Ny rödlista – älg vandrar in och havsörn flyger ut

Rödlistan är en sammanställning av arters status inom ett land. I Sverige finns drygt 51 000 inhemska arter och den senaste rödlistan omfattar drygt 23 000 av dessa.
Arter som inte minskar och som är vanliga i stora delar av landet bedöms som livskraftiga och är därmed inte rödlistade. En art blir däremot rödlistad om den minskar i antal, är ovanlig och/eller har ett mycket litet utbredningsområde. Då hamnar den i någon av kategorierna Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad eller Akut hotad. Av dessa är det endast de arter som klassas som Sårbara, Starkt eller Akut hotade som räknas som hotade arter enligt rödlistan. Arter som man inte vet så mycket om ingår i kategorin Kunskapsbrist och blir också rödlistade.

– Det finns en utbredd missuppfattning om att alla arter på rödlistan riskerar att dö ut i Sverige, men så är det inte, poängterar Kristina Eriksson, artskyddsspecialist vid SCA Skog. Kriterierna för rödlistningen innebär att även arter som är vanliga kan bli rödlistade. Ett exempel på det är älgen, som är ny på listan.

– Älgen är rödlistad som nära hotad eftersom populationen har minskat över tid, men inte i en omfattning som innebär att arten räknas som hotad. Enligt SLU Artdatabanken finns det ca 300 000–400 000 individer, säger Kristina.

Bedöma naturvärden

För skogsbruket är det viktigt att skilja på rödlistning och fridlysning, konstaterar Kristina.

– Rödlistningen är ett kunskapsunderlag som kan vara till hjälp vid naturvärdesbedömningar och hänsyn, men den innebär inga juridiska begränsningar i sig. Det är först när en art är fridlyst som det kan få direkta konsekvenser för hur skogsbruk får bedrivas.

Skogsbrukets påverkan

Av samtliga arter som rödlistan bedömer lever 10 643 i skogslandskapet. Av dessa är 8 412 klassade som livskraftiga, medan 2 235 är rödlistade. En stor del av de rödlistade arterna i skog utgörs av svampar och skalbaggar.

Rödlistans analyser visar att förändringar i livsmiljöer är en viktig förklaring till varför arter minskar. Det handlar bland annat om igenväxning av öppna och halvöppna marker, brist på skoglig kontinuitet och förändrad markanvändning, där skogsbruk är en av flera faktorer som kan påverka.

– Skogsbrukets åtgärder påverkar vissa arter. Samtidigt arbetar vi aktivt med att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i våra skogar. I dag finns en bred palett av åtgärder för naturhänsyn, som omfattar både generell hänsyn vid varje avverkning och riktade åtgärder för särskilt viktiga arter och miljöer, säger Kristina.

Bevara livsmiljöer

En central utgångspunkt är att ta hänsyn där arterna finns och att bevara livsmiljöer och strukturer som är viktiga för arternas långsiktiga överlevnad.

– Det kan handla om att lämna träd och död ved, spara känsliga miljöer och avsätta områden som får utvecklas fritt. I större skala handlar det också om att bidra till variation i landskapet, säger Kristina och fortsätter:

– Rödlistans bedömningar görs på artnivå och speglar hur arterna utvecklas i hela landet. För många arter är det flera faktorer som samverkar, där både markanvändning, klimat och naturliga variationer har betydelse. För vissa skogslevande arter är även faktorer som täta och likåldriga bestånd eller brist på naturliga störningar, som brand, viktiga.

– Här kan skogsbruket bidra genom naturvårdande skötsel som skapar variation och dynamik i skogslandskapet, avslutar Kristina.