Fler gamla och värdefulla träd med nya metoder

Naturvårdsarbetet utvecklas i en allt mer offensiv riktning med större fokus på aktiviteter som kan skapa fler äldre träd och därmed bättre förutsättningar för biologisk mångfald.  

Traditionellt har Sverige fokuserat på olika former av passiv naturvård där arealer undantas skogsbruk genom antingen formella skyddsformer som reservat eller i frivilliga avsättningar. SCA har parallellt med detta drivit fem större mångfaldsparker där avsättningar kombineras med bruk och med metoder som särskilt värnar natur-, kultur- och sociala värden. 

Detta har skapat goda möjligheter till forskning och uppföljning av åtgärder. 

– Vi är övertygade om att det i många aspekter är ett effektivt komplement där vi själva går in och gör aktiva åtgärder snarare än att endast förvalta platser som avsatts. Det går att hjälpa naturen på traven och det kommer vi att lägga större tyngd på framåt, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA. 

Två tydliga exempel på detta är det som kallas veteranisering och stambasbränning av träd. I båda exemplen påskyndar vi de utsatta trädens åldrande, därav namnet veteranisering. Genom åtgärderna får träden snabbare egenskaper som var vanliga hos gamla träd i skogar som brann naturligt.  

I båda fallen handlar det om att medvetet skapa skador på träd som tvingar fram en reaktion där träden avger kåda och impregnerar det egna virket. Även tillväxten sätts ned och ved som bildas efter skadan blir hårdare med tätare årsringar. Med tiden kommer träden försöka överbrygga skadan på stammen med ny ved och bark.  Den ved som uppstår kallas även fetved och metoden att skapa den var väl känd förr i tiden då tjära var en viktig produkt från skogen.  

Vid veteranisering används antingen ett skärverktyg eller motorsåg för att skala av bark på trädets ena sida. Skadan behöver inte vara större än från två meters höjd ner till mark och ca 10-30 cm bred beroende på trädets tjocklek. 

Vid stambasbränning tänds i stället en mindre eld vid trädets bas och skapar en brandskada av snarlik storlek på trädets ena sida. 

– Den här sortens skadade träd kan bli oerhört gamla, och bär egenskaper som långsiktigt har positiv effekt på exempelvis vedlevande lavar och svampar. Eftersom senaste 100 åren i Sverige har få och förhållandevis små skogsbränder så uppstår inte dessa skador på naturligt vis på samma sätt som förut och där kan det aktiva skogsbruket kliva in och ta ansvar för att tillföra fler träd av den här sorten, säger Ola Kårén. 

SCA var först av de stora skogsbolagen med en naturvårdsstrategi och har nyligen uppdaterat den för att bland annat lägga större fokus på proaktiva insatser där man med eget arbete skapar förutsättningar för mer biologisk mångfald. 

Ola Kårén konstaterar att veteranisering och stambasbränning är två åtgärder som går att skala upp och med tiden skulle kunna bli en återkommande åtgärd i de hänsynsytor som lämnas på marker där skogsbruk bedrivs. 

– Vid all vår avverkning så lämnas hänsyn i form av exempelvis träd, trädgrupper och kantzoner. Vi vill skapa fler träd med förutsättningar att bli naturvårdsintressanta i ytor som vi redan beslutat att inte bruka. Det är rationellt att samordna aktivt skogsbruk med offensiva naturvårdsåtgärder och på så sätt skapa högre naturvärden i skogen, säger Ola Kårén.

– Kan man göra det här kostnadseffektivt så blir det relativt snabbt ganska stora mängder träd som kan utveckla dessa speciella egenskaper. Enbart SCA bedriver varje år skogsbruk på tusentals platser och kan bidra med en stor mängd träd med egenskaper som sett över tid och hela landskapet tydligt gynnar den biologiska mångfalden, säger Ola Kårén.