Ekologisk landskapsplanering

De skogliga processerna är långa. Därför gör vi den ekologiska landskapsplaneringen utifrån ett perspektiv som sträcker sig över ett sekel eller mer. I landskapsplaneringen arbetar vi med naturvårdsfrågorna genom att lyfta blicken och se vilka behov och förutsättningar som finns ur ett landskapsperspektiv. Detta innebär att vi arbetar med bevarande, nyskapande och återställning inom större landskap, det vill säga områden som är 5 000-50 000 hektar.

En grund i vår ekologiska landskapsplanering är att vi inventerar och kartlägger våra skogar för att identifiera de områden som har höga naturvärden, exempelvis gammal skog, en stor andel lövträd eller mycket död ved. Vi anpassar sedan vårt skogsbruk och vår hänsyn utifrån de förutsättningar som finns i varje skogsområde och använder olika verktyg från vår naturvårdspalett.

Den ekologiska landskapsplaneringen hjälper oss alltså att på ett effektivt sätt skapa olika värden i olika områden av våra skogar.

Skogar med höga naturvärden

Efter noggranna inventeringar och analyser skapar vi så kallade hänsynsområden, vilket är större sammanhängande områden eller kluster med högre koncentration av höga naturvärden som därför ska särbehandlas när det gäller skogsskötseln. I dessa områden har vi högre naturvårdsambitioner.

Skogar med de allra högsta naturvärden sätter vi av som frivilliga avsättningar, som antingen får utvecklas fritt eller sköts för att gynna arter och andra naturvärden. I skogar med andra typer av naturvärden kan vi kombinera brukande med åtgärder som bevarar eller utvecklar naturvärdena. Vi kallar detta för skogar med kombinerade mål. Vi gör också riktade åtgärder och i en del fall anpassar vi avverkningen efter specifika arters behov.

Generell hänsyn

Merparten av våra skogar brukar vi med trakthyggesbruk där vi alltid tar generell hänsyn. Det betyder att vi exempelvis sparar hänsynsytor, kantzoner mot vattendrag och myrar, äldre träd och död ved. Läs mer under miljöhänsyn.