
Johanna trivs i skotaren – med lagspel på distans
Johanna Strid har kört skotare för SCA sedan 2018 och stortrivs. – Det är verkligen roligt och jag fick jobb hos SCA redan innan jag var klar med naturbruksgymnasiet. Jag gillar att jag vet vad jag ska göra, men att det alltid är nya förutsättningar beroende på hur trakten ser ut. Det gör det utmanande, säger Johanna.

Det skumpar en del när skotaren sakta rör sig över snön i det avverkade området i Graningetrakten. Men Johanna Strid, som kör för SCA-laget Åkroken, sitter stadigt och har blicken fäst på både maskindatorn och omgivningen när hon följer körvägen som skördarföraren har gjort.
– Lagspelet med skördaren sker ju på distans, men är otroligt viktigt för att jag ska kunna köra ut virket effektivt och inte orsaka markskador, säger Johanna.
Lag Åkroken som Johanna ingår i består av totalt fyra personer, varav två kör skördare och två kör skotare. De utför föryngringsavverkningar i Sollefteå- och Graningetrakten i Ångermanland.
– Det är inte så ofta alla fyra träffas rent fysiskt, men mitt samspel med skördarföraren är ju viktigt och vi har kontakt med varandra när vi behöver stämma av något.
Ser körvägar och virket
Det är alltid skördarföraren som lägger upp körvägarna på området som ska avverkas, utifrån traktdirektivet som visar hur laget ska utföra avverkningen. Skördarens spår loggas via gps, vilket gör att Johanna kan se exakt på maskindatorn hur hon ska ta sig fram.

– Jag ser också var det avverkade virket ligger och vilket sortiment det är. Det är till stor hjälp under vintern, när stockarna kan ligga gömda under snön, säger Johanna och pekar på maskindatorn där blå streck indikerar tall medan gula streck är gran.
Johanna börjar med att hämta virket som ligger längst bort från skogsbilvägen för att sedan jobba sig närmare och närmare. På så sätt minimerar hon körningen på trakten, vilket är bra för att kunna undvika markskador. En fulllastad skotare väger drygt 40 ton.
– Vi avverkar alltid enligt SCAs SED-metod som står för Skonsam Effektiv Drivning, och den sitter i ryggmärgen. Tack vare den kan vi se till att orsaka så lite skada som möjligt på mark och vatten genom att köra där det är bäst bärighet. Sedan lägger vi alltid ris i körvägarna och bygger överfarter för att skydda vattendrag, poängterar Johanna.
Undvika blöta partier
I maskindatorn finns också en markfuktighetskarta som visar alla blöta partier på trakten.
– Den är till stor hjälp så att jag kan undvika att köra på de blötaste områdena. Det hjälper mig också att avgöra om jag ska backa in med skotaren så att jag kan plocka upp virket i takt med att jag kör ut, vilket också skonar marken.
Johannas fingrar rör sig vant och flinkt över maskinens kontrollpanel. Det hörs bara en lätt klickande när hon manövrerar kranen och snabbt och effektivt plockar upp stockarna som ligger på båda sidor om maskinen och lägger ner dem på lastflaket. Då och då puttar hon till någon stock som hamnat snett.

– Jag brukar vara lite noga och se till att de ligger bra. När jag lastar olika sortiment så lägger jag alltid de klenaste stockarna i botten på lastflaket och timmersortimenet ovanpå för att lasta på bästa sätt. Tack vare maskinens kamera har jag bra uppsikt över lasten.
Hantera virket effektivt
Det viktigaste för Johanna är att hantera virket på rätt sätt och köra ut det effektivt, vilket kan vara utmanande. Föryngringsavverkningar är dock lite enklare än gallringar, eftersom hon inte måste vara uppmärksam på att inte skada de träd som ska stå kvar och fortsätta växa. Däremot måste hon se till att inte skada de träd som lämnas kvar som hänsyn.
– På den här trakten har vi lämnat i stort sett alla lövträd. Det gör att jag inte har full lastbredd, utan kör skotaren i så kallat smalutförande för att lättare kunna ta mig fram, förklarar Johanna.
Med jämna mellanrum lyfter hon en stock med kranen och duttar till ena stockänden mot en maskin som sitter på lastflakets kortsida. På så vis märks stocken med röda siffror.
– Det är avläggsnumret som visar vilken avverkning det är och vart virket ska transporteras. På så vis kan SCA identifiera virket vid transport och inmätning vid en industri eller virkesterminal, säger Johanna.
När skotaren når fram till skogsbilvägen lastar Johanna av virket och ser till att lägga det i vältor utifrån sortiment och vilken industri som ska ta emot virket.

Tjusningen med skotare
Att köra skotare är ofta ett ensamt arbete, för i normalfallet kommer skotaren på plats först när skördaren är klar. Men det är inget som bekymrar Johanna.
– Det är det som är tjusningen. Och jag kan alltid ringa en kollega eller lyssna på musik eller ljudböcker. Fast jag är faktiskt lite mörkrädd, men det går bra eftersom skotaren har starka lysen och så parkerar jag alltid maskinen på vändplanen när mitt skift är slut. Är det en större trakt kan jag börja skota virket medan skördaren fortfarande avverkar.
Som skotarförare måste Johanna kunna meka med maskinen och fixa enklare problem. Det är också hon som ska beställa trailertransport för sin maskin när det är dags att byta avverkningsområde.
– Det är lite fix med all logistik, men roligt.
Johanna har lastat av allt virke vid avlägget och gör sig redo för nästa lass.
– Det tog ett tag innan jag var helt säker bakom spakarna, men nu känner jag mig som ett med maskinen.
Foto: Michael Engman