Tillväxten i svenska skogar ökar – utanför formellt skyddad skog
- Nyhet
- Skog
- Koncernnyheter
Tillväxten och därmed kolinlagringen i svenska skogar utvecklas i tydligt positiv riktning, enligt ny data från SLUs riksskogstaxering. Utvecklingen i reservat går dock i motsatt riktning och visar tecken på minskad tillväxt och ökade avgångar.
Jonas Mårtensson, affärsområdeschef på SCA Skog, är inte förvånad över den data som presenteras av SLUs riksskogstaxering, Sveriges officiella statistik om de svenska skogarna.
- Skog som vuxit klart, eller som i södra Sverige skadats eller i värsta fall dött av torka och granbarkborrar, kommer inte upprätthålla hög tillväxt och kolinlagring i skogarna. Den dipp som vi är på väg upp ur är logisk och understryker värdet för klimatet i att bruka skogar, fokusera på att hålla skogen växtlig och samtidigt leverera förnybara produkter för klimatomställningen i samhället.
- Man kan också notera att de pågående klimatförändringarna kanske särskilt drabbar södra Sveriges skogar. Här i norr ser vi betydligt mindre påverkan på tillväxten av torkåren och de insektsproblem som följer, säger Jonas Mårtensson.
En ytterligare positiv aspekt är att mängden död ved i skogarna fortsätter att öka stadigt. Detta i kombination med tidigare SLU-data som visar att mängden äldre träd ökar anser Jonas Mårtensson stärker bilden av att de åtgärder för naturvård svenskt skogsbruk inledde på 1990-talet nu börjar visa effekt.
- Tanken har hela tiden varit att bygga in hänsyn vid varje enskild avverkning som är anpassad efter behoven på den lokala platsen, som att systematiskt lämna äldre träd eller mer död ved för att gynna mångfalden. Över tid bygger det nya strukturer med en större diversitet i skogen. Det tar naturligtvis tid eftersom skog växer långsamt, men vi rör oss i rätt riktning och det är positivt, säger Jonas Mårtensson.
En mindre positiv notering, som inte heller överraskar Jonas Mårtensson, är att formellt skyddade skogsarealer visar tecken på minskad tillväxt och högre avgångar.
Jonas Mårtensson konstaterar att avsättningar leder mot både lägre tillväxt och högre naturliga avgångar över tid och därmed minskad förmåga för skogen att lagra in kol.
- Det bekräftar bilden av att den svenska avsättningspolitiken inte är genomtänkt om man vill ha skogar som samtidigt skapar klimatnytta. Vi har länge sagt att det blir kontraproduktivt att avsätta stora arealer skog för att exempelvis ta hänsyn till vanligt förekommande arter, exempelvis knärot som rapporteras in i hundratusentals exemplar varje år.
- Vill man ha både hög klimatnytta och god hänsyn till biologisk mångfald bör man snarare förespråka ett aktivt skogsbruk och kombinera det med proaktiva naturvårdsinsatser som är mer pricksäkra, säger Jonas Mårtensson.
Foto: Ola Kårén