Gamla barrskogar där det alltid har funnits levande träd och/eller gott om död ved.
Livsmiljöer och ansvarsarter
SCAs skogar är hem för mängder av växter och djur. Och det ska de fortsätta att vara. För att göra våra naturvårdsinsatser ännu mer effektiva arbetar vi med att bevara, utveckla och återskapa de livsmiljöer som är viktiga för arter som missgynnas av skogsbruk. Det hjälper oss att nå ännu högre precision i vårt arbete med biologisk mångfald.
SCA och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans gjort en grundlig analys av den svenska rödlistan, som är en sammanställning av tillståndet för olika arter i Sverige. En art blir rödlistad om den minskar mycket i antal under en kort period, om den är ovanlig eller har ett mycket litet utbredningsområde.
203 ansvarsarter
Totalt finns det ungefär 17 000 arter som lever i norra Sveriges skogar. Vi har identifierat att 203 av dessa arter är rödlistade, finns på vårt markinnehav och påverkas negativt av olika skogsbruksåtgärder. Det rör sig bland annat om vissa svampar, mossor, lavar, insekter och fåglar.
Som stor skogsägare i Norrland har vi ett särskilt ansvar för de här arterna och vi kallar dem därför för våra ansvarsarter. Under 2025 gjorde vi åtgärder på 8 300 hektar som bland annat gynnade dessa arter
Så här räknade vi
| Antal arter i Sverige | 50 000 |
|
varav i norra Sverige |
17 000 |
|
varav skogslevande arter |
7 400 |
|
varav rödlistade arter |
982 |
|
varav rödlistade på grund av skogsbruk |
865 |
|
varav rödlistade på grund av skogsbruk som lever på SCAs mark |
203 |
Många av skogens arter klarar sig relativt väl med de miljöer som skapas när vi bedriver skogsbruk med generell hänsyn. Flera av våra ansvarsarter har däremot mer specifika krav på sin livsmiljö och kan behöva olika typer av aktiva, mer riktade åtgärder.
Tillsammans med andra aktörer inom skogsbruket och med samhället i stort vill vi se till att deras miljöer finns i en sådan omfattning att arterna kommer att kunna finnas i kvar i framtidens skogslandskap.
Utveckla och bevara livsmiljöer
I vår analys har vi identifierat 11 olika typer av livsmiljöer som bedöms representera de specifika krav som våra ansvarsarter har. Det handlar bland annat om:
- Äldre grandominerade naturskogar (barrnaturskogar) med död ved i olika nedbrytningsstadier.
- Lövrika skogar med död ved i olika nedbrytningsstadier.
- Sump- och bäckskogar.
- Ljusa tallskogar med död ved i olika nedbrytningsstadier.
- Brandfält, det vill säga skog som nyligen har brunnit.
Vi har analyserat hur mycket av dessa livsmiljöer som finns inom vårt markinnehav och totalt omfattar livsmiljöerna cirka 400 000 hektar. De finns inom våra frivilliga avsättningar, i skogar med kombinerade mål, i vissa hänsynsytor och på lågproduktiva marker där vi inte bedriver skogsbruk, så kallade impediment.
För att bevara, utveckla och nyskapa den här typen av livsmiljöer gör vi flera olika typer av åtgärder. Att spara ljusa äldre tallskogar, skapa soliga luckor i särskilda skogsområden och göra naturvårdsbränningar är några exempel. Genom att hjälpa våra ansvarsarter gynnar vi även många arter som har lägre krav på sin livsmiljö.
Mer fakta
I vårt dokument "Förstärkt värnande av skogens biologiska mångfald - Ett initiativ av SCA" kan du läsa mer om vårt arbete samt se listan på våra ansvarsarter.
Livsmiljö som gynnar spillkråkan och många fler
Här visar vi tre exempel på ansvarsarter och de livsmiljöer som de är beroende av.
Livsmiljö
Spillkråka
Spillkråkan (Dryocopus martius) är Sveriges största hackspett. Den lever i barr- eller blandskogar som gärna får vara lite ljusa och ha gott om gamla träd och död ved. Helst väljer den en hög och grov asp som boträd, men tall går också bra.
