Bikuporna bidrar till det nordiska honungsbiets överlevnad

I Galtström producerar bin honung av högsta kvalitet. Honungen

skördas vanligtvis vid två tillfällen, en första gång runt midsommar och sedan i början av augusti. Tidig vår finner bina pollen och nektar hos vide och sälg. På försommaren skänker nektarn från lingon- blåbärs- och hallonblomster sina smaker och färger till honungen.

Senare – när sommaren är mogen – är rallarrosen (mjölkörten), som växer längs järnvägens banvall, på skogens hyggen och längs vägarnas dikesrenar, en viktig nektarkälla, i gott sällskap med ljungen. Sensommarens honung är mer aromatisk och har mörkare färg.

Ett samhälle med nordiska bin kan samla råvara till upp till 30 kg honung i en kupa under en säsong. Livet i ett bisamhälle följer en årscykel, med intensiva arbetsperioder under sommaren och en vinterperiod där bina håller ihop i ett "vinterklot" för att hålla värmen. I samhället finns olika

typer av bin, en drottning, ett fåtal tusen drönare (hanbin) och tiotusentals arbetsbin. Drottningen är samhällets enda fertila hona. Hon lägger upp till 2 000 ägg per dag under sommaren och upprätthåller samhällets enhet genom dofter (feromoner). Arbetsbin är könsmogna honbin som utför alla sysslor i kupan. De städar, bygger vaxkakor, vaktar, föder upp yngel och samlar nektar, pollen och vatten.

Drönarnas enda uppgift är att befrukta en ny drottning. "Bröllopsflykten” är en parningsflygning som en ung bidrottning gör en gång i livet för att befrukta sig med ett antal drönare. Drönarna dör omedelbart efter parningen, medan drottningen sparar sperman för att kunna lägga ägg under resten av sitt liv.

En bidrottning kan leva upp till fem år. När hon blir gammal och hennes äggproduktion minskar, kan bina svärma. Då lämnar den gamla drottningen bikupan tillsammans med en del av arbetsbina för att bilda ett nytt samhälle. Samtidigt föder bisamhället upp en ny yngre drottning i den ursprungliga bikupan, som tar över rollen.