Indikatorer för biologisk mångfald

Död ved, äldre lövträd och äldre skog är några exempel på indikatorer för biologisk mångfald i skogslandskapet. Det innebär att de är viktiga förutsättningar för att det ska finnas en mångfald av arter. SCA följer hur fem olika indikatorer utvecklas på vårt markinnehav över tid och resultatet är mycket positivt. Indikatorerna har ökat med cirka 25 till 90 procent sedan slutet av 1990-talet.

Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av olika insatser som görs för att gynna biologisk mångfald. Dessutom är de flesta insatser långsiktiga och det tar oftast lång tid innan resultaten syns.

Som ett sätt att studera utvecklingen följer vi fem indikatorer som enligt skoglig forskning anses vara relevanta för biologisk mångfald. De fem indikatorerna är: död ved, äldre lövträd, lövträd, äldre skog samt äldre skog med särskilda indikationer på naturvärden.

Utvecklingen har varit mycket positiv och är ett resultat av den omställning som gjorts mot ett mer hållbart skogsbruk. Förbättringarna beror bland annat på SCAs frivilliga avsättningar, att god miljöhänsyn tas i alla åtgärder samt att bolaget har utvecklat sitt sätt att sköta skogen.

Så går mätningen till

Vi följer utvecklingen för indikatorerna med hjälp av Riksskogstaxeringen vid SLU, som publicerar data för hela Sverige, baserat på ett stort antal provytor. De har en mängd provytor på vår mark och de siffror vi presenterar bygger på deras skattningar från dessa ytor. Eftersom det finns osäkerheter kring data för enskilda år följer vi främst utvecklingen på längre sikt. Som bas valde vi ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000.

Positiv utveckling för alla fem indikatorer

Död ved

Mängden död ved är en av de viktigaste faktorerna för biologisk mångfald i skogslandskapet. I Sverige är över 5000 arter beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier, bland annat olika tickor, skalbaggar och fåglar. Volymen död ved har ökat med cirka 44 procent. Ökningen beror främst på att vi har lämnat döda träd och skapat död ved vid avverkningar samt på att död ved har lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp (år 2009–2016).

Lövträd

Lövträd är viktiga för många arter, bland annat ett stort antal insekter. Fåglar gynnas genom att de äter insekterna och bygger bo i lövträden. Även många svampar och lavar är beroende av lövträd. Volymen lövträd har ökat med 23 procent. Ökningen beror främst på att lövträd lämnas i större utsträckning vid röjning och gallring. Lövträd lämnas även i stor utsträckning i generell miljöhänsyn vid avverkning.

Äldre grova lövträd

Tillgång till grova lövträd är viktigt eftersom det gynnar många fågelarter och på sikt ger livsmiljöer med gammal död lövved. En del mossor och lavar lever enbart på äldre lövträd, till exempel sälg, asp, eller björk. Volymen grova lövträd i våra skogar har ökat med 86 procent. Ökningen har främst skett genom att en större andel skogar blivit äldre och att fler lövträd därmed vuxit sig grövre. På längre sikt kommer lämnad hänsyn vid föryngringsavverkning och alternativa metoder att ytterligare öka tillgången till äldre, grova lövträd.

Äldre skog

Äldre skog är viktigt för många arter, främst sådana som inte är så konkurrenskraftiga. Andelen äldre skog (äldre än 140 år) har ökat med 41 procent. Ökningen beror framför allt på att frivilligt avsatt skog har blivit äldre. De äldre brukade skogarna sköts i stor utsträckning med kombinerade mål, exempelvis hyggesfria metoder.

Äldre skog med särskild indikation på naturvärden

Äldre skog med särskild indikation på naturvärden är skogar som både är äldre och har en hög frekvens av viktiga strukturer som bland annat död ved, träd i olika åldrar och riktigt grova träd. Andelen äldre skog med särskild indikation på naturvärden har ökat med 55 procent. Ökningen beror dels på att frivilligt avsatt skog har blivit äldre, dels på att andelen av den här typen av skogar har ökat i de skogar som vi brukar för virkesproduktion eller kombinerade mål.

Överensstämmer med Skogsstyrelsens Gröna steg

Flera av indikatorerna för biologisk mångfald överensstämmer med Skogsstyrelsens Gröna steg. Gröna steg är mål som utgör ett steg på vägen mot miljömålet Levande skogar.

Läs mer om gröna steg