Hyggesfria metoder används för att bruka skogen utan att det blir större kala ytor. SCA ser metoderna som ett komplement till trakthyggesbruk. Vi använder dem främst när fokus ligger på andra mål än virkesproduktion och lönsamhet.
Med hyggesfria metoder finns det alltid kvar stående träd i beståndet och på så vis bevaras skogskänslan.
Målet med hyggesfritt kan till exempel vara att gynna naturvärden, så som arter som är beroende av fukt och skugga, eller att gynna lövträd, som är en bristvara i dagens skogar. Gransumpskogar och sandtallskogar är exempel där hyggesfria metoder gör stor nytta för den biologiska mångfalden.
Metoderna kan även vara bra när vi vill bevara sociala värden vid exempelvis en fäbodmiljö. Ofta är de även lämpliga när vi vill forma extra vackra skogar som är trevliga att vistas i.
Lägre tillväxt
I debatten om skogsbruket lyfts ofta hyggesfria metoder fram som ett alternativ, men de metoderna ger en väsentligt lägre tillväxt på de flesta marker. Sammanställning av forskning* visar att hyggesfritt skogsbruk ger cirka 20 procent lägre tillväxt än trakthyggesbruk på landskapsnivå. För enskilda bestånd som sköts med någon form av hyggesfritt kan variationen bli mycket större.
Och om alla skogar som i dag huvudsakligen sköts med trakthyggesbruk, skulle ställas om till hyggesfritt skulle tillväxten minska mer än 20 procent under omställningsfasen.
Granskog med träd i olika åldrar gör det möjligt att bläda skogen.
En övergång till hyggesfria metoder skulle också medföra ett lika stort tapp när det gäller kolupptag från atmosfären och minskad tillgång på klimatsmarta produkter från skogen. När man diskuterar hyggesfria metoder är det därför viktigt att även ta med frågor om skogens bidrag till klimatomställningen i resonemanget.
Baseras på naturlig föryngring
En av de främsta anledningarna till att tillväxten blir lägre med hyggesfria metoder är att de baseras på naturlig föryngring. Det innebär att föryngringen blir mer osäker. Föryngringen blir särskilt problematisk för skog i kärva klimatlägen.
Det går inte heller att dra nytta av fördelarna med förädlade plantor, vilket är möjligt vid plantering. Förädlade plantor växer upp till 25 procent bättre än plantor som har självföryngrats. De har också högre virkeskvalitet och bättre motståndskraft mot olika sjukdomar. Dessutom är plantorna bättre rustade mot klimatförändringar.
Det finns också andra nackdelar med hyggesfria metoder, som exempelvis ökad risk för vindfällen, rotröta och granbarkborre.
*Hannerz, M., Arnesson Ceder, L., Eriksson, A. & Lundmark, T. Skogen och klimatet – vad säger forskningen? Rapport Skog 2024:1. Ver. 2. Sveriges lantbruksuniversitet
Hyggesfria metoder
SCA utgår från tre principmetoder: Lövskogshuggning, blädning och luckhuggning. Skogsstyrelsen klassar inte alltid lövskogshuggning som en hyggesfri metod, men det är en alternativ metod till trakthyggesbruket. De tre principmetoderna är en bra grund som man sedan kan kombinera och anpassa till sin skog.
Blädning
En blädningsskog bör helst vara fullskiktad, vilket betyder att det finns träd i alla storlekar – från plantor till gamla träd. Här avverkar man enbart de grövsta träden medan de yngre, klenare träden får växa på sig tills de har blivit tillräckligt grova.
Vid blädning är marken alltid trädbevuxen och skogen har ungefär samma utseende hela tiden, vilket gynnar djur och växter som inte tål så stora förändringar i sin livsmiljö. Vissa träd får också bli riktigt stora och gamla, vilket gynnar arter som är beroende av just äldre, grövre träd. Olika hänglavar brukar exempelvis trivas i blädningsskogar, då de kan sprida sig från de äldre träden till de yngre. Vid blädning bevaras skogskänslan. Du ser sällan från en stickväg till en annan.
Blädning passar bäst för trädslag som är anpassade till skugga och därför är det främst gran som kan blädas i norra Sverige. Beståndet måste också ha ett relativt högt virkesförråd för att blädningen ska bli funktionell och återväxten bli bra.
Virkesuttag: Uttaget görs med jämna mellanrum, ungefär var 15-30 år. Det längre intervallet gäller om skogen växer långsamt och det kortare om skogen växer snabbare. Virkesuttaget brukar ligga på 25-30 procent av volymen vid varje uttag. Vid det första uttaget avverkar man permanenta stickvägar i beståndet. Vid nästa uttag återanvänder man stickvägarna och tar ut de grövsta träden vid sidan om. Avverkningstidpunkt: När som helst på året, men det är viktigt att ta hänsyn till marken. Ett fuktigt område kan behöva sparas till vintern, för att undvika körskador. Föryngring: Sker på naturlig väg eftersom det hela tiden finns träd av alla åldrar som växer in i beståndet. Därmed behöver man inte lägga några pengar på markberedning och plantering.
Luckhuggning
Luckhuggning innebär att man tar upp små luckor i skogsbeståndet, med målet att få upp föryngring i luckorna. Metoden passar främst för tall- och lövskog, men kan även fungera i blandskogar med gran.
Luckhuggning innebär att man tar upp små luckor i skogsbeståndet, med målet att få upp föryngring i luckorna. Metoden passar främst för tall- och lövskog, men kan även fungera i blandskogar med gran. Luckorna kan antingen göras som rutor eller som cirklar. Varje lucka får enligt Skogsstyrelsens definition vara högst 0,25 hektar stor, men ofta görs de mindre.
