Delar av våtmarksområdet före åtgärd. I nedre delen av bilden syns bland annat ett område med vegetationslös torv.

Återställa våtmarker
Våtmarker, som till exempel myrar och rikkärr, fungerar som naturens eget reningsfilter och fyller en viktig funktion. Vår ambition är att öka våra insatser för att återväta våtmarker och på så vis gynna biologisk mångfald, minska utsläpp av klimatgaser och öka våtmarkernas buffrande förmåga att behålla vattnet i landskapet.

Genom att restaurera våtmarker och lägga igen diken hjälper vi till att återskapa myrens naturliga hydrologi. Det betyder att myren blir blötare, och vattnet stannar kvar och renas i våtmarken under en längre tid. En våtmark fångar upp och binder näringsämnen och tungmetaller från omgivande mark. På så vis får vattendragen bättre kvalitet och jämnare flöden.
Under 2025 utförde SCA restaureringar på 355 hektar våtmarker. Sedan 2021 har vi återvätat våtmarker på sammanlagt 1 165 hektar. Vi har hanterat 883 hektar i egen regi, medan andra aktörer har varit involverade i 282 hektar. Om man även räknar de två stora torvtäkter på 325 hektar som vi också återställt under denna period så blir totalsumman ännu större.
Stor klimatnytta
En dikad myr avger koldioxid när organiskt material börjar brytas ner i kontakt med syre, men när grundvattnet stiger avtar detta. Samtidigt ökar avgivningen av metangas, men klimatnyttan är totalt sett positiv av att återväta våtmarker. Återvätning av näringsrika våtmarker har särskilt stor klimatnytta.
Återställda våtmarker är också en värdefull naturtyp för många djur, som till exempel vadarfåglar, groddjur och insekter, liksom växter som trivs bäst i eller nära vatten.
Under 1900-talet dikades många våtmarker och torvmarker ur för att höja skogsproduktionen och skapa mer odlingsbar mark för jordbruk. Det har torkat ut våtmarker och torvmarker och försämrat livsmiljön för många arter som är beroende av blöta marker för sin långsiktiga överlevnad. Dessutom har det lett till ett ökat utsläpp av koldioxidutsläpp när syre bryter ner torven, vilket är negativt för klimatet. Det har också gjort att våtmarkernas förmåga att behålla vatten i landskapet har minskat. Våtmarker buffrar såväl mot torka som översvämningar.
Öka våra insatser
Vi har flera projekt för att återställa våtmarker till de myrar som de en gång var. Sedan 2021 har vi ambitionen att årligen göra några utvalda våtmarksrestaureringar på vår mark, antingen själva eller i samarbete med andra. Förutom att vi gör egna åtgärdar på utvalda våtmarker så finns det ett stort intresse, främst från myndigheter, att göra åtgärder på vår mark.
Vi ska:
- Initiera och planera för genomförande av egna våtmarksrestaureringar med i genomsnitt minst tre per år.
- Samarbeta som markvärd för våtmarksrestaurering, där andra aktörer finansierar, planerar och genomför åtgärder.
Alla våtmarksrestaureringar anses vara positiva för miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan.
LONA -bidrag

De flesta av våra våtmarksrestaureringar är gjorda med LONA våtmarksbidrag. Den lokala naturvårdssatsningen, LONA, är ett bidrag som ska stimulera långsiktiga naturvårdsengagemang. Bidraget LONA våtmark kan ge bidrag med upp till 90 procent av kostnaden. Lokala aktörer, som SCA, kan initiera olika projekt men det är kommunerna som ansöker om LONA-bidrag.

