mossor och trädsvampar. Dessutom lämnade SCA 20 hektar granskog, med många gamla lövträd, orörd runt åtgärdsområdet.

I dag finns här en lövrik blandskog, där träden i snitt är kring 100 år gamla. BirdLife Medelpad har inventerat fågellivet både före och efter åtgärderna, för att kunna följa fågelutvecklingen under en längre tidsperiod. Redan den första inventeringen som gjordes 2022 visade på positiva resultat vad gäller antalet observerade fågelarter, även om det då var för tidigt att dra några större slutsatser. Det resultatet förstärks nu av årets inventering, som kommer att följas av flera.

Gynnat fågelmångfalden

– Skapandet av lövskog i kombination med närhet till äldre barrskog har tydligt gynnat fågelmångfalden. Individantalet har ökat med över 50 procent på fem år, vilket överraskade oss fågelkännare, säger Peter och fortsätter:
– Individantalet är nu högre per kilometer fågelräkning på området än vad det normalt är på någon av de tretton fasta områden som inventeras årligen i Medelpad sedan 25 år tillbaka. Det väcker ju frågan om vad som händer med fåglarna i Norrlandskogarna om lövinblandningen i SCAs och andra skogsägares skogsbruk fortsätter att öka i framtiden?

Peter konstaterar i sin rapport att SCAs åtgärder har skapat nya habitat med ökat ljusinsläpp, undervegetation och död ved, vilket gynnat många arter.

Etablering av flera arter

Inventeringen visar att flera lövskogspräglade arter har etablerat sig, bland annat törnskata, gärdsmyg, lövsångare, grönsångare, trädgårdssångare, svartvit/grå flugsnappare, ringduva och björktrast.  

– Totalt har 51 arter observerats, jämfört med 27 innan åtgärderna. Flera är rödlistade, så som  gråspett, spillkråka, tretåig hackspett, lavskrika, duvhök, fjällvråk, slaguggla och tornseglare, säger Peter och fortsätter:

– Antalet hackspettar har dubblerats, vilket är en följd av att området har fått mycket mer död ved. Tretåiga hackspetten är kvar i gränsområdet, medan den mindre hackspetten flyttat in. Däremot har kungsfågel minskat i antal, vilket beror på att artens biotop har minskat.

Bilden till vänster visar en gärdsmyg. den trivs både i den nyskapade och den orörda delen av området.  

Även tjäder har observerats regelbundet i det öppnade lövskogsområdet.

– I år noterade vi ett bo med åtta ägg, berättar Peter, som misstänker att en tjäderspelplats funnits i den talldominerade delen av området sedan lång tid tillbaka.
– Klart är dock att tjädrarna drar nytta av lövskogsområdet, då de ofta setts söka efter föda där efter åtgärderna. 

Viss försiktighet

Peter betonar dock att man måste tolka inventeringsresultaten med en viss försiktighet.

– Vissa arter har stora revir och är kanske inte etablerade i själva området. De har fått utökade möjligheter att till exempel söka föda i området eller för att häcka i närområdet. Vissa arter fluktuerar också i antal mellan åren, trots att de betraktas som stabila. Det krävs bredare inventeringar, framför allt före liknande skogsbruksåtgärder för att kunna dra säkrare slutsatser. Om dessutom botaniker, mykologer och entymologer är inblandade, så ökar den vetenskapliga evidensen omkring vad olika skogsbruksåtgärder får för konsekvenser för framtidens fauna och flora, säger Peter.

Gläds åt resultat och samarbete

Emelie är mycket glad över resultatet.

– Det är väldigt roligt att se att våra åtgärder gett ett så bra resultat. Vi är också väldigt glada över samarbetet med BirdLife Medelpad och att vi får dra nytta av deras kunskaper om fågelfaunan. Förhoppningsvis håller den positiva utvecklingen i området i sig under kommande år och att ännu fler fåglar hittar hit. Vi vill gärna göra återkommande inventeringar framöver, men vi funderar också på att låta forskare titta på fler områden där vi gynnar lövskog för vi ska få en djupare vetenskaplig kunskap.

Här kan du läsa hela inventeringsrapporten

Toppbilden visar en del av den nyskapade lövbrännan vid gränsen till den gamla skogen  våren 2024. Sedan dess har det kommit upp mycket undervegetation. 

Foto: Peter Berglund och Åke Gustavsson