Hur stora luckor man gör beror på hur skogen ser ut och hur mycket ljus man vill ska nå ner till marken. Med luckor blir skogen inte lika utsatt för vinden som vid en föryngringsavverkning och de kvarvarande träden skyddar varandra. En luckhuggning bevarar också skogskänslan och ger en ”gläntkänsla”, eftersom det bara blir små kala ytor mellan skogspartierna. Det blir mer ljus och man får en trevlig skog att vistas i.
Virkesuttag: Man kan ta ut max 50 procent av virkesvolymen. I takt med att det kommer föryngring i luckorna kan den stående skogen avverkas, antingen helt eller genom att luckorna successivt förstoras för att få ett mer olikåldrigt bestånd. Avverkningstidpunkt: När som helst, men det är viktigt att ta hänsyn till markförhållandena. Fuktig mark bör till exempel avverkas på vintern, för att undvika körskador. Föryngring: Föryngringen görs i luckorna, antingen på naturlig väg eller via plantering eller sådd. Ofta krävs det någon form av markberedning för att skapa en gynnsam miljö för återväxten. Här spelar storleken på luckorna en viktig roll, eftersom större luckor innebär större möjlighet att få föryngring av ljuskrävande träslag som tall och lövträd.
Lövskogshuggning och skärmställning
Vid en lövskogshuggning sparas lövträden och gärna tallar, medan de flesta granar avverkas. Det gynnar naturvärden och arter som är kopplade till lövträd. SCA använder ofta skärmställning för att bevara lövträd. Skogsstyrelsen klassar inte alltid lövskogshuggning som en hyggesfri metod, men det är definitivt en alternativ metod till trakthyggesbruk. Vanligen räknas inte heller skärmställning som en hyggesfri metod, men i vissa fall kan den göra det. Skogsstyrelsen använder begreppet överhållen skärm.
Lövskogshuggning
Vid en lövskogshuggning sparas lövträden och gärna tallar, medan de flesta granar avverkas. Det gynnar naturvärden och arter som är kopplade till lövträd, som till exempel många fåglar och insekter. Metoden används ofta nära bebyggelse. Man får en ljus, öppen och fin rekreationsskog som är trevlig att vistas i.
Virkesuttag: Man får främst ut granvirke, men i vissa fall även en del tall.
Tidpunkt: Höst eller vinter, eftersom man inte vill störa fågellivet under vår- och sommarmånaderna.
Föryngring: Det beror på. Om man avverkar så pass mycket att det överskrider nivån då lagen kräver återbeskogning behöver man se till att få upp ny skog. För att få en lyckad naturlig föryngring av löv krävs det oftast någon form av markberedning för att plantorna ska växa bra.
Skärmställningar
Skärmställning innebär att ett bestånd glesas ut till en skärm av stora träd, och under skärmen får nya träd växa upp, antingen naturligt eller genom plantering. Den här metoden passar bäst för trädslag som behöver mycket ljus för att kunna föryngra sig och därför används skärmställningar främst i löv- och tallskogar. För att ge en skogskänsla står träden i en hyggesfri skärmställning tätare än i en vanlig fröträdsställning. Skärmen sparas också längre, men när det nya beståndet har vuxit upp kan man successivt avveckla skärmen. Då lämnar man ett antal naturvårdsträd som får leva vidare och på sikt dö i beståndet.
Det är viktigt att tänka på att en skärmställning behöver vara tillräckligt gles, och därmed ljus för att få upp en lyckad föryngring av dessa trädslag. Hur tät trädskärmen ska vara avgörs av beståndets föryngringsförmåga. En skog med skärmställning ger god sikt och är trevlig att röra sig i, eftersom skogen upplevs som gles och ljus. En skärmställning kan även fungera för gran, men blir betydligt mer vindkänslig. I låga partier i terrängen som gransumpskogar kan det fungera bra.
Naturhänsyn vid hyggesfria metoder
Även vid hyggesfria metoder måste man ta hänsyn, eftersom själva metoden inte är tillräcklig i sig. Även om man lämnar kvar en stor del av träden räcker det oftast inte för att uppfylla de krav som finns kring naturhänsyn. Hyggesfria metoder innebär ofta att man avverkar de grövsta träden, men vissa av dem bör sparas för att låta dem bli riktigt gamla och dö en naturlig död. Det är viktigt för naturvärdena.
I en blädningsskog bör man till exempel lämna en del av de största träden för att låta dem åldras och så småningom dö. Torrträd och en del vindfällen bör också lämnas, så att det alltid finns ved i olika nedbrytningsstadier. När det gäller luckhuggning ska man även spara hänsynsträd i luckorna. Och oavsett metod är det alltid viktigt att till exempel lämna äldre träd och trädgrupper, liksom död ved och framtida naturvärdesträd.
Planering är avgörande för att kunna balansera de många värden som ska samsas i våra skogar. Genom att analysera vårt skogsinnehav ur ett landskapsperspektiv och över lång tid kan vi identifiera vilka skogar som har de högsta naturvärdena och vilka som lämpar sig för brukande med fokus på virkesproduktion. Vi gör även noggranna planeringar inför varje enskild avverkning.
Död ved, äldre lövträd och äldre skog är några exempel på indikatorer för biologisk mångfald i skogslandskapet. SCA följer hur fem olika indikatorer utvecklas på vårt markinnehav över tid och resultatet är mycket positivt. Indikatorerna har ökat med 25 till 90 procent sedan slutet av 1990-talet.
Vår naturvårdsstrategi integrerar naturhänsynen i vårt praktiska skogsbruk. Vi har en rad åtgärder som krävs för att förena ett produktivt och lönsamt skogsbruk med en god naturvård som bevarar den biologiska mångfalden.
