
- SKOG
- SCAs SKOGAR
- ANSVARSFULLT SKOGSBRUK
- BRUKADE SKOGAR
- TRÄDSLAG
- SCAs CONTORTATALLBESTÅND
SCAs contortatallbestånd
Contortatall är ett kanadensiskt trädslag som växer 40 procent snabbare jämfört med svensk tall på motsvarande mark. SCA har för närvarande cirka 300 000 hektar contortatall, vilket motsvarar 15 procent av den produktiva skogsmarken. På sikt ska denna nivå sänkas till 270 000 hektar.

Contortatall (Pinus contorta), introducerades i Sverige i början av 1970-talet, efter omfattande försök och utvärderingar, inte minst av miljöeffekterna. SCA började plantera contortatall under 1970-talet och numera har flera andra bolag och en hel del privata skogsägare också valt att satsa på contortatall.
I hela Sverige finns det ca 600 000 hektar contortatall och det är det sjätte vanligaste trädslaget. I Nordamerika kallas contortatallen för Lodgepole Pine och där är den ett av de vanligaste trädslagen för byggnation.
Contortatallen är resistent mot flera av de sjukdomar som kan drabba svensk tall, till exempel knäckesjuka, och den är inte utsatt för älgbete i samma utsträckning som svensk tall.

Nytta för klimatet
Tillväxten i SCAs contortatallskogar är i dag över en miljon kubikmeter per år. Att contortatallen växer snabbare än svensk tall beror bland annat på att den är effektivare på att ta upp och utnyttja kvävet från marken.
Trädslaget har även stora fördelar ur klimatsynpunkt. Eftersom contortatallen växer så snabbt binder den mycket koldioxid. Att den växer 40 procent snabbare än svensk tall motsvarar ett upptag av 800 000 ton extra koldioxid per år bara på SCAs marker.
Den höga tillväxten innebär också att vi snabbt får tillgång till mer förnybar råvara och kan tillverka mer klimatsmarta produkter. De kan då ersätta produkter som tillverkas av fossila material, så att olja och kol kan fasas ut. Contortatallen är därmed viktig för vårt bidrag till att begränsa den globala uppvärmningen.
Rennäring och contortatall
Skogar med contortatall kan påverka rennäringen, dels genom att den minskar förekomsten av marklavar, dels genom att den skapar tätare bestånd som begränsar framkomligheten.
På sikt ska vi nu minska arealen contortatall på våra marker, från dagens cirka 300 000 hektar till 270 000 hektar. I rennäringens året-runt-marker och i andra områden av särskild betydelse för renskötseln ska återbeskogning ske med inhemska trädslag.
FSC och contortatall
Den svenska FSC-standarden tillåter en begränsad användning av contortatall och SCA planterar inte contortatall närmare än en kilometer från naturreservat. Contortatall får inte heller utgöra mer än 20 procent av skogen i ett större landskap.

Skötsel och avverkning
Vi sköter våra contortatallskogar i stort sett som övriga skogar, men undviker gallring och vi gödlsar inte heller dessa skogar. Contorta avverkas när den är 40-60 år och prioriterar att föryngringsavverka de bestånd som växer sämst. En del avverkade bestånd blir nya contortatallskogar, medan andra bestånd återbeskogas med inhemska trädslag. Det är inte tillåtet att lämna contortatall som hänsyn vid en föryngringsavverkning.
Contortatallen kan självföryngras i begränsad utsträckning, framför allt där marken är omrörd, som till exempel i vägdiken. I dag vet man också att contortatallen kan självsprida sig, vilket man inte trodde var möjligt när den introducerades i Sverige. SCA har ett kontrollprogram, vilket innebär att vi årligen följer upp avverkade contortabestånd och tar bort plantor på marker där de inte ska finnas.

Ingen invasiv art
Contortatall är inte klassad som en invasiv art av Skogsstyrelsen, däremot räknas den som ett främmande trädslag i Sverige. Det innebär bland annat att man bara får plantera en viss mängd contortatall i Sverige varje år och att det inte är tillåtet att använda den överallt. Till exempel får den inte planteras inom en kilometer från naturreservat och nationalparker.


