Fakta om bioenergi

Kort om biobränslen

Biprodukt: Biobränslen är biprodukter från skogsbruket och skogsindustrin. Grenar och toppar (Grot) som inte kan bli trävaror och biprodukter som bark, sågspån, flis och kutter från sågverken. Biobränsle är ett sätt att ta tillvara hela trädet.

Biobränslen: Biobränslen är förnybar energi som framställs ur biomassa, till exempel växter och växtdelar.

Förnybart: Biobränsle och bioenergi är energi som hela tiden förnyas, i motsats till fossila bränslen som t ex olja och kol.

Tillgång: Många länder har lättare tillgång till biobränslen än fossila bränslen. Dessutom finns möjligheter att öka mängden biobränslen, t ex genom att plocka ut mer grot (grenar och toppar) vid avverkning.

Stabil grund för industrins energiförsörjning:
För många företag är energifrågan avgörande för konkurrenskraften. Svenskt biobränsle kan ge tillgång till inhemska bränslen för värme- och energiproduktion och kan användas som alternativ till fossila bränslen. Det kan också bidra till en mer robust energiförsörjning genom att minska beroendet av importerade bränslen.

Användning: Biobränslen kan användas för uppvärmning, att generera el och i industriella processer. Biobränslen som används i fordon kallas biodrivmedel.

Lokal energi: Skogs- och bioenergiprodukter bidrar till sysselsättning och välstånd i Sverige.  Värdet skapas lokalt – i skogen, på sågverket och hos de entreprenörer som levererar bränslet. Energi med ursprung i Sverige stärker hela samhällets motståndskraft i kris och konflikt. Sverige har råvaran, kunskapen och tekniken.

Ordlista Biobränslen

Bark
Trädets yttersta lager, som omger stammen. Bark utgör ungefär 11 procent av stamvedsvolymen och är ett värdefullt biobränsle. I vissa fall torkas barken för att öka energiinnehållet. Mer om bark.

Biobränsle
Bränsle som framställs av biomassa. Biobränsle kan vara fast, flytande eller gasformigt.

Biobränsleterminal
En anläggning där biobränsle lastas om, lagras och ibland också förädlas, exempelvis genom flisning eller krossning, inför vidare transport med till exempel lastbil, tåg eller båt. SCAs terminaler

Briketter
Ett fast bränsle som pressats samman till större stycken. Brikettering är en enklare förädlingsprocess än pelletering och används ofta för restprodukter.

Brännved, helved, ved
Obearbetat träbränsle som i princip endast har torkats och klyvts. Används främst i enskilda hushåll.

Bränsleved, energived
Är vanligtvis virke som inte uppfyller kraven för sågverk eller massa. Det används i stället till bränsle.

Fjärrvärme
Ett system för produktion och distribution av värme via ett gemensamt nät till exempel en stad, tätort eller ett bostadsområde. I Sverige värms en stor andel av bostäderna med fjärrvärme. 

Flis, bränsleflis
Trämaterial som har delats upp i mindre bitar genom flisning eller krossning och används som bränsle.

Flisning
En metod för att sönderdela trä till flis med hjälp av en flismaskin utrustad med skär eller knivar.

Förädlade fasta biobränslen
Fasta biobränslen som har bearbetats vidare, till exempel pellets, briketter, träpulver, träkol och torrefierat biobränsle.

Förädlingsgrad
Ett mått på hur mycket en råvara har bearbetats, från oförädlad till mer högförädlad. En högre förädlingsgrad innebär ofta ett högre energiinnehåll och större marknadsvärde.

Grot
Förkortning av grenar och toppar. Det är avverkningsrester som blir över efter skogsavverkning eller trädfällning. Mer om grot.

Grotflis
Flis som tillverkats av grot, alltså grenar och toppar.

Krossning
Sönderdelning av trä med hjälp av en kross.

Lignin
En av träets huvudkomponenter, som utgör ungefär en fjärdedel av materialet. Ett naturligt bindemedel som håller ihop träfibrerna och gör att träden kan stå upprätt. Lignin finns bland annat i svartlut och kan användas som råvara i produktion av produkter och biodrivmedel.

Pelletering
En industriell process där material pressas genom matriser under tryck och värme för att bilda pellets.

Pellets
Fast biobränsle i form av små, kompakta bränslestavar som vanligtvis tillverkas av spån. Mer om pellets.

Restprodukt/Biprodukt
En produkt som uppstår som ett resultat av en tillverkningsprocess, men som inte är huvudprodukten. Till exempel sågspån som uppstår när virke sågas.

Returträ
Återvunnet trä, till exempel rivningsvirke, formvirke, pallar och uttjänta möbler. Materialet kan vara behandlat eller obehandlat, men lämpar sig inte alltid för användning på grund av till exempel färg, impregnering eller andra föroreningar.

Skogsbränslen
Biobränslen som tas direkt från skogen utan att ha passerat industrin, till exempel brännved, energived, grot och stubbar.

Skogsflis
Flis som har tillverkats av skogsbränsle, exempelvis grot eller energived.

Skogsindustriella biprodukter
Restflöden från sågverk, massabruk och träindustrier, till exempel bark, spån och flis, som används som bränsle.

Spån
Trärester i form av både fuktiga sågspån och torra spån som hyvelspån och kutterspån. Används både vid pelletstillverkning och som bränsle i värmeverk. Mer om spån.

Stamvedsflis
Flis som har producerats av stamved, ofta från sekunda ved som exempelvis är rötskadad, sprucken, brandskadad eller av annan anledning inte passar industrins krav. Mer om stamvedsflis.

Stubbflis
Flis eller kross som tillverkats av stubbar. Ofta används krossning i stället för flisning eftersom stenar i materialet kan skada flisverktygen.

Torv
Biomassa som bildats av delvis nedbruten växtlighet, främst mossa, under syrebrist i våtmarker som myrar och mossar.

Torvtäkt
Uttag av torv från mark som först har avvattnats genom dränering.

Träaska
Aska som uppstår vid förbränning av trä. Ren träaska kan användas som jordförbättringsmedel.

Trädbränslen
Samlingsterm för skogsbränslen, skogsindustriella biprodukter och vedartade åkerbränslen, till exempel salixflis.

Träkol
Träbiomassa som har omvandlats till kol genom upphettning utan syretillförsel, till exempel i en kolmila.

Träpulver
Finmalt trä som används som bränsle, ofta i brännare på liknande sätt som olja eller gas. I större anläggningar mals pellets ofta till pulver före förbränning.

Verkningsgrad
Förhållandet mellan tillförd energi och nyttig energi som tas ut. Anges i procent.

Värmeverk
En anläggning som producerar fjärrvärme och som normalt består av panna, bränsleförsörjning och reningssystem.

Värmevärde
Ett materials energiinnehåll, alltså hur mycket energi som kan utvinnas ur bränslet. Anges ofta i till exempel MJ/kg.