
Aktiva åtgärder
Många arter klarar sig bra med den generella hänsyn som vi lämnar, men det finns också arter som har mer specifika krav på sin livsmiljö. En del av dem kräver inte orörda skogar för att trivas, tvärtom är de beroende av aktiva och riktade åtgärder för att deras livsmiljöer ska finnas kvar.
Att en del arter kräver riktade åtgärder hänger ihop med skogens historik. Förr i tiden var det vanligt med skogsbränder och andra störningar, vilket gjorde att djur och växter anpassade sig efter det. Att göra naturvårdsbränningar och på andra sätt efterlikna bränder och andra störningar är därför centralt i vårt arbete med att skapa rätt livsmiljöer för olika arter.
Här är några exempel på aktiva åtgärder
Naturvårdsbränningar
Skogsbränder är den störning som historiskt har haft allra störst påverkan på skogen. Bränderna präglade hela skogslandskapet och alla arter som lever där. I dag släcker vi bränder effektivt och det gör att förutsättningarna blir helt annorlunda.
Genom att göra naturvårdsbränningar skapar vi livsmiljöer för arter som gynnas eller är beroende av en brandpräglad skog för att kunna överleva. Det är en av de allra mest verkningsfulla naturvårdsåtgärder vi kan göra i våra skogar.

Veteranisering – stambasbränning och katning
Som ett komplement till att bränna hela skogsområden har SCA också börjat att veteranisera tallar genom så kallade stambasbränningar. Då brandskadas enskilda tallar.
Branden gör att tallen får skador som påminner om de skador som många tallar fick förr i tiden, när skogarna brann oftare. Skadan gör att trädet växer långsamt och att veden blir hårdare och impregnerad av kåda. Många arter är anpassade till just den typen av ved. SCA utför också veteranisering av tallar genom katning, vilket innebär att en del av barken skalas av.

Skapa död ved
Att skapa död ved är också en viktig åtgärd för många arter. När bränderna präglade skogen fanns det mycket mer död ved och många arter är därför beroende av det. För att gynna dem lämnar vi döda träd, både sådana som fortfarande står upp och sådana som har ramlat omkull. Vi skapar också ny död ved genom att göra högstubbar. Då kapar vi träd på några meters höjd. Det är viktigt med en stor variation av död ved, eftersom många arter har specifika krav på den döda veden.

Skapa lövdominerade skogar
Vi arbetar med att skapa fler skogar som är dominerade av lövträd, genom att både restaurera gamla lövskogar och att skapa nya. Det kan till exempel handla om att avverka barrskog och på så sätt gynna lövträden i och med att de får mer ljus och utrymme. Det är bland annat bra för fågellivet.
I äldre lövskogar där vi vet att det finns vitryggig hackspett har vi sett till att bevara en hel del döda och döende lövträd. De utgör livsmiljö för vitryggens favoritföda; en grupp skalbaggar inom släktet långhorningar. Det ljusare och varmare klimatet som skapas då granar tas bort innebär att det blir mer föda.

Värna vattendrag och våtmarker
Vi jobbar både med att värna och restaurera vattendrag och med att återväta våtmarker, dels på egen hand, dels i samarbete med andra. Våtmarker, som till exempel myrar, mossar och kärr, fungerar som naturens eget filter och fyller en viktig funktion i landskapet. Återvätade våtmarker återfår sin filtrerande funktion och är också en värdefull naturtyp för till exempel vadarfåglar, groddjur, insekter och växter som trivs bäst i eller nära vatten. Återvätningen gör även nytta för klimatet.
Specialinsatser för sällsynta arter
En del hotade och sällsynta arter kräver specialinsatser för att de ska överleva och öka i antal. Åtgärderna gör vi i våra mångfaldsparker och på andra ställen där vi har hittat arter som behöver stöd. Fåglar, svampar och mossor är några av de arter som vi har hjälpt med våra åtgärder.



