Skogsplantor redo för framtidens klimat

– Tack vare vårt långsiktiga arbete har vi tillgång till plantor som både klarar dagens förhållanden och kan växa bra i ett varmare klimat om 40-50 år, säger Thomas Kraft, chef för förädlingen vid Skogforsk.

Förädlingen av skogsplantor görs generation efter generation, i en evig cykel. Det började med att man valde ut de allra finaste träden: träd som var stora, hade raka stammar och klena kvistar. Med hjälp av frön från dessa träd drev man upp plantor och planterade ut avkommorna i försöksområden för att följa hur det gick för dem.

– Fältförsök är otroligt viktiga, för då ser man hur bra de olika avkommorna växer, vilken kvalitet de har och hur de står emot sjukdomar och angrepp. Tack vare fältförsöken kan man välja vilka träd som ska bli föräldrar till nästa generation skog och så fortsätter man på det här sättet i nästa cykel, förklarar Thomas Vestman, chef för SCAs plantverksamhet NorrPlant.

Fältförsöken läggs ut på flera områden, där det råder olika förutsättningar när det gäller klimat och andra faktorer. En del träd klarar sig bättre i en miljö, men sämre i en annan.
– Andra växer bra överallt och det är i första hand de som väljs ut för att bli så kallade föräldraträd. De träden är mest robusta, säger Thomas Vestman.

Anpassade till nytt klimat
När man började arbeta med förädling hade man inte någon tanke på klimatförändringar, men den frågan har successivt blivit en allt viktigare aspekt
– När det blev tydligt att vi stod inför klimatförändringar hade vi redan gjort en stor del av jobbet. Vårt långsiktiga arbete har gett oss mycket av den information vi behöver, i och med att vi vet hur olika föräldraträd klarar olika typer av miljöer och olika klimat, säger Thomas Kraft.

Informationen från fältförsöken kombineras med olika klimatmodeller från SMHI. Modellerna förutspår att det kommer att bli varmare, mer vanligt med extremväder och större sannolikhet för riktigt varma, torra somrar.
– Det är viktigt att träden är anpassade för de nya förhållandena, annars kommer de att växa sämre, bli mer stressade och därmed löpa större risk att drabbas av angrepp av svampar och insekter, säger Niklas Borgh, förädlingsspecialist vid NorrPlant.

Flyttas norrut
Grundstrategin är att kartan ritas om, så att plantor som tidigare rekommenderades för ett geografiskt ställe, nu planteras längre norrut i stället. Men klimatforskarna har inget facit på hur klimatet kommer att utvecklas, utan det finns en ganska stor osäkerhet i modellerna.
– Det innebär en utmaning. Men i och med att man alltid väljer föräldraträd som växer bra i flera olika miljöer så har de goda förutsättningarna att klara av det nya klimatet, trots att vi inte kan förutspå exakt hur det kommer att bli, säger Niklas Borgh.

En annan viktig aspekt i arbetet är att plantorna kommer att växa upp i en sorts klimat, men när de är 40-50 år ska träden trivas i det klimat som råder då.
– Det kan låta problematiskt, men vi har redan plantor som klarar det. När plantorna är unga är överlevnad den viktigaste frågan, medan tillväxt är viktigast när träden har blivit äldre. Eftersom det är olika genetiska egenskaper som styr de parametrarna går det bra att kombinera dem, säger Thomas Kraft.

Står emot angrepp
Ett varmare klimat kommer att gynna många skadeinsekter och skadesvampar. Även här spelar förädlingen en viktig roll.
– Om träden är stressade blir de mycket känsligare för angrepp. Genom förädlingen får vi träd som trivs i det nya klimatet och därmed inte blir så stressade av till exempel värme och torka. Det innebär att de både kommer att växa bättre och klara sig bättre från skadegörare. Vi bedriver också mycket forskning kring trädens resistens mot olika svampar och förhoppningsvis kommer det arbetet att utvecklas ännu mer inom kort, säger Thomas Kraft.

Gör nytta för klimatet
Samtidigt som plantförädlingen behöver anpassas till klimatförändringarna så bidrar den till att motverka ett varmare klimat. I och med att dagens plantor växer så bra – upp till 25-30 procent bättre än oförädlade skogar – binder de stora mängder extra koldioxid. När träden så småningom avverkas fortsätter de att göra klimatnytta, genom att virket används till hållbara produkter som kan ersätta fossila alternativ som plast och betong. På så sätt kan fossilt kol stanna kvar i marken.
– Den ökade tillväxten ger alltså en dubbel nytta. Träden binder mer koldioxid och dessutom får vi tillgång till mer klimatsmart råvara, säger Niklas Borgh.

Fotnot: Det är Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, som har huvudansvaret för förädlingen i Sverige, men SCA och många andra aktörer bidrar i arbetet och äger en del av fröodlingarna.