150 hektar återvätad våtmark i Västerbotten
Under 2025-2026 har SCA lagt igen diken på ett 150 hektar stort våtmarksområde som ligger i anslutning till Toskbäcken i de västra delarna av Lycksele kommun. Totalt har cirka 15 km med 100-åriga diken åtgärdats med finansiering via LONA.
Området dikades för hand med spade mellan 1915 och 1928, med målet att skapa mer odlingsmark för jordbruket. Men resultatet här blev nog marginellt mer odlingsmark. Istället bidrog dikena till en viss beskogning av tidigare öppen våtmark. Dessutom började torven i de mer torrlagda våtmarkerna att brytas ned efter dikningen vilket skapande mer enahanda livsmiljöer.
Med hjälp av grävmaskin lade dikena igen, dels fullständigt och dels med dämmen av torv för att undvika att en vattenfåra återskapas i gamla diket.
– Genom att använda torv från myren kan vi skapa fina proppar som begränsar dräneringen och bidrar till att vattnet stannar kvar i området. Så här ett år efter våra åtgärder syns det tydligt att vattennivån har höjts i området, vilket är väldigt kul att se. Det betyder att området får en större variation av livsmiljöer, vilket gynnar fåglar, insekter och vissa växter, säger Ulf Hallin, naturvårdspecialist vid SCA och den som ansvarat för återställningen.
Foton: Ulf Hallin
Återvätad våtmark i Västerbotten - före och efter åtgärd


Samma område som bilden till vänster, i augusti 2026 ungefär ett år efter åtgärd. Det syns tydligt att den vegetationslösa torven nu återfuktats, vilket innebär att det finns förutsättningar att växtlighet kan etableras där igen. Tjärnen i nordväst har påverkats marginellt eftersom diket intill den inte kunde läggas igen av grävaren.

Ett annat delområde före restaurering. Överst i bilden syns en tjärn som delvis dikats ut genom våtmarken samt ett huvuddike och några sidodiken som skär igenom våtmarken.

Bilden visar samma område som bilden tilo lvänster, ungefär ett år efter utförd återvätning. Nu har diket mitt i fotot lagts igen och dikespropparna har skapat återkommande vattensamlingar.
Fullt av liv på Norrmossaflons torvtäkt
SCA har varit involverad i återställningen av torvtäkter som ligger på vår mark. Täkterna var i bruk till början av 2020-talet och var en del av Övik energi, med Neova som skötte driften. Norrmossaflons torvtäkt håller nu på att utvecklas till ett fint våtmarksområde och många arter, varav flertalet är fåglar, har redan hittat hit. Norrmossaflon angränsar till ett 80 hektar stort brandfält som bildades efter en skogsbrand 2018. Området är tillgängligt för besökare och Övik energi ska tillsammans med SCA, Ångermanlands ornotologiska förening samt Neova bygga ett fågeltorn här.
Se mer om Norrmossaflon i dokumentären som Övik energi har gjort.

Fler exempel på våtmarksrestaureringar
Här är ytterligare några av alla de våtmarker som vi har återställt de senaste åren.

Storflon
Myren Storflon ligger vid inloppet av Rävsjön i Sollefteå kommun och omfattar 25 hektar. Här har vi lagt tre dämmen och grävt igen 1,5 km diken. Målet är att så långt som möjligt återskapa våtmarkens ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet. Restaureringen ska även bidra till att minska transporten av sediment från myren till Hamptjärnsbäcken.

Småmyrorna
På Småmyrorna, Sollefteå kommun, som ingår i SCAs mångfaldspark Sörgraninge, har vi under 2023 lagt igen 6 km diken och gjort dämmen. Tack vare åtgärderna återfår myren nu sin naturliga förmåga till rening av vatten och på sikt kommer vitmossor och andra växter tillbaka liksom olika fåglar och groddjur.

Stentjärnsmyrorna
Stentjärnsmyren är ca 150 hektar stor och ligger i Timrå kommun. Hösten 2021 grävde vi igen 18 km diken och anlade fem dämmen nedströms, vid utloppet av Stentjärnen. Arbetet gjordes i samverkan med BirdLife Medelpad som regelbundet inventerar fågellivet på myren. På så vis skapar vi livsmiljöer som gynnar främst vadarfåglar och änder.