Spillkråkan kan göra sitt bohål i levande träd, vilket inte alla hackspettar klarar. Gamla bon utnyttjas av andra fåglar och av fladdermöss. På så vis är spillkråkan en viktig nyckelart.
För att gynna spillkråkan behöver vi se till att det både finns gamla skogar i landskapet och grova tallar och aspar som passar som boträd i brukade skogar.
Livsmiljö som gynnar norna och många fler
Livsmiljö
Barrskog eller lövrik skog på näringsrik mark, där det alltid har funnits levande träd.
Norna
Orkidén norna (Calypso bulbosa) växer i något fuktiga, örtrika och mossiga barrskogar på kalkrik mark. Nornan är känslig för alla ingrepp i sin miljö och kräver helst orörd skog. Den gynnas av att vi undantar gamla skogar från virkesproduktion, så kallad frivillig avsättning. Nornan är svår att upptäcka, i synnerhet när den inte blommar. Kända växtplatser skyddas alltid.
Livsmiljö som gynnar doftticka och många fler
Livsmiljö
Skogar som har gott om lövträd eller är rena lövskogar med både levande och döda träd.
Doftticka
Dofttickan (Haploporus odorus) är en svamp som vid fuktigt väder sprider en tydlig anisdoft. Den växer i stort sett enbart på sälgar som fått växa och bli större träd. Genom att spara skogar med gott om gamla sälgar, lämna alla sälgar vid avverkning och gallring samt värna unga sälgar vid röjning kan vi se till att dofttickan har kvar sin livsmiljö.
Vill du läsa om fler ansvarsarter?
Den svarta plattbaggen är till exempel beroende av en speciell sorts svamp som växer på brandskadade björkar, medan tallgråtickan trivs bäst i så kallade sandskogar som inte har varit kalavverkade. Läs om dem och fler av SCAs ansvarsarter.
Fakta om Rödlistan
Rödlistan, som sköts av SLU Artdatabanken, är en sammanställning av arters status inom Sverige. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan bedömer cirka 23 000 arter av de cirka 50 000 arter som har påträffats i Sverige. Senaste rödlistan kom i mars 2026.
Arter som inte minskar och som är vanliga i stora delar av landet bedöms som Livskraftiga och är inte rödlistade. En art blir rödlistad om den minskar i antal, är ovanlig och/eller har ett mycket litet utbredningsområde. Då hamnar arten i någon av kategorierna Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad eller Akut hotad.
Av de totalt 22 000 arterna på Rödlistan (2020) är drygt 4 700 klassade som rödlistade och därmed indelade i hotkategorier. De arter som klassas som Sårbara, Starkt hotade och Akut hotade benämns i sin tur som ”hotade arter”. Rödlistade arter är inte per automatik skyddade enligt lag, men det finns flera rödlistade arter som är fridlysta, och därför skyddade.
Du kanske också vill läsa om
Aktiva åtgärder för krävande arter
Många arter klarar sig bra med den generella hänsyn som vi lämnar, men det finns också arter som har mer specifika krav på sin livsmiljö. En del av dem kräver inte orörda skogar för att trivas, tvärtom är de beroende av aktiva och riktade åtgärder för att deras livsmiljöer ska finnas kvar.
Riktade åtgärdsprogram, ÅGP
Vi deltar i olika åtgärdsprogram (ÅGP) som Naturvårdsverket står bakom. ÅGP-programmen är till för skötselkrävande arter som mer specifika, aktiva, åtgärder för att klara sig. Flera av våra ansvarsarter är ÅGP-arter. Genom att gynna ÅGP-arter gynna vi även andra ansvarsarter, eftersom de kan dra nytta av åtgärderna.
Indikatorer för biologisk mångfald
Död ved, äldre lövträd och äldre skog är några exempel på indikatorer för biologisk mångfald i skogslandskapet. SCA följer hur fem olika indikatorer utvecklas på vårt markinnehav över tid och resultatet är mycket positivt. Indikatorerna har ökat med 25 till 90 procent sedan slutet av 1990-talet.