Så bidrar SCA till ett starkare Norrland

Organisationen Skogsindustrierna har bedömt att skogsnäringen står för 9-12 procent av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Många glesbefolkade skogsbrukslän befinner sig i den övre delen av detta intervall. 

Exempelvis Västernorrland, där SCA har sitt huvudkontor och flera industrier, så bedöms 12 procent av länets förädlingsvärde relateras till skogen. Omkring 7 procent av alla människor i samma region bedöms ha jobb som är avhängda skogsbruket och skatterna från näringen uppskattas finansiera över 2 500 jobb i välfärden. 

– Vi brukar skogen för att alltid ha större tillväxt av ny skog än vad vi tar ut, vilket gör att vi aldrig haft så mycket stående skog som vi har i dag. Det gör att industrin kan skapa en stor samhällsekonomisk nytta och samtidigt bidra med förnybara produkter som underlättar den gröna omställningen. Jag tror att om fler delar av världen skulle jobba på det sättet så skulle omställningen gå lättare och uppfattas mer positiv, säger Ulf Larsson. 

En uppenbart positiv effekt av SCAs skogsbruk är att ungefär 3 300 personer boende i de fyra nordligaste länen arbetar åt företaget och betalar kommunal, regional och statlig skatt. En bredare positiv nytta syns i att bolaget investerat omkring fyra miljarder varje år, inte minst kopplat till industriutveckling i Sveriges fyra nordligaste län. 

– Våra investeringar driver givetvis affärer för allt från maskintillverkare till olika typer av tjänsteföretag. Men i sin förlängning är effektiva och välfungerande industrier det som skapar intäkter för skogsägare. Vi är Europas största privata skogsägare, men ungefär hälften av all råvara vi använder köper vi av någon annan som genom det har stor glädje av industrierna, säger Ulf Larsson. 

Hur får man nyttorna att växa ännu mer? 

– Grunden är att förstå att det är växande skog som avverkas när den vuxit klart som skapar ekonomisk aktivitet, förnybara produkter, grön omställning och klimatnytta. Med det som bakgrund är knepet att forma system som möjliggör att man tar ut mer råvara – men har en ännu större tillväxt i skogen. Då kan man skörda mer, men ändå få mer över, säger Ulf Larsson. 

– Så har vi jobbat länge i Sverige och därför har vi haft en växande skogsindustri samtidigt som mängden stående skog aldrig varit så stor som nu. Det borde tjäna som förebild för resten av EU, säger Ulf Larsson. 

Vad tror du man skulle dra för slutsatser då? 

– Till att börja med: I delar av EU har man avverkat sina skogar utan att återplantera och det är givetvis en dålig modell. Jag tror också det är därför man i vissa länder inte förstår att mer skogsbruk är helt avgörande för att vi ska klara omställningen. Men det kräver också att man återplanterar och säkerställer att tillväxten i skogen är större än uttaget, så som vi gjort i Sverige, säger Ulf Larsson. 

På vilket sätt menar du att det märks på EU-politiken? 

– Det i särklass tydligaste är LULUCF-förordningen som är direkt felaktig, ger en missvisande bild av skogens klimatnytta och borde revideras. Man har misslyckats med att få med nyttan från förnybara produkters förmåga att ersätta fossiltunga produkter. Då hamnar man i en kortsiktig politik där nyttan med att ersätta plast med papper eller fossilt flygbränsle med biobränsle inte fångas upp, säger Ulf Larsson. 

– Tillmäts produkterna inte en klimatnytta så leder det i förlängningen till att man cementerar fossilberoendet. Mer meningsfullt vore att låta oljan stanna i backen, maximera klimatnyttan ur växande skogar och förnybara produkter och använda det som en tillväxtmotor i de delar av Europa som har bra förutsättningar för skogsbruk, säger Ulf Larsson. 

SCA har nyligen publicerat en rapport om skogsnäringens ekonomiska betydelse för norra Sverige som hittas här och en om klimatnyttan som näringen skapar som går att läsa här.